Jesper Huor

Ikonoklasm, eller bildstormande, är en del av vår historia: från förstörelsen av religiösa bilder under den tidiga kristendomen till dagens nedrivning av statyer på sydstatsgeneraler och slavhandlare. Bilder, byggnader och föremål som strider mot religiös eller ideologisk övertygelse måste förstöras. De som utför rensningen, ikonoklasterna, är övertygade om att de utför en reningsaktion. Det förflutna välts över ända i en önskan att börja om från början. De olika bidragen till antologin Ikonoklasm: förkastandet av det förflutna visar med all önskvärd tydlighet konsekvenserna. Inte bara ovärderliga kulturskatter utan också människoliv går förlorade när fanatismen får fritt spelrum. Vi ser det när Islamiska staten slår sönder flera tusen år gamla museiföremål, när Maos rödgardister bränner böcker och förföljer oliktänkande under den kinesiska kulturrevolutionen eller när ryska bolsjeviker spränger kyrkor och skändar ikoner. Exemplen på de destruktiva krafternas skadegörelse genom seklen kan mångfaldigas. Att ikonoklasmens stridsrop ljuder så starkt i vår tid visar på dess fortsatta lockelse. Ikonoklasm är en varningsklocka, ett larm för hotet mot det demokratiska samhällets tolerans och öppenhet.

"… en av årtiondets viktigaste böcker." Jesper Strömbäck Eklund, Expressen"Mitt råd: sätt 'Förgör de falska gudarna' i händerna på svenska kulturpolitiker, både till höger och vänster." Birgitta Rubin, SvD"… en faktabok som på ett för Sverige ovanligt sätt lyckas förena rykande journalistisk aktualitet med essäistisk tyngd och bredd. /…/ Det är en imponerande rik och levande bok /…/ En bra bok landar ofta rätt i sin tid." Lars Linder, DN"Huor och Rydell bygger skickligt upp en omskakande resa i tid och rum. /…/ det här är helt enkelt en exemplariskt utförd fackbok." Anna Blennow, Sydsvenskan"tung läsning om förstörd historia /…/ 'Förgör de falska gudarna' tydliggör flera lager, inte sällan komplicerade. /…/ en fackbokshybrid, där reportagets lätthet och närvaro varvas med avsnitt av mer traditionell prosa.""Den som vill lära sig något om Palmyras historia, IS och illegala konstmarknader har paradoxalt nog stor läslycka att se fram emot." Ulrika Stahre, Aftonbladet"I Huor och Rydells väldokumenterade bok skildras Islamiska staten och hur deras förgörelse och våld påverkade både människor och kulturarv i Palmyra. /…/ Det märks att det här är två rutinerade journalister. /…/ Boken mynnar ut i en kartläggning av de samtida smuggelvägarna. Här avslöjas den internationella antikvitetshandeln som är mer intresserad av att komma över unika objekt än av kulturarvets historiska värden. /…/ Ändå är det Huor och Rydells möten och resor, och hur de genom dem rekonstruerar förstörelsen av Palmyra som gör 'Förgör de falska gudarna' unik. Det är också i återgivandet av intervjuerna som texten verkligen lyser." Klas Grinell, Göteborgs-Posten"Boken om den systematiska plundringen av ett unikt kulturarv är mycket läsvärd /…/ för mig som inte är särskilt hemmastadd i den syriska historien har läsningen varit ett spännande äventyr." Josef Rydén, Jönköpings-Posten2015 stormas ökenstaden Palmyra i Syrien av världens brutalaste terrorgrupp – Islamiska staten. De skövlar museet, slår sönder antika statyer och spränger tusenåriga tempel. En handfull museitjänstemän sätter sig till motvärn – och tvingas betala ett fruktansvärt pris. Men varför förklarar terroristerna krig mot det antika kulturarvet? Det här är berättelsen om hur lämningarna från mänsklighetens första högkulturer, civilisationens vagga, håller på att utplånas. Via besök i arkiven och resor till dagens krigsdrabbade Palmyra gräver Anders Rydell och Jesper Huor fram den hemliga historien om kulturarvskriget, kampen mellan jihadister och arkeologer, och om jakten på blodsantikviteter från dagens konfliktzoner till världens främsta museer. På spel står vår gemensamma historia – som riskerar att försvinna.

En gång var Afghanistan världens centrum. Härifrån styrdes imperier som sträckte sig från Europa till Kina och Indien. Idag är det världens ände skådeplats för stridigheter mellan stormakter och fanatiker. Här bor ett fattigt, hungrigt och till tänderna beväpnat folk. Med Kabul som bas reser frilansjournalisten Jesper Huor till många farliga och förunderliga platser i Afghanistan. Under sina resor möter han terrorister, skolflickor, heliga män, poeter, feminister, opiumbönder och allehanda fifflare. Huor brottas med de Stora Frågorna: Vad rör sig i huvudet på en taliban? Hur har kvinnorna det? Och varför går allt åt helvete? Men han funderar också över de Något Lättviktigare Problemen: Var får man tag på en caffelatte i Kandahar? Vad klottrar Isafsoldaterna på toaletterna? Han följer med den amerikanska styrkan Task Force Fury på patrull och festar med galningarna som sammansvurit sig för att sprida ateismen i världens mest religiösa och konservativa land. Resultatet är en personlig skildring av människorna i vår tids kanske mest brännande konflikt. Det är också en berättelse om kolliderande världsbilder i en verklighet präglad av anarki, skräck och skönhet.

En majdag 1977 lämnade Someth Huor sin svenska hustru och deras tvåårige son i Berlin för att resa till Peking. Därifrån tog han ett plan till Kambodjas huvudstad Phnom Penh. Someth var en högutbildad kambodjan som under sina år i Eu-ropa blivit socialist. Han ville stödja den väldiga samhällsomvand-ling som sedan ett par år leddes av den mystiska, ansiktslösa Angkar Organisationen. Från Peking skrev Someth två brev till sin familj. Därefter hör-des han aldrig mera av. Tjugoåtta år senare bestämmer sig sonen Jesper för att försöka ta reda på vad som hände med hans far. Han söker i arkiv, reser flera gånger till Kambodja, träffar sin fars släktingar, frågar ut gamla vänner till fadern, av vilka en hade en ledande position hos de röda khmererna. Han besöker folkmordets mörka hjärta, tortyrcentret Tuol Sleng. Han vandrar bland massgravarna i Choeung Ek, The Killing Fields. Resultatet har blivit en gripande dokumentär berättelse som utspelar sig i Stockholm, Paris, Berlin, Pyongyang och Phnom Penh. Den handlar inte bara om Jesper och hans pappa utan också om världens mest våldsamma samhällsomdaning Pol Pots revolution. Jesper Huor är född 1975 i Berlin och upp-vuxen och bosatt i Stockholm. Han är journalist och har arbetat på Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, TT och Sveriges Radio.