Joachim Östlund

När Jonas Thorsons föräldrar en dag år 1707 får veta att deras son har sålts som slav på en auktion i Alger på den ökända Barbariska kusten i Medelhavet är det ett skakande besked. Men Thorson är inte ensam: under perioden 1650 1770 tillfångatogs ett tusental svenska sjömän som var sysselsatta i den viktiga importen av salt till Sverige. I Saltets pris berättar Joachim Östlund historien om dessa sjömän. Genom en omfattande analys av diplomatisk korrespondens, tidningsartiklar, sjömansvisor, kollektutlysningar, äventyrsberättelser och akademiska skrifter visar han hur sjömännens öden påverkade samhälle och kultur i Sverige. Östlund studerar också konsulerna i Nordafrika, en yrkesgrupp som hade en avgörande roll för Sveriges kontakter med omvärlden. Konsulerna kunde friköpa svenska fångar och gjorde det samtidigt möjligt för svenska skeppare att ta del av det Osmanska rikets handel med afrikanska slavar. De svenska skeppens inblandning i denna slavhandel är tidigare helt outforskad. I centrum för boken står den lilla människans strävan att överleva i en tid präglad av kampen mellan imperier och globaliseringens konsekvenser.

Att använda teori är en viktig del av historievetenskaperna. Med hjälp av teori kan en analys fördjupas och de empiriska resultaten göras greppbara i ett vidare sammanhang. För den som ska skriva en uppsats kan dock arbetet med teori framstå som abstrakt. Hur kan teorier bidra till historiska undersökningar? Hur arbetar man med teori – i praktiken? Det är temat i denna bok. Bokens kapitel tar avstamp i elva olika materialkategorier som är vanliga i historievetenskapliga arbeten. Med utgångspunkt i dessa material diskuteras källmaterialens förutsättningar och hur de kan användas i vetenskapliga arbeten med fokus på olika teoretiska perspektiv och begrepp. Ett genomgående tema är att teorier ska förstås som verktyg i den historiska forskningsprocessen och att valet av teori hänger tätt samman med källmaterial, metod och problemformulering. Teori i historisk praktik vänder sig till studerande i historievetenskapliga ämnen vid universitet och högskolor. Den är särskilt lämplig för dig som söker redskap för att få din uppsats att lyfta.

In 1735, professor Kilian Stobæus donated his collections to Lund University laying the foundation for the university’s first museum. The ‘Museum Stobæanum’ contained over 3000 natural history, historical and ethnographic objects typical of the cabinets of curiosity. This richly illustrated book is the first comprehensive history of these collections. Eighteen chapters, written by an interdisciplinary group of scholars, explore Stobæus as a researcher and collector; the concept, organization and development of the museum through time; as well as the culture of collecting, including its scientific and symbolic meaning. The authors also investigate specific examples of museum objects: fossils, plants enclosed in a herbarium, a crocodile, seashells and insects, North American artefacts, an Egyptian mummy, coins and medals, the skull of Descartes, Guyana war clubs and ethnographic objects from the South Pacific. The book contributes to a better understanding of Stobæus and his peers in their pursuit of knowledge through collecting as well as the complex processes that enabled early modern museums. On a broader level, it illuminates the global connections and intellectual environment of eighteenth-century Lund and Sweden.

När sultanens sändebud Mehmed Said Efendi äntligen stiger i land i Stockholm sommaren 1733 hälsas han av enligt egen utsago druvklasar av åskådare, kanonsalvor och en ståtlig kortege. Resan hade tagit mer än ett halvår och hemma i Istanbul rådde politisk oro efter att den reformvänlige och tulpanälskande sultanen Ahmed III störtats. Historikern Joachim Östlund återskapar atmosfären och miljön kring Saids besök vid världens ände och levandegör detaljerna i smått och stort. Visitens officiella syfte var att säkra återbetalningen av skulder som Karl XII ådragit sig i Bender, men Said var också ivrig att inhämta kunskap om samhälleliga innovationer och odla nya bekantskaper. I en så kallad sefaretnâme en diplomatisk rapport ger Said ord åt sina förhoppningar om ett osmanskt politiskt och kulturellt närmande till Europa. Östlunds närläsning av Saids text och resa ger en unik inblick i osmanskt tänkande och smakprov på konsten att navigera i en värld bortom den egna.

När Jonas Thorsons föräldrar en dag år 1707 får veta att deras son har sålts som slav på en auktion i Alger på den ökända Barbariska kusten i Medelhavet är det ett skakande besked. Men Thorson är inte ensam: under perioden 1650 1770 tillfångatogs ett tusental svenska sjömän som var sysselsatta i den viktiga importen av salt till Sverige. I Saltets pris berättar Joachim Östlund historien om dessa sjömän. Genom en omfattande analys av diplomatisk korrespondens, tidningsartiklar, sjömansvisor, kollektutlysningar, äventyrsberättelser och akademiska skrifter visar han hur sjömännens öden påverkade samhälle och kultur i Sverige. Östlund studerar också konsulerna i Nordafrika, en yrkesgrupp som hade en avgörande roll för Sveriges kontakter med omvärlden. Konsulerna kunde friköpa svenska fångar och gjorde det samtidigt möjligt för svenska skeppare att ta del av det Osmanska rikets handel med afrikanska slavar. De svenska skeppens inblandning i denna slavhandel är tidigare helt outforskad. I centrum för boken står den lilla människans strävan att överleva i en tid präglad av kampen mellan imperier och globaliseringens konsekvenser.