Jesper Högström

"Jesper Högströms Smultronstället har golvat mig fullständigt. Det är ett porträtt av en far som får mig att febrigt leta efter andra som också har hunnit läsa, för den här boken måste man prata med andra om." Åsa Linderborg, Aftonbladet När varuhuset Smultronstället invigs i Hässleholm i mitten av 70-talet är Leif Högström den dynamiska varuhuschefen, killen hela dagen. En mjuk pappa till sina barn och "en pangsäker vinnare", som det står i en av de gamla romanerna från Falsterbo bibliotek hemma i bokhyllan. Från en fattig barndom i Skanör har han tagit sig någonstans, och han rör sig framåt och uppåt. Tills han inte gör det. Den pangsäkra vinnaren börjar förlora, flaskorna blir fler, och de närmaste drar sig undan. Vad var det som hände? Efter hans död återstår bara frågor. Lösöre ej att notera. Och en son som söker efter svaren och tyngs av hotet om att bli som han. I denna självbiografiska bok skriver Jesper Högström fram en berättelse om faderskap, beroende och längtan efter att förstå vad man kommer ifrån. Sydsvenskan: "Det är många som vill skriva en uppgörelsebok. Men det är få som med så stor skicklighet som Högström går i land med det. (...) Storartat och gripande - denna far och son-skildring kommer att leva länge. Göteborgs-Posten: "Smultronstället är en kort bok. En mindre begåvad författare hade behövt dubbelt så många sidor. Högström, som har skrivit högintressanta biografier om Gunnar Ekelöf och Hjalmar Söderberg, tecknar sin pappa som en motsägelsefull, drömmande och högst felbar man. (...) Smultronstället berättar modigt och illusionslöst om klasstillhörighet." Arbetarbladet: "Smultronstället är en äkta, väl formad och intressant obestämbar upplevelse." Expressen: "Jag behöver något mer än ett vältecknat vittnesmål för att helt besegras av en bok. Det får jag i Smultronstället, om en pappa som inte liknar någon av litteraturens gängse fadersarketyper... Högström befriar mig från oket att ta hand om hans känslor för pappa, ty det är inte vad han vill mig. I stället tecknar han en familjehistoria som handlar om Sverige." "Jag blir så berörd av den här boken! Man får verkligen komma in i 70-talshemmet och hur vi hanterade saker. Jesper skriver så fint, så skickligt... Den är så fin att jag måste vifta med den en gång till." Titti Schultz, SVT Gokväll "Boken är skriven med mycket god stilistik och det kryddas med många tidstypiska referenser till årtiondena som skildras. [...] Det här är en riktig bladvändare för alla läsare som tycker om välskrivna berättelser." 5 av 5, BTJ "Inte lätt att skriva sorgligt, bildande, undersökande och självbespeglande samtidigt men Jesper Högström lyckas med det litterära trolleritricket." Johan Kellman Larsson, journalist

När det nya varuhuset Smultronstället invigs i Hässleholm i mitten av 70-talet är Leif Högström den dynamiska varuhuschefen, killen hela dagen. En mjuk pappa till sina barn och en pangsäker vinnare som det står i en av de gamla romanerna från Falsterbo bibliotek hemma i bokhyllan. Från en fattig barndom i Skanör har han tagit sig någonstans, och han rör sig framåt och uppåt. Tills han inte gör det. Den pangsäkra vinnaren börjar förlora, flaskorna blir fler, och de närmaste drar sig undan. Vad var det som hände? Efter hans död återstår bara frågor. Lösöre ej att notera. Och en son som söker efter svaren och tyngs av hotet om att bli som han. Efter flera hyllade böcker om svensk litteraturhistoria är Jesper Högström tillbaka med en personlig berättelse om faderskap, beroende och längtan efter att förstå.

"Minnet och rädslan är en av de mest bildade litteraturbiografier som skrivits på svenska. Varenda dimension av Ekelöfs liv och författarskap belyses - en litteraturens motsvarighet till 3D-utskriften. Dessutom innehåller den författarbiografins ädlaste dygd, nämligen hjärtats bildning. Högström skildrar fylleslagen hos Ekelöf genom dotterns skrämda blick, han citerar ett syrligt brev från hustrun när ett översättningsarbete inleds och hon förvandlas från älskarinna till sköterska. Som kritiker är det bara att buga vördnadsfullt inför detta storverk." - Rasmus Landström, Aftonbladet "Jesper Högströms prosa är så målande, rytmisk och rolig som någon kan begära. Det har han redan bevisat med sina böcker om Hjalmar Söderberg och Tora Dahl. Högström är stilist och en fantastisk reporter i kulturhistorien. Jag litar blint på honom, och låter mig gärna underhållas." - Ulrika Knutson, G-P "Jesper Högström har lagt ned ett mycket gediget arbete på att göra en uppdaterad skildring av Gunnar Ekelöf för 2000-talet. Med Minnet och rädslan ger han oss en mycket stark och läsvärd Ekelöf-biografi som också har förutsättningarna att bli ett vitalt standardverk inom sitt område." - BTJ..................................................................... Han var den litterära modernismens centralfigur i Sverige, mytologiserad av både sig själv och andra. Han var levnadskonstnären, snobben och vägvisaren till underjorden som blev landets mest uppburne poet. Idag är Gunnar Ekelöf en av få svenska diktare som faktiskt blir läst - som fortsätter att vinna nya läsare med sin trollbindande diktning. Efter sina rosade böcker om Hjalmar Söderberg och Tora Dahl kommer Jesper Högström med den första Ekelöfbiografin på flera årtionden. På sätt och vis är det den första överhuvudtaget som vågar se olika sidor av nationalklenoden. Minnet och rädslan är en biografi som skildrar Gunnar Ekelöfs liv och verk i dess fulla vidd, och som längs vägen skapar en synnerligen läsvärd berättelse. Med ett gediget researcharbete, och ett stort antal nya källor och uppgifter, är den fullmatad av insikter om den moderna svenska litteraturhistorien...................................................................... "Ger en övertygande bild av Ekelöf som outsider, där dikterna var ett livslångt sorgset trots mot samtiden. Och dem blir man förstås oerhört sugen på att läsa." - Mikael Timm, Kulturnytt "Mannen myten legenden. Gummigurra, Benoit Ekeleuve eller Ekeloff, som playboyen Otto G Carlsund kallade honom, förefaller alltid både av sig själv och av andra bli föremål för mytbildningar. Högström försöker inte direkt slå hål på någon av dessa, men han nyanserar dem." - Alexandra Borg, DN "I den skymningsvärld som skapats av att Ekelöfs egenredigerade självbiografi och hans författarskap fått bekräfta varandra gör Högströms starka ficklampa gott. Dammet i skrymslena avtecknar sig." - Michael Ekman, SvD

"Lysande... Som läsare njuter man i fulla drag." - Yukiko Duke, DN"Högström har ett underbart språk, det dansar fram..." - Ulrika Knutson, GP"Mycket läsvärd" - Ebba Witt-Brattström, ExpressenTora Dahls och Knut Jaenssons villa på Lidingö var det litterära 30-talets självklara centrum. Alla tidens stora författare var där, från Gunnar Ekelöf till Eyvind Johnson, för att festa, samtala och skriva. I efterhand, när många gästerna lyfts upp som landets främsta skalder och akademiledamöter, framstod allt i ett nostalgiskt skimmer. Vad ingen visste var att det samtidigt fanns en annan berättelse, ett kärleksdrama och en litterär dragkamp som skulle förbi hemlig även efter alla inblandades död. Tora Dahl, som blev folkkär författare med romansviten om fosterbarnet Gunborg, lät hemligstämpla sin dagbok i KB:s arkiv och där har den förblivit. Fram till nu. Jag vill skriva sant är en medryckande skildring av ett författarliv, en bok som bygger på Tora Dahls dagböcker men ligger långt ifrån den tillrättalagda biografins domäner. Det är på samma gång ett triangeldrama, en litteraturhistorisk utforskning och en intim skildring av en människas drivkrafter, av den inre kamp som skapar en författare.- - -"En fascinerande bok... Totalt absorberande läsning om den svenska kulturelitens giganter. Betyg: 5/5" - BTJ"Nästan kusligt bra" - Victor Malm, Expressen"En hisnande litterär tidsresa... Betyg: 5/5" - Femina"Det är insiktsfull, analytisk och ibland förskräckande läsning, fortfarande med högt skvallervärde." Katarina Wikars, SR Kulturnytt" bilden av Tora Dahl i köket på Parkvägen, med en brinnande författarambition och en bildligt knuten näve, kommer att följa mig under lång tid." Torbjörn Forslid, Sydsvenskan"Det är utmärkt, och resultatet blir också en vital och inlevelsefull berättelse om en människas längtan efter att bli älskad och sedd och om de möten och tankar som skapar hennes liv och författarskap." - Thomas Kjellgren, Borås tidning"Jesper Högström får oss att både förstå och känna med Tora Dahl. Jag vill skriva sant fäster strålkastarljuset på ett intressant kvinnligt författarskap som länge varit oförtjänt bortglömt. Det är bara att tacka och ta emot." Yukiko Duke, DN

Xenophon (430-354 f. Kr.), atensk militär och författare (och en av Sokrates lärjungar), kom från en relativt välbärgad och aristokratisk familj. Han deltog 401 f. Kr. i det fälttåg som den persiske prinsen Kyros ledde mot sin bror, storkonungen Artaxerxes II. Sedan den grekiska legohärens anförare mördats ledde Xenophon skickligt de grekiska soldaternas strapatsrika reträtt från Babylonien genom Armenien och Mindre Asien till Svarta havets sydkust, där det fanns grekiska kolonier så att de kunde återvända till hemlandet. Det är härifrån den litterära frasen Thalatta, thalatta! (Havet, havet!) stammar, från när de grekiska soldaterna först fick syn på havet framför sig. Anabasis lär vara en av de första självbiografierna. Medryckande, klart och med en mängd geografiska och etnografiska detaljer skildrar Xenophon återmarschen i sitt bästa och mest kända verk. Anabasis presenteras nu i översättning av Ingemar Lagerström och med ett nyskrivet förord av Jesper Högström.

Tora Dahls och Knut Jaenssons villa på Lidingö var det litterära 30-talets självklara centrum. Alla tidens stora författare var där, från Gunnar Ekelöf till Eyvind Johnson, för att festa, samtala och skriva. I efterhand, när många gästerna lyfts upp som landets främsta skalder och akademiledamöter, framstod allt i ett nostalgiskt skimmer. Vad ingen visste var att det samtidigt fanns en annan berättelse, ett kärleksdrama och en litterär dragkamp som skulle förbi hemlig även efter alla inblandades död. Tora Dahl, som blev folkkär författare med romansviten om fosterbarnet Gunborg, lät hemligstämpla sin dagbok i KB:s arkiv och där har den förblivit. Fram till nu. Jag vill skriva sant är en medryckande skildring av ett författarliv, en bok som bygger på Tora Dahls dagböcker men ligger långt ifrån den tillrättalagda biografins domäner. Det är på samma gång ett triangeldrama, en litteraturhistorisk utforskning och en intim skildring av en människas drivkrafter, av den inre kamp som skapar en författare.

Tora Dahls och Knut Jaenssons villa på Lidingö var det litterära 30-talets självklara centrum. Alla tidens stora författare var där, från Gunnar Ekelöf till Eyvind Johnson, för att festa, samtala och skriva. I efterhand, när många gästerna lyfts upp som landets främsta skalder och akademiledamöter, framstod allt i ett nostalgiskt skimmer. Vad ingen visste var att det samtidigt fanns en annan berättelse, ett kärleksdrama och en litterär dragkamp som skulle förbi hemlig även efter alla inblandades död. Tora Dahl, som blev folkkär författare med romansviten om fosterbarnet Gunborg, lät hemligstämpla sin dagbok i KB:s arkiv och där har den förblivit. Fram till nu. Jag vill skriva sant är en medryckande skildring av ett författarliv, en bok som bygger på Tora Dahls dagböcker men ligger långt ifrån den tillrättalagda biografins domäner. Det är på samma gång ett triangeldrama, en litteraturhistorisk utforskning och en intim skildring av en människas drivkrafter, av den inre kamp som skapar en författare. Om författarenJesper Högström är författare, litteraturkritiker och översättare. Han debuterade 2004 med romanen Den andra stranden. Jag vill skriva sant: Tora Dahl och poeterna på Parkvägen, har hyllats av en enig kritikerkår. Om uppläsarenMonica Einarson är utbildad sångpedagog vid Musikhögskolan i Göteborg. Hon har medverkat i många uppsättningar på bla Stora Teatern, Oscarsteatern och Göta Lejon.

"Lysande... Som läsare njuter man i fulla drag." - Yukiko Duke, DN"Högström har ett underbart språk, det dansar fram..." - Ulrika Knutson, GP"Mycket läsvärd" - Ebba Witt-Brattström, ExpressenTora Dahls och Knut Jaenssons villa på Lidingö var det litterära 30-talets självklara centrum. Alla tidens stora författare var där, från Gunnar Ekelöf till Eyvind Johnson, för att festa, samtala och skriva. I efterhand, när många gästerna lyfts upp som landets främsta skalder och akademiledamöter, framstod allt i ett nostalgiskt skimmer. Vad ingen visste var att det samtidigt fanns en annan berättelse, ett kärleksdrama och en litterär dragkamp som skulle förbi hemlig även efter alla inblandades död. Tora Dahl, som blev folkkär författare med romansviten om fosterbarnet Gunborg, lät hemligstämpla sin dagbok i KB:s arkiv och där har den förblivit. Fram till nu. Jag vill skriva sant är en medryckande skildring av ett författarliv, en bok som bygger på Tora Dahls dagböcker men ligger långt ifrån den tillrättalagda biografins domäner. Det är på samma gång ett triangeldrama, en litteraturhistorisk utforskning och en intim skildring av en människas drivkrafter, av den inre kamp som skapar en författare.- - -"En fascinerande bok... Totalt absorberande läsning om den svenska kulturelitens giganter. Betyg: 5/5" - BTJ"Nästan kusligt bra" - Victor Malm, Expressen"En hisnande litterär tidsresa... Betyg: 5/5" - Femina"Det är insiktsfull, analytisk och ibland förskräckande läsning, fortfarande med högt skvallervärde." Katarina Wikars, SR Kulturnytt" bilden av Tora Dahl i köket på Parkvägen, med en brinnande författarambition och en bildligt knuten näve, kommer att följa mig under lång tid." Torbjörn Forslid, Sydsvenskan"Det är utmärkt, och resultatet blir också en vital och inlevelsefull berättelse om en människas längtan efter att bli älskad och sedd och om de möten och tankar som skapar hennes liv och författarskap." - Thomas Kjellgren, Borås tidning"Jesper Högström får oss att både förstå och känna med Tora Dahl. Jag vill skriva sant fäster strålkastarljuset på ett intressant kvinnligt författarskap som länge varit oförtjänt bortglömt. Det är bara att tacka och ta emot." Yukiko Duke, DN

En bok med utvalda noveller av Hjalmar Söderberg som fått titeln Det blå ankaret. Med efterord av Jesper Högström. "– Du ser på ankaret, sade han. Det är sant, det är inte vackert. Och det går aldrig bort. Hon tog hans hand och betraktade nyfiket de blå prickarna, som bildade ett ankare. Men hon sade ingenting." I Stockholm är ölstugornas fönster täckta av rimfrost, de långsamt förbipasserande iförda luggslitna rockar och varje rum höljt i cigarrök. Åtminstone i det Stockholm Söderberg bevittnade när han inledde sin författarbana vid 1800-talets slut. Det blå ankaret innehåller ett urval av Söderbergs bästa noveller som vid sidan av Historietter och romaner som Doktor Glas och Den allvarsamma leken har gjort honom till en av Sveriges genom tiderna främsta berättare. Söderberg sa om sitt eget författarskap att han trodde på köttets lust och själens obotliga ensamhet. Genom sin författarbana skrev han aldrig om det som föll honom in, utan om det som tärt på honom i det tysta och i hans berättelser satte han livets inre plågor och motstridigheter i centrum. Hans samhällskritiska författarkollegor tyckte att han var gammalmodig, ändå var han tillräckligt långt före sin tid för att skaka om det litterära etablissemanget och orsaka åtskilliga sedlighetsdebatter. Exempelvis med sin debutroman Förvillelser som vid tiden den kom ut var ett porträtt av de unga och normbrytande människornas Stockholm. Och med detta åstadkom han det som många menar att en författare är menad att göra, vilket är att påskynda utvecklingen, bryta upp det som anses självklart och få människor att tänka om. Idag är Söderberg mest berömd för romanerna Doktor Glas och Den allvarsamma leken (nyligen filmatiserad av Pernilla August). I Det blå ankaret har Bakhåll samlat ett urval av Söderbergs mer svåråtkomliga men viktiga berättelser som "Den brinnande staden", "Spelarna" och "Margot". Söderbergs texter stannar till och tar vara på de små ögonblicken i livet med säregen knivskärpa och stil. En gestaltning av verkligheten som gör honom lika aktuell idag och imorgon som för hundra år sedan. I titelnovellen, "Det blå ankaret", möter en före detta sjöman den Stockholmska societetens innersta kretsar i samband med en nyfunnen förälskelse. Han gör sitt bästa för att smälta in och bli respekterad, även om han vet att han egentligen inte är en av dem. Oavsett vad han tar sig till kommer han alltid att sticka ut. Beviset syns på hans vänstra hand, en tatuering föreställande ett blått ankare. Söderberg står idag bredvid Strindberg som en av Sveriges genom tiderna mest lästa och högaktade författare. Men i sekelskiftets Stockholmskretsar var Hjalmar Söderberg endast en bland många unga uppåtsträvande författare som arbetade i Strindbergs skugga. Söderberg och Strindberg möttes första gången på en ångbåt. Söderberg var en brådmogen skribent på 21 år. Strindberg drack punsch med kaptenen. När de passerade varandra på däck råkade Strindberg tappa sin tändsticksask. Om detta skulle Söderberg senare skriva: "Den trillade ned vid mina fötter. Jag tog upp den och räckte honom den, rodnande lika djupt som en nattvardsflicka för sin älskade konfirmationspräst." (Ur novellen "Två kvällar med Strindberg".) Strindberg lade inte på minnet vem det var som hjälpte honom den dagen, men fjorton år senare bjuder han in Söderberg att delta i en av Strindbergs kända sammandrabbningar hemma i bostaden på Karlaplan. I novellsamlingen Det blå ankaret gör vi nedslag i Söderbergs författarskap och väljer bland författarens bästa tillståndsnoveller. Boken ger samtidigt ett nytt perspektiv på Söderbergs liv och utgör en samling berättelser om en stad i förvandling. Följande noveller ingår: Kanalfärd – Oktoberskymning – Margot – Ett självporträtt från 1901 – Spelarna – Det blå ankaret – Blom – Den brinnande staden – Gärda – Sommardagar — Satan, majoren och hovpredikanten – Två kvällar med Strindberg – Är romanen dödsdömd? – Kyrkogårdsarabesk – Misstagssonaten. Jesper Högström som skrivit efterordet är författaren till den hyllade biografin Lusten och ensamheten - En biografi över Hjalmar Söderberg. En novellsamling av Hjalmar Söderberg som fått titeln Det blå ankaret, efterord av Jesper Högström. ISBN 978-91-7742-547-2. Högkvalitetspapper, sydda ark, mjuka pärmar med flikar. 128 sidor.

Ny utgåva med kommentarer och litteraturförteckning! Hjalmar Söderberg är, jämte Selma Lagerlöf och August Strindberg, den mest levande och lästa av de stora svenska författarna från det förra sekelskiftet. Hans roman Doktor Glas ger upphov till nya romaner och dramatiseringar, hans mest berömda pjäs Gertrud sätts upp om och om igen och nyligen blev Den allvarsamma leken svensk storfilm. Samtidigt är Hjalle, som vännerna kallade honom, relativt okänd som person. I Lusten och ensamheten tecknas Söderbergs porträtt i helfigur och i alla de nyanser han var en mästare att gestalta. Hans komplicerade förhållande till kvinnorna står i centrum för både hans liv och berättelsen om detta liv. Och staden Stockholm, som ingen annan skildrat med sådan ömhet och exakthet. Jesper Högström är författare, kritiker i DN och översättare. Hans senaste roman var Drömmar av plåt, hans senaste översättningar Hillary Mantels romaner om Thomas Cromwell och Henrik VIII." Jesper Högström inte bara skrivit ett medryckande porträtt av en karl och hans tid, utan faktiskt förmedlar nya drag av den genomtröskade Söderberg." Ulrika Knutson, Dagens nyheter " "Det finns på det hela taget en förlåtande underton i 'Lusten och ensamheten', som annars är en på flera plan rapp, skicklig och ytterst läsvärd biografi." Arvid Jurjaks, Sydsvenskan

"Förbannat underhållande läsning. [] Högström målar briljant upp landslagets olika turer genom historien." Olof Lundh, TV4/Fotbollskanalen om första upplagan av Blågult I Blågult. Historien om Sveriges herrlandslag i fotboll skriver Offsides Jesper Högström historien om Sveriges mest älskade landslag - från den första landskampen 1908 fram till i dag. Med unik närhet skildrar han toppar som VM-silvret på hemmaplan 1958 och bronset 1994, men också spelarstrejker, mutförsök och konflikter inom laget. Denna nya utgåva av Blågult är rejält uppdaterad och omarbetad, och innehåller helt nyskrivna avsnitt om åren med Zlatan och Hamrén, och om succén med landslaget under Janne Andersson. Boken bygger på över 50 intervjuer med spelare och tränare, samt flera tidigare okända skriftliga källor. En bok för alla som älskar fotboll, men också en bok om det framväxande moderna Sverige." Bäst i test, Årets sportbok [] Förundrande, insiktsfull och mycket välskriven." Dagens Nyheter om Blågult"Är man torsk på fotboll måste man ha en sådan bok." SVT Morgon rankar Blågult som en av "årets bästa böcker", alla kategorier

Nollnolltalet! Vad hände egentligen? Vad är kopplingen mellan Usama bin Laden, Zlatan och Tony Soprano? Vad har Mat-Tina gemensamt med Ernst Kirchsteiger? Basshunter med Barack Obama? Svaret är att de alla kom att definiera nollnolltalet. I NOLL NOLL summerar några av Sveriges främsta författare och journalister det här seklets första tio år på 15 olika områden. Från fotboll till familjeliv. Från Facebook till finanskris. Från Sofi Fahrman till Fredrik Reinfeldt. Om lattemammor, kändiskockar, modebloggare, klimatkris och färdigmat. NOLL NOLL väver historien om ett decennium som förändrade oss mer än vi minns. Om vad som var övergående trender och vad som innebar verkliga förändringar. Boken ges ut med fyra omslag, som vardera innehåller 13 ord som präglade nollnolltalet. Redaktörer är Tobias Nielsén och Anders Rydell. Tobias Nielsén är vd för forskningsföretaget QNB Volante och författare. Han står bakom flera uppmärksammaderapporter och böcker om samhällsutveckling och kulturekonomi. Anders Rydell är författare, framtidsredaktör på Bon ochchefredaktör på tidningen Konstnären. Hans senaste bokvar Piraterna. De svenska fildelarna som plundrareHollywood (2009).***VINJETTER OCH FÖRFATTARE:EKONOMI Emanuel SideaMAT Ann-Helen Meyer Von BremenINTERNET Anders MildnerMODE Salka Hallström BornoldPOLITIK Karin ErikssonMUSIK Kristin LundellFANTASY Adam SvanellUSA Martin Gelin TV Carolin HainerFOTBOLL Jesper HögströmKROPP & SJÄL Klas EkmanLITTERATUR Annina RabeDESIGN Kjell HäglundKÄNDISKULTUR Björn af KleenFAMILJ Andreas EkströmCITAT: Dokusåpamakarna på kommersiella tv-bolag har ägnat betydande delar av nollnolltalet åt att leta efter förfallna kåkar och förfallna människor att renovera. Men Anna Skipper, Blossom Tainton, Martin Timell och de andra tv-kändisarna är amatörer jämfört med Fredrik Reinfeldt. Han gjorde om ett helt parti. Madonna, Magnus Uggla och Michael Jackson fyllde femtio medan Bruce Springsteen blåste ut sextio ljus på sin tårta. Och den ständige rocknroll-ikonen Keith Richards ramlade från en palm rakt ner i pensionsåldern. Nollnolltalet var decenniet då vi alla blev äldre. Boken var nollnolltalets främsta modeaccessoar. Den eleganta polityren av bildning var kanske decenniets mest trenddefinierande stil. Svensk fotboll låg plötsligt på Stureplan, svensk fotboll var plötsligt en tjuvarnas marknad där stekare, rufflare och Snabba Cash-figurer plundrade de föreningskassor som mödosamt fyllts av bingolottosäljande juniorer. Inredningshetsen och flumhungern förenades i en av decenniets mest bisarra masspsykoser: blindheten inför den totala tomheten i fengshui. Den högkonjunktur som kulminerade i mitten av decenniet möjliggjorde skapandet av detta fantastiska låtsassamhälle, där invandrare, adel, riktiga prinsessor och prinsar, modebrudar från Mariestad och stekiga pensionärer i tofsloafers från Gärdet kunde mötas. Hade sjuttiotalsmänniskan, foträt och växtfärgad mitt i glittret, trott sig vara i skärselden? Förmodligen. Nollnolltalet var decenniet då lyx blev folkligt. Obamas valkampanj som blev den längsta, dyraste, mest intensiva och hårdast mediebevakade i USA:s historia gick ut på att förmedla budskapet: jag är inte Bush, jag är inte det förflutna, jag är framtiden.

I Blågult-Hundra år med fotbollslandslaget skriver Högström initierat och lättläst historien om Sveriges mest älskade landslag, från den första landskampen 1908 och fram till nu. Han skildrar välkända toppar som VM-silvret på hemmaplan 1958 och bronset 1994, men också okända spelarstrejker, mutförsök och konflikter inom laget. Boken bygger på en lång rad intervjuer , samt tidigare okända skriftliga källor. Det är en bok för alla som älskar fotboll, men också en bok om det framväxande moderna Sverige.

Brasilianska bolltrollare och klumpiga korpspelare. Bohemer, barfotahjältare och egensinniga AIK-supportrar. Ståplatssöndagar. Hitlers OS-kupp, Ingos finalflykt, Paavo Nurmis vintips och Norra latins grusplan. Jolo journalisten och författaren Jan Olof Olsson skrev inte bara historiska verk, personporträtt och kåserier. Han var också landets ledande läktarreporter, en idrottsälskare med humor och skarp blick för detaljer. Allsvensk idyll innehåller tre essäer: Johan Erséus skriver om Jolo och idrotten, Jesper Högström och fotbolls-VM 1958 och Vibeke Olsson om sin far som plötsligt fick dela intresse med två sportbitna tonårsdöttrar. Och framför allt publiceras här för första gången i bokform ett sextiotal av Jolos idrottstexter ur Dagens Nyheter om OS, VM, boxningsgalor, cykeltävlingar, skidlopp och inte minst fotboll.