Jerry Määttä

Vi lever alla omgivna av ett förflutet som på olika sätt påverkar nuet. Men hur ska vi förstå det förflutnas fortsatta verkan och närvaro i samtiden? Inom historieteori diskuterades länge frågan om vi kan veta något med säkerhet om det förflutna. Men under senare decennier har intresset snarare riktats mot de olika sätt på vilka det förflutna finns kvar och formar de efterkommande. En dåtidsorienterad historieskrivning har fått ge plats åt en som rör sig i relationer mellan olika tidsliga dimensioner. I takt med att den historiska tiden historiseras väcks nya frågor: Är det meningsfullt att tala om en sammanhängande fortskridande tid eller bör vi snarare tänka oss flera parallella, multipla och korsande tider? Hur ska vi förstå historisk tid efter att framstegstanken själv alltmer kommit att framstå som en konstruktion? Frågor om vår egen plats i ett historiskt landskap öppnar för nya sätt att tänka det historiska och att historisera, där genealogiska, arkeologiska, dekonstruktiva, konstellativa och andra former av motläsningar tycks öppna nya och olikartade dörrar till det förflutna, i dess skilda gestalter och verkligheter. "Den historiska tidens former" är den första fristående delen i trebandsverket "Historiens hemvist". Den samlar nitton forskare inom skilda ämnen som behandlar frågor om historiens slut, hemsökelser och gengångare, döda och odöda, postapokalyps och messianism, exil, narrativitet och genealogi, polytemporalitet, anakronism och tidens mångfaldigande. Sammantaget bidrar den till att ge nya kartor över det samtida historiska medvetandet i dess struktur och förvandling. Volymen är redigerad av Victoria Fareld, forskare i idéhistoria vid Stockholms universitet, och Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola, båda knutna till forskningsprogrammet "Tid, minne, representation".

Banbrytande feministisk science fiction-klassiker»En juvel till roman.« Frank Herbert, författare till DuneI Mörkrets vänstra hand [The Left Hand of Darkness, 1969] använde sig Ursula K. Le Guin på ett radikalt sätt av science fiction-genrens möjligheter för att utforska könets betydelse för individer och kultur. Romanen vann både Nebulapriset och Hugopriset och etablerade Ursula K. Le Guin som en av science fiction-litteraturens största författare. Med tiden har den kommit att betraktas som en banbrytande litterär och feministisk klassiker. Den mänskliga ambassadören Genly Ai skickas ensam till den avlägsna planeten Vinter, vars invånare är asexuella androgyner tills de under kortare perioder väljer, och ändrar, sitt kön. Hans uppdrag är att övertyga Vinter att ingå i en intergalaktisk union, men för att lyckas måste han brygga gapet mellan sin egen civilisation och Vinters, något som kompliceras av de invecklade sociala reglerna som styr alla interaktioner på planeten. Efter mycket ansträngning verkar situationen lovande, men plötsligt har Genly inte längre stöd för sin sak. Fångad i ett politiskt spel med regler han inte förstår måste han försöka slutföra sitt uppdrag. I översättning av Torkel Franzén och med ett nyskrivet förord av Jerry Määttä, docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. URSULA K. LE GUIN [1929-2018] var en amerikansk författare. Hennes nyskapande idéer gjorde henne till en frontfigur inom fantasy och science fiction och tänjde på gränserna för vad genrerna kunde uppnå. Bland hennes mest känd verk finns Mörkrets vänstra hand och Övärlden-cykeln.» Lika originell och uppfinningsrik som Sagan om ringen.« Michael Moorcock »Ett science fiction-mästerverk.« Newsweek

J R R Tolkiens Ringarnas herre är en klassiker som antagit mytiska proportioner. Idag refererar många till boken som om man talade om en av mänsklighetens skapelseberättelser. I mörka tider vänder sig människor till verket för tröst.2023 är det 50 år sedan Tolkien dog och hans verk är mer läst och omtalat än någonsin. Ringens återkomst samlar texter av skarpa skribenter och Tolkienprofiler som skärskådar vad verkets lyskraft består i, och varför det ständigt tycks återaktualiseras. Det handlar om böckernas inspirerande förmåga att finna hopp i det hopplösa och om högerrörelsernas annektering av Tolkiens symbolvärld. Om Tolkiens språkskapelser och hur de ger förståelse för exilens villkor, om Tolkien som teolog och om Tolkien som traumatiserad av första världskrigets skyttegravar. Inger Edelfeldt minns också tiden som Tolkien-illustratör och Finn Zetterholm berättar om fadern Tore Zetterholm och hans översättning av den första svenska Tolkienutgåvan: Hompen. Ringens återkomst är en bok för alla som fascineras av J R R Tolkiens värld.

Disassembled Dictionary är en växande serie böcker som var och en, på olika sätt, diskuterar ett utvalt ord. “Science fiction” består av texter av: Leif Holmstrand och Pär Thörn, Jerry Määttä, Niklas Wallenborg, Sandra Praun, Tessa Praun och Oscar Guermouche

Litteraturvetenskap II fördjupar och breddar kunskaperna om olika teorier och metoder inom det litteraturvetenskapliga forskningsområdet. Boken omfattar tretton kapitel, skrivna av specialister inom olika litteraturvetenskapliga fält. Syftet är bland annat att ge vägledning och inspiration för studenter som planerar att skriva en påbyggnadsuppsats. Kapitlen behandlar sedan länge etablerade fält inom litteratur­­forskningen som textkritik, studier av författares själv­fram­ställning och autofiktion, populärlitteratur, forskning kring kön, genus, klass och etnicitet, litteraturdidaktik, psykoanalytiska perspektiv och diskursanalys. I boken finns också översikter av områden som har diskuteras särskilt under de senaste åren: queerstudier, medieteori, kognitionsforskning, samt digital humaniora och fjärrläsning. Litteraturvetenskap II vänder sig främst till studenter på avancerad nivå inom litteraturvetenskap och lärarutbildningens litteraturkurser. Syskonvolymen Litteraturvetenskap I är avsedd för studenter på grundläggande nivå.

Cosmological Arrows / Kosmologiska Pilar was published on the occasion of the exhibition Cosmological Arrows at Bonniers Konsthall in Stockholm, 2019. Both the exhibition and the publication aim to be springboards for artistic ideas and visions that challenge our usual way of seeing the world, and perhaps suggest new approaches on how to understand it. These thoughts permeate the artworks and texts presented in Cosmological Arrows, where space and the science fiction genre are an imaginary laboratory that becomes the point of departure for discussions regarding the ethical, moral and existential dilemmas of our times. Published in collaboration with Bonniers Konsthall, Stockholm, Sweden.

Vad har Harry Martinsons Aniara gemensamt med filmen Blade runner? Båda ingår i genren science fiction, en genre som har vuxit till en av vår tids mest vitala och populära uttrycksformer. Redan på 20-talet uppkom sf-klubbar inom vilka fans brevväxlade och även träffades på riktigt. det dröjde dock länge innan science fiction kom att uppmärksammas i den akademiska världen. Genren ansågs länge mestadels vara en oseriös och spekulativ verklighetsflykt. Sakta men säkert börjar nu science fiction bli accepterad som forskningsfält inom den akademiska världen. Den används bland annat för att illustrera filosofiska frågor, för att diskutera hur vetenskapliga teorier fungerar eller för att problematisera den teknovetenskapliga utvecklingens betydelse för samhälle och kultur. I den här antologin visar 12 forskare från skilda ämnesområden på hur rikt och fruktsamt science fiction är som forskningsfält. Boken är indelad i fyra delar: Vad är science fiction? De eviga frågorna, Nya perspektiv, och framtiden. Bokens redaktörer Mikael Godhe och Jonas Ramsten är båda verksamma vid Campus Norrköping, Linköpings universitet och undervisar vid Kultur, samhälle och mediegestaltning.