Joakim Forsemalm

Brännande samhällsutmaningar i form av bland annat segregation, ohälsa och ekologisk obalans skapar efterfrågan på nytänkande lösningar som inte bara följer en ekonomisk logik utan också är socialt och miljömässigt hållbara. I antologin presenteras aktuell svensk forskning om social innovation för hållbar utveckling, med koppling till Agenda 2030. Forskare från olika discipliner och lärosäten belyser detta i förhållande till exempelvis stadsutveckling, arbetslivsinkludering, naturbaserad rehabilitering och skola. Hybridorganisering, samverkan mellan olika aktörer och en ny samhällsekonomisk styrning tas också upp. Tillsammans ger antologins kapitel en bild av det växande forskningsfältet social innovation, med tillämpning mot hållbar utveckling. Därmed diskuteras potentialen i att sammanföra dessa perspektiv för att stärka bidragen till vetenskaplig och praktisk utveckling. Social innovation för hållbar utveckling riktar sig till forskare, studenter och praktiker inom innovationsområdet, exempelvis innovatörer, innovationsfrämjare, politiker och tjänstepersoner, samt andra intresserade. Boken är framtagen i samarbete med Mötesplats Social Innovation.

Platser som befinner sig i något slags övergång, mellan stad och land, mellan land och vatten, under byggnation eller på väg in i glömskan: alla ger de utrymme för det oplanerade och oväntade. Prunkande koloniområden, loppmarknader och sommartomma båtuppläggningsplatser är exempel på tillfälligt överblivna eller övergivna landskap som tas i anspråk på nya sätt. Övningskörning, ridning, modellflygning, street-race -- överallt där de vita fläckarna eller svarta hålen på kartan dyker upp, finner människor användning för dem. Det kan resultera i nya värden, och därmed få betydelse för planeringen av områdets framtid. Studier av sådana gränszoner och förändringsområden inbjuder till funderingar kring vad det innebär för människor att i olika avseenden befinna sig i periferin, utkanten, mellanrummet.

Klimatkrisen innebär att vi snabbt behöver minska utsläppen. Men vem ska leda detta förändringsarbete? Många väntar på politiken, näringslivet eller ”någon annan” – eller har börjat ge upp. Den här boken vänder blicken mot ledare och chefer på våra arbetsplatser, där både ekonomisk och samhällelig utveckling formas. Med utgångspunkt i att det finns 300 000 chefer i Sverige som i sin tur samarbetar med miljoner människor, visar Klimatledarskap hur omställningen kan drivas utifrån den plattform man själv har som chef: i beslut, prioriteringar, kultur och förändringsarbete. Författarna vägleder dig i hur du som ledare kan påbörja förändringen, vad som hjälper när du möter motstånd och hur du får till en reell påverkan som faktiskt minskar verksamhetens utsläpp och bidrar till omställningen. Rikligt med övningar och reflektionsmöjligheter förankrar kunskapen. Boken hjälper dig att leda där du står – i en tid när vi inte har råd att vänta. Författarna arbetar dagligen med vd:ar, styrelsemedlemmar, enhets-, upphandlings-, utvecklings- och miljöchefer samt andra ledare i privat och offentlig sektor som vill bidra till klimatomställningen. De är alla verksamma i Göteborg.

Hur byggs en stad? Har vi allt tillgängligt vetande samlat när vi tar beslut som ändrar förutsättningen för livet i staden? I ett land med växande befolkning och stark urbanisering är byggandet av stad en grundläggande samhällsfråga. Vem bygger? Hur och för vem byggs det? Och med vilken kunskap? Etnolog Joakim Forsemalm och pedagog Magnus Johansson har utarbetat en metod med en syn på evidens som bestående av fyra delar: den organisatoriska evidensen, som handlar om hur kunskap förmedlas inom organisationer; den professionella evidensen som varje yrkesverksam människa bär med sig; den vetenskapliga evidensen som är ett resultat av forskning samt intressentevidensen, medborgaren, den boendes kunskap om sitt område. I bokens sista del finns en manual för hur det går till att använda metoden i det dagliga arbetet med att planera för, bygga och förvalta städer. Alternativet, att fortsätta mer anekdotiskt gynnar inte uppfyllelsen av politiska mål om rättvisa, hållbara, jämlika städer, eftersom utgångspunkten då baseras på personliga erfarenheter, upplevelser och ideal. Istället måste vi utöva en Evidensbaserad stadsutveckling. Joakim Forsemalm är docent i etnologi och verksam vid Radar arkitektur & planering i Göteborg. Magnus Johansson är loso e doktor i pedagogik på Malmö universitet och har i över tjugo år undervisat och forskat på frågor som rör hållbar stadsutveckling, ofta i nära samverkan med praktiker. Paul Göransson är civilekonom och driver sedan 2015 Urbanivation. Boken är formgiven och illustrerad av Martin Ander.

Denna bok handlar om de omvandlingar som två storstäder, Göteborg och Malmö, genomgått under de senaste decennierna. Den framhåller tre förhållanden: postindustrialism, globalisering och migration. Den postindustriella utvecklingen har inte bara förändrat städernas ekonomiska liv utan också stadslandskapet. Denna utveckling är i sin tur sammanflätad med den ekonomiska globaliseringen. På folkhemmets tid var Göteborg och Malmö infogade i nationella politiska mål. För de två städerna handlar det idag om anpassning till den globaliserade marknaden. Samtidigt har den globala omflyttningen av männi-skor gjort städerna mångkulturella. Även om Göteborg och Malmö inte direkt kan jämföras med Los Angeles eller andra »globala städer» kan liknande konfliktmönster, med bas i etnisk, social och kulturell särbehandling, skönjas också här. Boken ingår i Skriftserien STUDIER AV SAMTIDSKULTUR som utges av Centrum för Kulturstudier vid Göteborgs universitet. Ove Sernhede är professor i socialt arbete och Thomas Johansson i socialpsykologi. Båda är verksamma vid Centrum för kulturstudier vid Göteborgs universitet.