Jesper Johansson

I denna bok undersöks olika aspekter av rasism och antirasism samt dess påverkan på det sociala arbetets brukare, yrkesverksamma och frivilliga aktörer i olika välfärdssammanhang. Vår ambition med denna bok är att främja reflektion och stimulera till en debatt om rasism och antirasism i socialt arbete. De olika kapitelbidragen visar på en mångfald sätt som huvudtemat rasism och antirasism i socialt arbete kan studeras utifrån val av empiriska fall och teman, liksom avseende teoretiska och metodologiska ingångar. Bidragen befinner sig på olika nivåer och inom olika områden empiriskt och teoretiskt: socialpolitik, migrations- och integrationspolitik, offentligt socialt arbete, organisation, civilsamhälle, brukar- eller klientnära arbete med och för olika individer och grupper av människor, människors livsvillkor och erfarenheter. Rasism, antirasism och socialt arbete i spåren av migration vänder sig till studerande på socionomprogrammet och mastersprogrammet i socialt arbete, men är av intresse även för forskare och lärare inom socialt arbete och närliggande discipliner samt för yrkesverksamma socialarbetare och andra välfärdsprofessionella.

Under det senaste seklet har samhällsutvecklingen formats av migration. Sverige har gått från att vara ett utvandrarland till ett mångkulturellt samhälle. Hur gick det till när berättelser om migration, mångkultur och de invandrades erfarenheter blev en del av det nationella kulturarvet? I Migration och kulturarv undersöker historikerna Malin Thor Tureby och Jesper Johansson hur kulturarvsinstitutioner med Nordiska Museets arkiv som exempel har inkluderat och exkluderat de invandrades berättelser och erfarenheter i kulturarvet. Ett kulturarv skapas när någon bestämmer sig för att värdera något som betydelsefullt att dokumentera eller bevara för framtida generationer. Vad som utgör ett kulturarv är emellertid inte självklartutan förändras och omdefinieras kontinuerligt. I boken undersöks tre olika samlingar med migrationstema i relation till samhällspolitiska debatter om migration och kultur under 1970-talet till 2010-talet. Vem tog initiativet till de olika dokumentationsprojekten? Vilket inflytande hade de invandrade över hur och vilka berättelser som samlades in? Med utgångspunkt i dessa frågor visar författarna hur migration som kulturarv ständigt har omförhandlats, inte bara av kulturarvsinstitutioner och andra aktörer utan också av de personer som har bidragit med sina berättelser.

Migration är ett av vår tids tongivande fenomen och har djupgående effekter i samhället. Museerna kan i dess spår inta en roll med potential att påverka vår förståelse av världen. När museer är som bäst utgör de platser där människor kan utforska transnationella kontakter, migrationens verkligheter och mänskliga rättigheter. Därigenom blir de relevanta som kulturinstitutioner och kan bidra till positiv social förändring, uppmuntra solidaritet och hållbar utveckling. I Museums in a time of migration reflekterar ledande forskare och museikuratorer över museernas engagemang i migrationsfrågor. Författarna presenterar nya och nyskapande projekt från hela världen tillsammans med grundliga analyser av de teoretiska och praktiska villkoren bakom dem. Särskild uppmärksamhet ägnas museernas roller, representationer, samlingar och samarbeten.

Europeiska unionens domstol har i knappt två hundra mål ställts inför frågan om en medlemsstats materiella regler för direkt beskattning är förenliga med de grundläggande friheterna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. I sådana mål kan dess tillvägagångssätt beskrivas som en process i tre huvudsakliga steg. Först prövar domstolen om friheterna är tillämpliga. I det andra steget prövar den om medlemsstaternas regler medför hinder för skattskyldiga att utnyttja friheterna. Regler som medför hinder är inte förenliga med friheterna med mindre än att de kan rättfärdigas, vilket domstolen bedömer i det tredje steget. Den här boken handlar om hur domstolen resonerar i det andra steget i bedömningen, vilket här kallas för domstolens restriktionsprövning. I mål om direkta skatter och de grundläggande friheterna bygger domstolens restriktionsprövning i stort sett alltid på en jämförelse där domstolen söker avgöra om skattskyldiga som utnyttjar de grundläggande friheterna blir föremål för en mer betungande beskattning än andra skattskyldiga. Vad domstolen väljer att jämföra, eller att inte jämföra, blir därför avgörande för resultatet av restriktionsprövningen. I boken görs en ingående analys av domstolens praxis i syfte att fastställa hur domstolen resonerar i denna prövning. Analysen utgår ifrån olika analysteman som är inriktade på vad domstolen jämför och vad den mer specifikt söker avgöra med sina jämförelser.