Joakim Landahl

Den här boken ger en lättillgänglig presentation av det svenska utbildnings­systemets historia. Utbildningsreformer för förskolan, grundskolan, folk­bildning och universitet beskrivs och introduktioner till skolämnenas historia presenteras, däribland svenska, historia och samhällskunskap. Övergripande och tvärgående perspektiv på utbildningshistorien anläggs för frågor som rör utbildningens ekonomiska historia, lärarkårens utveckling, sociala förhållandens betydelse för utbildning, utbildningspolitik samt betyg och bedömning. I boken medverkar ett tjugotal författare, varav de flesta är ledande specialister inom de ämnen de skriver om. Denna fjärde upplaga är uppdaterad med bland annat beskrivningar av sexualundervisningens historia. Utbildningshistoria – en introduktion vänder sig till blivande lärare samt studenter och forskare i till exempel historia och pedagogik som behöver kunna placera skolans situation i ett vidare sammanhang och i ett längre tidsperspektiv.

Ämnet pedagogik blev under 1900-talet både en vetenskaplig och politisk maktfaktor. Särskilt efter andra världskriget flyttade disciplinen fram sina positioner och dess företrädare anlitades gång på gång för att lösa olika problem i skola och utbildning. Denna process skedde parallellt med att utbildning överhuvudtaget kom att inta en alltmer central roll i det moderna samhället. I takt med en förlängd skolgång och att allt fler studerade på universitet växte ett utbildningssamhälle fram. Pedagogikens århundrade följer diskussionerna om pedagogik i Sverige från ämnets etablering i början av 1900-talet, över den kraftiga expansionen under decennierna efter andra världskriget och de genomgripande förändringarna från och med 1970-talet, fram till att den övergripande benämningen utbildningsvetenskap började användas omkring år 2000. Boken riktar sig till lärarstuderande, lärarutbildare, forskare, politiker och alla andra som har ett intresse för utbildningsfrågor. Anders Burman är professor i idéhistoria vid Södertörns högskola. Stora delar av hans forskning kretsar kring bildningstraditioner, 1800-talets idéhistoria och det politiska tänkandets historia. Joakim Landahl är professor i pedagogik med inriktning mot utbildningshistoria vid Stockholms universitet. Hans forskning rör bland annat elevers och föräldrars inflytande över skolan och de internationella kunskapsmätningarnas historia. Anna Larsson är professor i idéhistoria med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Umeå universitet. Hennes forskningsintressen omfattar främst utbildningshistoria och samhällsvetenskapernas historia.

This book covers the construction of international education research community in the 1950s-1990s, and the growth of its ‘disembedded’ laboratory i.e. networks, spaces, materiality, travelling, translations. The book follows a sociology of science theoretical framework in order to examine the research-archive of the Swedish internationally renowned educational scholar Torsten Husén (1916-2009). The archive reveals the shifting and heterogenous transnational networks that contribute to the development of social science research beyond fixed time and space dimensions, and that extends social science beyond individual ideas, researchers, environments, institutions and universities. These are practices that create, mobilise, sustain and challenge relations between actors in innovations, knowledge creation and various social activities. In other words, the archive represents the socio-material manifestation not only of the intellectual trajectory of a key education actor but the growing organisation of a whole scientific field at the time.

Hur var det att vara lärare förr jämfört med nu? Vilka valde att bli lärare och vilka förutsättningar hade de? I den här boken får vi följa fjorton lärarliv och det arbete som genomförts på landets alla folkskolor, från 1800-talet och in i 1900-talet. Här får vi bland annat möta tiggarpojken Sven, som genom flit och begåvning lyckades utbilda sig till lärare, den förrymde läraren och småbrottslingen Olof, och slöjdlärarinnan Hulda som fick åka utomlands och sprida sina idéer om textilslöjd. Vi får läsa om rebelliska, visionära eldsjälar till lärare som deltar i protester, ordnar sommarkolonier för barn och kämpar för bättre pedagogik och reformer, men även om lärare som sliter med att få vardagen att gå ihop, vantrivs eller rentav trakasseras. Det är denna lärarlivets mångfald som författarna, genom ett gediget arkivarbete, fångar med denna bok. Varje kapitel kretsar kring en enskild individ. Personporträtten bidrar med kunskaper och reflektioner om den skola och samtid som de alla var en del av. Deras öden och äventyr ger inblickar i skolans historia och ytterst det moderna samhällets framväxt. Lärarliv i historien passar alla lärare samt pedagogiskt och historiskt intresserade. Dess syfte är att belysa lärares vardag och historia bortom den politiska och institutionella historieskrivningen. Sagt om boken:”Boken är mycket lättillgänglig och ger intressanta inblickar i lärartillvaron och villkoren förr i tiden med läraröden mycket olika dagens. Den riktar sig till en bred krets av såväl lärare som andra historiskt intresserade.” Anders Weidung, BTJ-häftet nr 20, 2024

Bortom PISA introducerar internationell och jämförande pedagogik, ett relevant forskningsfält för alla som är intresserade av hur utbildning tar form i en social kontext. Hur och varför skiljer sig olika länders skolor åt och hur kan vi studera dessa skillnader? Hur går det till när en viss typ av pedagogik sprider sig över nationella och kulturella gränser? Med ett internationellt perspektiv synliggör tio pedagogik- och utbildningsforskare dels den svenska utbildningstraditionens särdrag och förändringar, dels internationella trender och tendenser. Antologin visar en genväg förbi den cementerade debatten om skolans tillstånd genom att uppmärksamma frågor, fenomen och processer som inte synliggörs i internationella mätningar. Medförfattare till boken är Jakob Billmayer, universitetslektor i pedagogik vid Mittuniversitetet, Janne Holmén, docent i historia och verksam vid Uppsala universitet, Johanna Ringarp, doktor i historia och verksam vid Uppsala universitet, Linda Rönnberg, docent i statsvetenskap och verksam vid Umeå universitet, Petter Sandgren, doktorand i historia vid European University Institute i Florens, Barbara Schulte, docent i pedagogik och verksam vid Lunds universitet, Margareta Serder, vetenskaplig ledare vid FoU Skola i Skåne och Gita Steiner-Khamsi, professor vid Teachers College, Columbia University i New York. Bortom PISA vänder sig till alla verksamma i och kring skolan som vill bidra till att föra diskussionen om skolan framåt.

Fridtjuv Berg (18511916) är en av de verkligt stora profilerna i den svenska skolans historia. Han var folkskolläraren som drev lärarkårens yrkesfrågor i Sveriges allmänna folkskollärareförening (SAF). Han var läromedelsförfattare och tidningsman och han engagerade sig politiskt och blev liberal riksdagsman. I två perioder i början av 1900-talet var han ecklesiastikminister med ansvar för skolfrågor. Redan som 32-åring fick han sitt offentliga genombrott som skoldebattör när han publicerade skriften Folkskolan som bottenskola. Hans tankar om en sammanhållen skola var kontroversiella i samtiden men kom i stora drag att bilda grunden för den gemensamma grundskola som förverkligades ett halvsekel efter hans död. I boken Politik & pedagogik en biografi över Fridtjuv Berg skildrar Joakim Landahl, docent i pedagogik vid Stockholms universitet, hans liv och gärning. Den tecknar också bilden av en tidsepok när Sverige förvandlades från ett utpräglat bondesamhälle till ett modernt industriland. Innehåll Förord Inledning DEL I FINSPÅNG 1. Barndom i familjen Berg 2. Kontakt med läroverksvärlden 3. Debut som lärare 4. Folkhögskola och lärarutbildning DEL II STOCKHOLM 5. En pedagogisk huvudstad 6. En skola för alla klasser 7. SAF och Svensk Läraretidning 8. Litteratur för barn 9. Riksdagen 10. De vanartade barnen 11. Religionsfrågan 12. Lärarutbildningen DEL III REGERINGEN 13. Ministern 14. Stavningsreformen 15. Splittringens frö 16. Liberalismens kris 17. Politik och pedagogik Tidslinje Fridtjuv Bergs motioner i Andra kammaren 18911915 Noter Bildförteckning Källor och litteratur Namnregister

"Du kommer till Sommarhemmet, 'Pojkstaden vid Ålands hav', som en aktad medborgare i ett litet samhälle, där vi försöker låtsas och leka det som en gång i Din framtid skall bli vardagligt allvar. På Sommarhemmet kan Du inte blott få en trevlig sommarferie, Du får även vara med om en spännande och lärorik lektion i praktisk samhällslära." /Ur Minneslista för vistelse vid Norra Latins sommarhem?. "Stad på låtsas" handlar om ett sommarlovsläger för läroverkspojkar, uppbyggt som ett samhälle i miniatyr. På Norra Latins sommarhem bedrevs under åren 1938?1965 en verksamhet som på flera sätt förde tankarna till ett vanligt samhälle. Här fanns egna radiosändningar, egenbygd telefonväxel, brandkår, sjukstuga, bibliotek, tidning, stadsfullmäktige, domstolsförhandlingar och inte minst ett eget myntsystem. Mynten "put" intjänades genom arbete och användes exempelvis till att hyra båtar, betala böter och betala för permission. Denna ovanliga – men tidstypiska – samhälls­simulering blir här föremål för en historiesociologisk analys. Särskilt fokus läggs på de disciplinära tekniker som användes för att frambringa social ordning. Verksamheten var inspirerad av en idé som utvecklats i skolans värld: att elever genom så kallad självstyrelse själva ska ansvara för disciplinen. På sommarhemmet kom denna idé att få en annan innebörd genom att den placerades i ett nytt sammanhang, långt borta från skolans värld. Joakim Landahl analyserar hur detta miniatyrsamhälle organiserades och lyfter fram ett antal centrala byggstenar. Genom att studera synen på arbete, straff, lek, nattliv och relation till det motsatta könet ges inblickar i en mångfasetterad kultur. "Stad på låtsas" är en fascinerande studie av ett annorlunda samhälle, som samtidigt ger perspektiv på hur sociala processer går till i mer storskaliga, vuxendominerade samhällen. Joakim Landahl arbetar som forskare i pedagogik vid Institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms universitet.