Joakim Ekman

Östeuropas historia är fylld av krig, maktkamp och stora förändringar. Under andra världskriget blev många länder ockuperade, och efteråt styrde Sovjetunionen med järnhand. Här får läsaren veta mer om kalla kriget, kommunismens fall, Berlinmurens rivning och Sovjets upplösning. Hur har länderna utvecklats sedan dess? Och vilken roll spelar EU och NATO i dag? Sedan Ryssland startade sitt invasionskrig i Ukraina våren 2022 har Östeuropas historia och framtid återigen blivit en högaktuell fråga för både Europa och resten av världen. Men för att förstå vad som sker i Östeuropa i dag, behöver vi också känna till regionens historia. Vi på Vilja är därför mycket glada över att kunna ge ut denna lättlästa och tydliga genomgång av Östeuropa, som sträcker sig från andra världskriget och fram till i dag. Vilja veta är en serie lättlästa faktaböcker på Vilja förlag. De tar upp aktuella ämnen och här finns utrymme för längre och mer djupgående resonemang. Det gör böckerna lämpliga att använda i undervisningen, som bredvidläsning i skolan - och att sätta i händerna på den elev som gärna läser fakta. Böckerna passar även för alla som vill ha en lättläst och lättillgänglig fackbok. Joakim Ekman är professor i statsvetenskap på Södertörns högskola. Tillsammans med Lina Pilo har han tidigare gett ut den lättlästa faktaboken Koll på demokrati på Nypon.

Skolan, demokratin och de unga medborgarna (ed.2-2024)En vanlig föreställning är att skolan har en viktig funktion att fylla i en demokrati. Skolan ska fostra ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar - och mer specifikt utrusta eleverna med de färdigheter och kunskaper som de behöver som medborgare i ett demokratiskt samhälle. Men vilka är egentligen skolans förutsättningar att utföra ett sådant demokratiskt och medborgarförberedande uppdrag i praktiken? Utgångspunkten för denna bok är spänningen mellan det fostrande uppdrag som styrdokumenten beskriver och den faktiska socialisation som sker. Denna andra och uppdaterade upplaga av boken diskuterar hur skolans verklighet präglas av olika ekonomiska villkor, av lärares och elevers agerande, av de läromedel man har tillgång till, av klassammansättningarna och av omvärlden. Utifrån de senaste årens forskning om skolans demokratiska uppdrag tecknas en bild av vad skolan förmår göra för att utrusta elever med medborgarkompetens. I syfte att fördjupa förståelsen av demokratiuppdraget inkluderas en diskussion om politisk socialisation, olika slags demokratimodeller samt olika former av politiskt deltagande. Det finns också ett kapitel med praktiska övningar. Boken vänder sig till studenter på lärarutbildningarnas utbildningsvetenskapliga kurser som vill ha fördjupade kunskaper om skolans demokratiuppdrag i teori och praktik, men också till studenter i statsvetenskap, pedagogik och sociologi med intresse för politisk socialisation genom skolan. Om författarnaJoakim Ekman är professor i statsvetenskap vid Södertörns högskola och forskar om olika former av politiskt deltagande. Lina Pilo är legitimerad lärare i svenska, samhällskunskap och svenska som andraspråk och arbetar med utbildningsfrågor inom kommunal förvaltning.

Varför utvecklas vissa länder men inte andra till väl fungerande demokratier? Är det ekonomisk utveckling, en viss uppsättning institutioner, en gynnsam medborgarkultur, civilsamhället, stödjande internationella förutsättningar eller samarbetande politiska eliter som avgör? Kan alla länder i världen bli demokratier, eller är vissa stater dömda att för alltid styras av auktoritära regimer? I denna uppdaterade tredje upplaga av Demokratiseringsprocesser presenteras och granskas de viktigaste teoretiska och empiriska bidragen inom forskningen om demokratiseringsprocesser. Författarna introducerar centrala begrepp som demokrati, modernisering, transition, konsolidering och diffusion, samt visar hur forskningen har utvecklats från den tidiga efterkrigstiden fram till idag. Även demokratins tillbakagång och olika varianter av samtida auktoritära styrelseskick diskuteras. Boken inleds med ett förord av professor Li Bennich-Björkman. Demokratiseringsprocesser är särskilt lämplig för kurser i statsvetenskap, sociologi, internationella relationer, utvecklingsstudier, Europastudier samt freds- och konfliktforskning.

Vad är demokrati? Hur fungerar demokrati och vad spelar den för roll för oss? Och hur är det att leva i länder där demokratin inte finns? Koll på demokrati är en lättläst faktabok om hur demokratin uppstod, hur den fungerar idag och hur alla kan vara med och påverka samhället. Koll på …är en serie lättlästa faktaböcker som väcker läslust genom att de presenterar många olika ämnen ur ett populärvetenskapligt perspektiv. Böckerna är rikligt illustrerade i färg och svartvitt. Svåra ord förklaras i marginalen, faktarutor ger extra fakta och roliga fakta. Böckerna har innehållsförteckning och register. Joakim Ekman är professor i statsvetenskap på Södertörns högskola och forskar om politiskt deltagande och demokratiutveckling. Koll på demokrati är hans första bok utgiven på Nypon förlag. Lina Pilo är utbildad gymnasielärare med intresse för språkutveckling och digitala verktyg. Hon är också författare av läromedel. På Nypon förlag har hon skrivit lättläst fakta för barn och unga. Boken finns även som e-bok och ljudbok.

The book is the first systematic and comparative effort to capture political culture in the Baltic countries, including political orientation and support for democracy. Revolving around public opinion data from the 1990s and onwards, including two recent surveys commissioned by the authors, the book takes stock of the political climate prevailing in Estonia, Latvia and Lithuania a quarter of a century after reclaiming independence and fifteen years after becoming members of NATO and the EU. These three countries share the same geopolitical fate and many contemporary challenges, and yet each has been marked by their own transitions and struggles between nation building and European integration, Western and post-Soviet orientations, and past experience and future aspirations.

The book is the first systematic and comparative effort to capture political culture in the Baltic countries, including political orientation and support for democracy. Revolving around public opinion data from the 1990s and onwards, including two recent surveys commissioned by the authors, the book takes stock of the political climate prevailing in Estonia, Latvia and Lithuania a quarter of a century after reclaiming independence and fifteen years after becoming members of NATO and the EU. These three countries share the same geopolitical fate and many contemporary challenges, and yet each has been marked by their own transitions and struggles between nation building and European integration, Western and post-Soviet orientations, and past experience and future aspirations.

This original and thought provoking book addresses the major issues in the present debate surrounding the EU, including the impact of eastward enlargement as well as the prospect of further expansion. Treating the EU as a single political entity comparable to other political systems, the authors discuss the implications of the neighbourhood programmes, the balance between vertical and horizontal integration, the constitutional crisis and the foundations of a potential European society. They also focus on topics rarely raised in the political and academic debate including the hybrid nature of the EU: It does not qualify as a state, but it is not just another intergovernmental organisation; it promotes democracy, but it is not yet a democracy in its own right. The EU is placed within a global federal context, and it is argued that the territorial expansion from the EU15 to the EU27 has added substance, but also complexity to the EU. All this makes the book a unique addition to the current literature. Applying a broad, pan-European comparative perspective, this invaluable research tool will strongly appeal to academics and students of European studies and political science and institutions such as foreign offices, embassies and EU organizations.

The Making of the European Union argues that the process of European integration has drifted into serious crisis, perhaps the most serious since the Danes voted against the Treaty of the European Union in 1992. French and Dutch voters blatantly rejected the Treaty establishing a Constitution for Europe in the summer of 2005, thus freezing the constitutional process for at least a year. The outcome of these referenda indicates that the views and attitudes of average Europeans have not been sufficiently listened to. Analysing the conditions for European integration, this book applies a citizens' or 'bottom-up' perspective on the integration process. The difficulties that the constitutional process has encountered illustrate the relevance of bringing public opinion into the analysis of the prospects for European integration. The book describes and analyses the historical, mental, intellectual, and attitudinal denominators of European integration, denominators that have shaped the processes so far and will continue to do so in the future. The authors apply a broad comparative perspective, where European nation-states constitute the primary units of analysis. The focus is on the foundations of European integration, public views about the EU, including various shades of Euroscepticism, and the long-term prospects of the EU. This is a fascinating and penetrating look at the EU and will therefore appeal to a wide audience including scholars and researchers in the social sciences - particularly political science, comparative politics and European studies. The book will also be of great interest to journalists and all those involved in the EU, including policy makers and civil servants throughout the EU itself.