Jesper Strömbäck

I den moderna demokratin är mediernas ställning central. Demokratins vitalitet och kvalitet är i hög grad beroende av hur den politiska kommunikationen mellan det politiska systemet, medierna och medborgarna ser ut. Demokratins ideal om en fri informationsförmedling, granskning och debatt ställer stora krav på medierna och journalistiken. Samtidigt finns starka ekonomiska, teknolog¬iska och kulturella villkor som i realiteten påverkar mediernas möjligheter och sätt att fungera. I denna andra upplaga av Medierna och demokratin diskuterar ledande forskare på ett djupgående och nyanserat sätt mediernas villkor, journalistikens roll och innehåll samt mediernas förhållande till publiken för att belysa hur den politiska kommunikationen fungerar och påverkar demokratins kvalitet och funktionssätt. Varje kapitel introducerar centrala teoretiska perspektiv och den senaste forskningen på området. Med sitt tydliga fokus på medier och demokrati lämpar sig boken för studenter i medie- och kommunikationsvetenskap, journalistik och statsvetenskap på grundläggande nivå. Boken vänder sig också till alla som på ett mer allmänt plan intresserar sig för dessa frågor.

Strategisk kommunikation har diskuterats ända sedan retoriken växte fram under antiken. Därefter har strategisk kommunikation haft många namn beroende på synsätt och inriktning, till exempel propaganda, public relations, intern marknadsföring eller planerad kommunikation. Idag är strategisk kommunikation ett växande utbildnings- och forskningsområde nationellt och internationellt, en utveckling som sker parallellt med att strategisk kommunikation får allt mer betydelse för politik, ekonomi, kultur och samhälle. Denna antologi visar den bredd och spets som finns inom den samtida svenska forskningen och praktiken. I boken ges en översikt av forskningsfältet och fördjupningar inom bland annat politisk kommunikation, kriskommunikation, marknadskommunikation och organisationskommunikation. Varje kapitel anknyts till praktiken genom att framstående professionella kommunikatörer bidrar med egna inlägg. Boken riktar sig till universitets- och högskoleutbildningar som behandlar strategiska kommunikationsfrågor, men också till praktiker inom området.

Written by a leading team of internationally distinguished political communication scholars, this book offers the most comprehensive account on comparative political communication research in the context of European Parliamentary elections to date. Divided into four sections, experts begin by tracing the historical and political background of European Parliamentary elections, paying close attention to trends in turnout and the changing institutional role of the European Parliament (EP). Focusing mainly on the 2009 elections and using original data throughout, the next two sections are devoted to campaign communication strategies and the overall media coverage of EP elections in both established and newly-accessioned members of the European Union. The concluding section focuses on the macro- and micro-level effects of European parliamentary campaigns in a comparative perspective to illustrate how campaign strategies and media coverage were received by voters in EU member states. This insightful account on the interaction between political actors, the media, and voters allows readers to develop a global understanding of political and media system interdependencies and on comparative political communication research more generally. Essential reading to students and scholars in political science, media studies, European politics, and political communication, as well as policy makers within the European Union.

Årets rapport från SNS Demokratiråd analyserar hur dagens medier använder valprognoser och andra typer av opinionsundersökningar. Frågan är om medierna har blivit folkets främsta företrädare. Boken diskuterar opinionsmätningarnas betydelse och tar upp frågan om det behövs något slags reglering. I boken medverkar svenska och internationella forskare inom statskunskap och kommunikationsforskning: Lance Bennett, Anker Brink Lund, Preben Sepstrup, Wolfgang Donsbach, Sören Holmberg, Christina Holtz-Bacha, Slavko Splichal, Jesper Strömbäck och Olof Petersson (redaktör).

TV är för de flesta en av de viktigaste källorna till nyheter och information om politik och samhälle. Hur ha nyhets- och samhällsprogram i svensk TV förändrats sedan avskaffandet av TV-monopolet? Har konkurrensen lett till fördjupning, större bredd och mångfald? Har nyhets- och samhällsprogrammen i svensk TV kommersialiserats? Vilken betydelse har förändringarna för den svenska demokratin? Detta är bara några av de frågor som behandlas i boken, som undersöker vad som egentligen har hänt med nyhets- och samhällsprogrammen sedan svensk TV gick från monopol till konkurrens. Anna Maria Jönsson är fil dr och lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola. Jesper Strömbäck är professor i medie- och kommunikationsvetenskap, med inriktning mot politisk kommunikation, vid Mittuniversitetet.

Demokratirådet 2006 handlar om mediernas roll för valrörelsen och valutgången. Rapporten utkommer i juni, tre månader före valet. Med många väljare som bestämmer sig sent i valrörelsen och som funderar på att byta parti kan medierna ha stor betydelse för valrörelsen och valutgången. Demokratirådet 2006 undersöker hur medierna påverkar, men också hur medierna påverkas. Under de närmaste åren står medier, makt och medborgare i centrum för Demokratirådets rapporter. Utgångspunkten är att demokratins grundläggande krav på fri åsiktsbildning endast kan förverkligas med självständiga och ansvarstagande medier. SNS Demokratiråd 2006: Olof Petersson, Demokratirådets ordförande (forskningsledare vid SNS), Monika Djerf-Pierre (Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet), Sören Holmberg (Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet), Jesper Strömbäck ( Institutionen för informationsteknologi och medier, Mittuniversitetet) och Lennart Weibull, (Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet).

Demokratirådets rapport 2005: Mediernas integritet Fri och oberoende journalistik har stor betydelse för demokratin. Demokratirådet 2005 undersöker hur svenska medier fungerar när det gäller regelverk, granskning och ansvarsutkrävande. Analysen omfattar mediesystemet, medieföretagen, redaktionerna och journalisterna. Rapporten konstaterar att medierna i dag befinner sig under stark press, inte minst till följd av den hårdnande konkurrensen. Demokratirådet lägger fram ett antal förslag om hur medierna kan stärka sin integritet. SNS Demokratiråd 2005 består av Monika Djerf-Pierre (Göteborgs universitet), Jesper Strömbäck (Mittuniversitetet), Lennart Weibull (Göteborgs universitet) och Olof Petersson (SNS).