Jens Ljunggren

1970-talets känslomönster utmärktes av en dröm om mänsklig gemenskap och befrielse från fördomar samt en vilja att komma i kontakt med sig själv och andra, att söka det äkta, det naturliga, det autentiska och nå en öppenhet. Man ville att det skulle kännas på ett visst sätt att arbeta, vila, skapa, vara solidarisk, konsumera, ha sex, vara barn, förälder, man och kvinna, ung och gammal, överordnad och underordnad. Här skärskådar en grupp historiker, idé- och filmhistoriker detta färgstarka och omvälvande decennium. Med stor kunskap granskar de allt från politik och medier till kärleksliv och moral. De refererar till Ingmar Bergman, Kerstin Thorvall, Birgitta Stenberg och många många andra av tidens framträdande personligheter. Fram växer en fascinerande bild av hur känslorna blir till regler och mönster ­– och att normerna för vad människor förväntas känna och faktiskt känner varierar i tid och rum.

I den här boken fokuseras samhällsvetenskapliga och humanistiska perspektiv på det flervetenskapliga ämnet idrottsvetenskap. Författarna ger en introduktion till barn- och ungdomsidrottens, elitidrottens och breddidrottens framväxt och organisation i Sverige samt problematiserar och diskuterar utvecklingen. Vidare presenteras svensk och internationell forskning på området. Varje kapitel innehåller problemfokuserade uppgifter och en bibliografi som kan leda läsaren vidare till forskning och nya studier. Boken avslutas med ett kapitel om hur det självständiga arbetet eller examensarbetet kan läggas upp. Idrottsvetenskap – en introduktion är avsedd för studerande på högskolenivå, men också givande för läsare som vill sätta sig in i vad samhällsvetenskaplig och humanistisk idrottsforskning innebär.

This book presents a history of Swedish sport, highlighting in particular the relationship between sport politics and people’s changing attitudes towards sport from the eighteenth century until today. It scrutinizes the interaction between sport politics and people’s different approaches to sport in everyday life. By investigating how different ways of pursuing and conceptualizing sport have progressed and interacted, and how they have influenced as well been influenced by sport politics, this book discerns the role of both governmental and municipal politics in the development of sport in Sweden.

This book presents a history of Swedish sport, highlighting in particular the relationship between sport politics and people’s changing attitudes towards sport from the eighteenth century until today. It scrutinizes the interaction between sport politics and people’s different approaches to sport in everyday life. By investigating how different ways of pursuing and conceptualizing sport have progressed and interacted, and how they have influenced as well been influenced by sport politics, this book discerns the role of both governmental and municipal politics in the development of sport in Sweden.

”Rikt givande … Ljunggren skriver medryckande… Till bokens förtjänster hör vidare att Ljunggren lyckas beskriva idrottens könspolitiska aspekter utan att man misstänker att detta är påtvingat av någon andfådd genuskommissarie.” Svenska Dagbladet” Att försöka sammanfatta ett så stort ämne som svensk idrott på knappa 250 sidor är långt ifrån enkelt. För att lyckas krävs väsentliga avgränsningar - men inte så många att berättelsen blir svårbegriplig. Det fordras också en vinkel som känns givande och intressant. Jens Ljunggren lyckas med bådadera, framför allt när det gäller avgränsningen. Berättelsen är överskådlig och underhållande.” Upsala Nya Tidning Det allra mesta vi läser om idrott handlar om stjärnorna, världsmästerskapen, rekorden. Men idrott är så oerhört mycket mer: kroppsideal, folkrörelse, organisering, statskontroll, hälsa, utopi, träning, prestige, regler, vetenskap, kön, uppfostran, pengar, politik – och historia, för idrotten har inte utvecklats oberoende av övriga skeenden i det förflutna. När den svenska idrottens historia nu får sin första heltäckande genomgång är det sådana aspekter som står i blickfånget. Från Gustav Vasas fäktskola till dygnetruntöppna gym – här skildras bakgrunden och sammanhangen som gör den svenska idrottens senaste 500 års utveckling begriplig.

Hur har känslor påverkat svensk politik? I politiska sammanhang rörs känslor upp och används aktivt i retorik och argumentation. Men hur har känslor fått människor att uppleva sig själva och agera politiskt? I Den uppskjutna vreden problematiserar historikern Jens Ljunggren den känslopolitik som svensk socialdemokrati bedrev från 1880- fram till 1980-talet. I sin studie drar han nytta av ny historisk och samhällsvetenskaplig forskning om känslors betydelse i politiken. Socialistiska rörelser har konsekvent använt olika strategier för att betona och ta tillvara känslor som vrede och ilska. Den svenska socialdemokratin har konfronterats med den politiska vreden och utnyttjat den, men ännu oftare har man velat begränsa och kanalisera den till andra känslouttryck. I Den uppskjutna vreden belyser författaren vad den socialdemokratiska känslopolitiken har betytt för partiets politiska dominans i Sverige under 1900-talet.

Syftet med Hiter für alle är att ur ett brett perspektiv ställa frågor och problematisera kring populärkulturens referenser till Nazityskland, andra världskriget och förintelsen. Det handlar om företeelser som finns överallt i vår vardag, skenbart utan att någon ägnar närmare eftertanke åt vad dessa referenser egentligen kan tänkas göra med oss. Tanken är att försöka få grepp om ett område som hittills varit mycket lite belyst. Naturligtvis blir det ingen heltäckande bild, men däremot en god tvärvetenskaplig början med skribenter från olika forskningssfärer. Här ingår texter om Hitler i nutida dagstidningar; om konstnärer som provokatörer med bl a nazismen som symbol; om krigsfilmer som nationell identitetsskapare. Eva Kingsepp är fil dr och medieforskare vid JMK Stockholms universitet. Tanja Schult är fil dr i skandinavistik verksam vid historiska institutionen, Stockholms universitet. De övriga skribenterna är forskare och skribenter i olika ämnen och med olika intresse för bokens ämne.

I Inget land för intellektuella söks svar på frågan om vad som hände med synen på den intellektuelle under 68-revolten. Vilka nya vänsterintellektuella ideal var det som skapades under 1960- och 70-talens radikala upplopp och hur bemöttes dessa av omgivningen? Händelserna -68 påverkade starkt synen på den intellektuelle och genom att studera de intellektuella idealen går det att förstå viktiga drivkrafter bakom det radikala uppsvinget. Vänsterintellektuella gjorde politik till känslomässigt drama och fyllde på så sätt tomrummet av ett meningsvakuum som gjorde sig påmint i välfärdssamhällets rationella perfektion under 1950- och 60-talen. I Sverige skapades en märkbart stark identifikation mellan den vänsterintellektuella självförståelsen och 68-revolten. Här blev begreppet intellektuell också en företeelse med märkbart både låg status och framhållen vänsterkoppling. Jens Ljunggren är docent i historia och för närvarande verksam som forskarassistent vid Lunds universitet. Han disputerade 1999 på en avhandling om manlighet i svensk gymnastikundervisning under 1800-talet, Kroppens bildning: Linggymnastikens manlighetsprojekt 1790-1914. Han har även publicerat en undersökning om den tyska bildningseliten med utgångspunkt i första världskriget, Känslornas krig: Första världskriget och den tyska bildningselitens androgyna manlighet.