Jens Rydström

Äktenskapet, "instiftat till samhällets bestånd" som det heter i vigselformuläret, är en institution under kontinuerlig förändring. Vägen är lång från 1600-talets bondehushåll, arbetsenheter med tydlig arbetsfördelning, till dagens regnbågsfamiljer och jämställdhetsdiskurser. Men det är inte ens hundra år sedan gifta kvinnor myndighetsförklarades i de nordiska länderna. Fördömandet av utomäktenskaplig sexualitet och accepterandet av inomäktenskaplig kvinnomisshandel har också levt kvar in i vår tid. I denna antologi gör historiker, genusvetare, socialantropologer och religionsvetare från Sverige, Danmark och Norge nedslag i 400 års familje- och reproduktionshistoria.

När aidsepidemin bröt ut fick ideella föreningar för homosexuella, missbrukare och blödarsjuka ta hand om döende och förtvivlade medlemmar och deras anhöriga. Hur förhandlade de med myndigheterna och hur interagerade de med varandra? I aidskrisen uppstod även nya kamratstödföreningar för heterosexuella kvinnor och invandrare från Afrika. Hur organiserade de sig? Tidigare historisk forskning i Sverige har fokuserat på myndigheternas agerande när samhället ställdes inför den omstörtande epidemin. Här undersöks frivilligorganisationerna, ofta sprungna ur redan marginaliserade grupper, och deras stora utmaningar i krisen. Jens Rydström är docent i historia vid Stockholms universitet och professor i genusvetenskap vid Lunds universitet, och Lena Lennerhed är professor i idéhistoria vid Södertörns Högskola. Deras forskning kretsar främst kring historiska och samtida föreställningar om sexualitet, kön och funktion.

Ska allt vi förknippar med den offentliga sfären - tillgång till offentliga miljöer, arbetsliv, sociala relationer - vara tillgängligt för personer med funktionsnedsättning? Knappast någon skulle i dag svara ”nej”. Men hur resonerar vi kring den privata sfären, kring frågor om intimitet och sexualitet? Sex och funktionshinder i Danmark och Sverige dokumenterar hur två länder som är mycket lika på många sätt hanterar dessa frågor på påfallande olika sätt. Danmark och Sverige är båda väl­utvecklade välfärdsstater, men skiljer sig dramatiskt åt när det gäller sexualitet och funktionshinder. Boken visar hur funktionshindrade människors erotiska liv förnekas och förhindras i Sverige, medan de erkänns och underlättas i Danmark - på sätt som är okända och outforskade i Sverige. Varför är det så stor skillnad mellan länderna och hur fungerar förhindrandet av sexualiteten - och underlättandet - i praktiken? Sex och funktionshinder i Danmark och Sverige vänder sig till studerande i genusvetenskap, sociologi, socialt arbete och vård­vetenskap, men också till gymnasieelever och till alla som intresserar sig för frågor om funktionshinder.

Svenska historieböcker är ofta genusomedvetna. Den genushistoria som har skrivits bortser dessutom ofta från andra maktförhållanden som påverkat människors liv och samhället i stort. Den här boken är en genushistoria som handlar om kvinnor och män och om maktrelationerna mellan dem – men också om alla Andra. Det finns etniska Andra, sexuella Andra, kroppsliga Andra och många andra Andra. Gemensamt har de bara att de definierats som mindre värda, problematiska och annorlunda. Kvinnor, män och alla Andra handlar om genus, etnicitet, sexualitet, funktionshinder och maskulinitet i svensk historia från 1700-talets mitt till i dag. Genom att studera olika maktordningar i ett intersektionalitetsperspektiv ger författarna en mer fullständig bild av den svenska historien och visar på de mekanismer som skapar underordning och utanförskap. Denna utökade upplaga följer genushistorien fram till 2021. Ett nytt slutkapitel diskuterar omstruktureringen av välfärdsstaten sedan 1990-talet och effekterna av samhällets digitalisering, liksom #metoo-kampanjen och Black Lives Matter-rörelsen. Ett helt nytt kapitel om transhistoria har också tillkommit. Boken riktar sig till alla som vill fördjupa sin kunskap om den svenska historien ur ett genus- och mångfaldsperspektiv. Den är lämplig som kurslitteratur för universitets- och högskolestuderande i historia och genusvetenskap.

Denna bok är ett översiktsverk som behandlar könsöverskridande och samkönad kärlek och sexualitet i Sverige från forntid till nutid. Här beskrivs HBTQ-personers liv och det omgivande samhällets attityder samt de förändringar som skett under den långa tid som behandlas. Kvinnors och mäns olika livsvillkor diskuteras genomgående och den svenska historien sätts också in i ett större globalt sammanhang genom att utblickar till förhållandena i andra länder görs. Undantagsmänniskor ger en överskådlig bild av den svenska HBTQ-historien och syftar till att lyfta fram och besvara vanliga frågor i ämnet, exempelvis om homosexualitet alltid har funnits, om det fanns könsöverskridare på medeltiden, hur synen på bisexualitet har förändrats i historien eller varför öppenheten kring HBTQ är så mycket större i dag än för tjugofem år sedan. Inför utgivningen av den andra upplagan har boken reviderats och uppdaterats genomgående och utblickarna till andra länder omarbetats. Undantagsmänniskor är avsedd som kurslitteratur i historia och genusvetenskap vid universitet och högskolor, men är givande för alla som vill fördjupa sina kunskaper i HBTQ-frågor.

Few people these days would oppose making the public realm of space, social services and jobs accessible to women and men with disabilities. But what about access to the private realm of desire and sexuality? How can one also facilitate access to that, in ways that respect the integrity of disabled adults, and also of those people who work with and care for them? Loneliness and Its Opposite documents how two countries generally imagined to be progressive engage with these questions in very different ways. Denmark and Sweden are both liberal welfare states, but they diverge dramatically when it comes to sexuality and disability. In Denmark, the erotic lives of people with disabilities are acknowledged and facilitated. In Sweden, they are denied and blocked. Why do these differences exist, and how do both facilitation and hindrance play out in practice? Loneliness and Its Opposite charts complex boundaries between private and public, love and sex, work and intimacy, and affection and abuse. It shows how providing disabled adults with access to sexual lives is not just crucial for a life with dignity. It is an issue of fundamental social justice with far reaching consequences for everyone.

Few people these days would oppose making the public realm of space, social services and jobs accessible to women and men with disabilities. But what about access to the private realm of desire and sexuality? How can one also facilitate access to that, in ways that respect the integrity of disabled adults, and also of those people who work with and care for them? Loneliness and Its Opposite documents how two countries generally imagined to be progressive engage with these questions in very different ways. Denmark and Sweden are both liberal welfare states, but they diverge dramatically when it comes to sexuality and disability. In Denmark, the erotic lives of people with disabilities are acknowledged and facilitated. In Sweden, they are denied and blocked. Why do these differences exist, and how do both facilitation and hindrance play out in practice? Loneliness and Its Opposite charts complex boundaries between private and public, love and sex, work and intimacy, and affection and abuse. It shows how providing disabled adults with access to sexual lives is not just crucial for a life with dignity. It is an issue of fundamental social justice with far reaching consequences for everyone.

Sinners and Citizens explores how sexual habits changed in Sweden during its development from an agrarian society into a modern welfare state. Jens Rydström examines the history of homosexuality and bestiality in that country to consider why these sexual practices have been so closely linked in virtually all Western societies. He limns sharply the distinctive experience of rural life, showing that to regularly witness farm animals stirred passions and sparked ideas, especially among young farmhands. Based on medical journals, psychiatric reports, and court records from the period, as well as testimonies from men in diaries, letters, and interviews, Sinners and Citizens reveals that bestiality was once a dreaded crime in Sweden. But in time, mention of the practice disappeared completely from legal and medical debates. This, Rydström contends, is because models of penetrative sodomy shifted from bestiality to homosexuality as Sweden transformed from a rural society into a more urban one. As the nation's economy and culture became less identified with the countryside, so too did its idea of deviant sexual behavior.

Sinners and Citizens explores how sexual habits changed in Sweden during its development from an agrarian society into a modern welfare state. Jens Rydström examines the history of homosexuality and bestiality in that country to consider why these sexual practices have been so closely linked in virtually all Western societies. He limns sharply the distinctive experience of rural life, showing that to regularly witness farm animals stirred passions and sparked ideas, especially among young farmhands. Based on medical journals, psychiatric reports, and court records from the period, as well as testimonies from men in diaries, letters, and interviews, Sinners and Citizens reveals that bestiality was once a dreaded crime in Sweden. But in time, mention of the practice disappeared completely from legal and medical debates. This, Rydström contends, is because models of penetrative sodomy shifted from bestiality to homosexuality as Sweden transformed from a rural society into a more urban one. As the nation's economy and culture became less identified with the countryside, so too did its idea of deviant sexual behavior.