Joakim Nergelius

I denna bok sammanfattas huvuddragen i USA:s och några viktiga europeiska länders statsskick. Tyngdpunkten ligger på valsystem, lagstiftning och skyddet för den enskildes fri- och rättigheter. Boken, som avslutas med en sammanfattande analys, är lämplig som introduktionslitteratur för främst juridikstuderande och statsvetare.

En unik samling debattartiklar om Europas och EU:s möjliga framtid från olika perspektiv och olika länder. EU-kritiker, EU-federalister och alternativ-tänkare. Ursprungligen publicerad av tankesmedjan Cogito 2013, men fortfarande aktuell i en tid när framtidsvisionerna har trängts ut av hantering av akuta konflikter kring krig och inre splittring inom EU. EU:s formella grunder, politik och mål ligger fast sedan Lissabonfördraget 2009, och det krävs enighet bland EU-länderna för att ändra de styrande grundfördragen, vilket gör detta mycket svårt. Åtminstone behövs en konstruktiv debatt, vilket boken vill bidra till, med författare från olika länder. Ofta, men inte alltid, med olika gröna perspektiv. I projektet med boken ingick också den likaså fortfarande aktuella hemsidan eusverige.se, framtagen av Anders Erkéus, där bland annat EU:s grundfördrag synliggörs, liksom länkar för att följa politiken och debatten. Flera av bokens texter finns där och kan kommenteras online.

Den senaste ändringen av 3 kap. 4 § skadeståndslagen innebär att överträdelser från stat och kommun av enskildas rättigheter enligt Europakonventionen och 2 kap. regeringsformen numera grundar skadeståndsskyldighet för ”det allmänna”. Ändringen följde efter en mer än decennielång utveckling i praxis, varigenom domstolar i allmänhet och Högsta domstolen i synnerhet successivt visat allt större förståelse för enskildas behov av ersättning i trängda situationer. Denna rättsutveckling möttes inledningsvis med skepsis inom skadeståndsrätten, men har efter hand vunnit en bredare acceptans även i doktrinen. I denna bok analyseras rättsutvecklingen på området under 2000-talet främst från ett konstitutionellt perspektiv, där ändringarna sätts i samband med andra konstitutionella förändringar som Europarättens ökade betydelse och domstolarnas stärkta ställning. Inför framtiden analyseras också ännu oklara rättsfrågor, som ersättningsskyldighet för privata objekt, JK:s roll som statens ombud och ersättning vid överträdelser av andra grundlagsregler än de som nu fått skydd.

Den 6 mars 1974 fick Sverige en ny regeringsform. Den var en mödosamt hopsnickrad kompromiss som antogs efter flera decenniers utredande. Den tidigare regeringsformen av år 1809 var sedan länge förlegad. Nu ville man modernisera grundlagen så att den bättre återspeglade det faktiska statsskicket. Principen om folksuveränitet, det vill säga att den offentliga makten skulle utgå från folket, ersatte den gamla principen om maktdelning. I denna bok analyseras den författningspolitiska utvecklingen sedan 1974 års regeringsform antogs. Mycket har hänt. Sverige har blivit medlem i EU. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har införlivats i det svenska rättssystemet. Det har bidragit till att de medborgerliga fri- och rättigheterna stärkts och att domstolarnas makt ökat. Det politiska landskapet har också förändrats, vilket gjort att parlamentarismen har blivit mindre stabil. Regeringsformen har sedan den antogs uppdaterats vid några tillfällen, inte minst genom en omfattande grundlagsreform 2010. Boken är utgiven med anledning av regeringsformens femtioårsjubileum. Den är skriven av några av landets ledande experter under ledning av Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet: juristerna Thomas Bull, Johan Hirschfeldt, Joakim Nergelius och Karin Åhman samt statsvetarna Hanna Bäck, Annika Fredén, David Karlsson, Johannes Lindvall, Tommy Möller, Olof Petersson, Göran Sundström och Jan Teorell. Tillsammans täcker de in olika aspekter av hur den svenska regeringsformen har fungerat under det halvsekel som passerat sedan den infördes.

Sveriges viktigaste grundlag, regeringsformen från 1974, genomgick 2010 flera större ändringar. Det gällde bland annat formerna för regeringsbildning, normprövningen och domstolarnas ställning. Sedan mitten av 1990-talet, då Sverige gick med i EU samtidigt som Europakonventionen om mänskliga rättigheter blev gällande svensk rätt, har synen på grundlagen och dess funktion successivt kommit att ändras. 1974 års grundlag utgick från att grundlagstexten främst anger spelreglerna för politikens utövande och uppställer vissa för samhällsutvecklingen allmänt centrala principer. Men med åren har en syn på grundlagen som överordnad och även för lagstiftaren bindande rätt kommit att bli allt vanligare. På 2020-talet är detta perspektiv mer aktuellt än någonsin. När svenska lagar inte får strida mot Europarätt är det naturligt att de inte heller får strida mot svensk grundlag. I denna utförliga lärobok om den svenska statsrätten och särskilt regeringsformen behandlas dess olika kapitel tämligen ingående. Så stora förändringar har skett sedan 1974 att den då dominerande föreställningen om grundlagen som uttryck för icke juridiskt bindande riktlinjer inte längre kan upprätthållas. Detta understryks av på senare år uppmärksammade frågor om regeringsbildning och rättighetsskydd. Boken riktar sig främst till juridikstudenter, men kan även vara av intresse för statsvetare och allmänt politiskt eller konstitutionellt intresserade läsare.

Staten är tillbaka i centrum av den politiska debatten. Samtidigt som offentliga åtaganden, befogenheter och utgifter växer i spåren av coronakrisen har staten misslyckats med flera grundläggande uppgifter. För en del väcks nu drömmen om den stora statens återkomst. Är staten en del av lösningen eller en del av problemet? Vad innebär det egentligen att staten ska prioritera sina kärnuppgifter? Och måste den starka staten också vara den stora staten? I Bortom den stora staten lyfter några av Sveriges främsta skribenter och tänkare blicken och resonerar kring statens möjligheter och begränsningar. Med texter av Nicklas Berild Lundblad, Joakim Broman, Fredrik Erixon, Stefan Fölster, Alexandra Ivanov, Joakim Nergelius, Karin Pihl, Nima Sanandaji, Karin Svanborg-Sjövall och Mattias Svensson.

I denna bok sammanfattas huvuddragen i USA:s och några viktiga europeiska länders statsskick. Tyngdpunkten ligger på valsystem, lagstiftning och skyddet för den enskildes fri- och rättigheter. Boken, som avslutas med en sammanfattande analys, är lämplig som introduktionslitteratur för främst juridikstuderande och statsvetare.

Eurokrisen, migrationen, EU:s bristande förmåga att ta itu med fallerande konkurrenskraft och växande sociala klyftor har försvagat tilliten inom EU, såväl mellan medlemsländerna som mellan EU:s institutioner och unionens medborgare. I krisernas kölvatten har stora skillnader uppdagats inom unionen i den politiska kulturen, i förmågan att driva politik och i grundläggande normer och värderingar. I förtroendegapet som har växt fram mellan befolkningarna och de styrande i Europa har en rad EU-skeptiska, i många fall nationalistiska, politiska partier intagit en allt starkare ställning. Historiskt har unionen tenderat att gå stärkt ur kriser; dagens utmaningar är långt ifrån nya. Dock måste frågan ställas om tilliten i EU är tillräcklig för att rusta unionen inför framtiden? Hur har synen på EU hos Europas befolkning påverkats av de senaste årens händelseutveckling? På vilket sätt påverkar migration till och inom EU den mellanmänskliga tilliten? Vad betyder Storbritanniens förestående utträde för EU:s fortsatta sammanhållning? Hur återupprättas förtroendet för euron som gemensam valuta? Känner ekonomiska aktörer förtroende för EU:s förmåga att upprätthålla den inre marknaden? Vilken roll spelar ny teknologi för att skapa tillit och främja ekonomisk tillväxt? Hur stort är egentligen förtroendet mellan aktörerna inom EU:s civil- och straffrättsliga samarbete? Och hur kan tillit till EU:s politiska system uppnås på ett övergripande plan?

Som ett led i att uppnå en uthållig lösning på den ekonomiska krisen står nu EU inför utmaningen att stärka sin konkurrenskraft på den globala arenan. Samtidigt har medlemsländerna ambitionen att bygga ut EU-samarbetets sociala dimension och förbättra den sociala och politiska sammanhållningen. I denna bok diskuterar tretton ­ledande svenska forskare inom ekonomi, juridik och statsvetenskap den balansakt som dessa två samtidiga mål kan innebära och utvärderar alternativa vägar framåt. Hur kan EU öka sin konkurrenskraft och ­­samtidigt minska de sociala klyftor och svårlösta politiska motsättningar som krisen har genererat? Tål EU-samarbetet att medlemsländerna konkurrerar med varandra istället för att stå samlade på den globala arenan? Och hur påverkas EU:s konkurrenskraft av den alltmer flexibla form som den europeiska integrationen tagit under eurokrisen, där flera medlemsstater står utanför centrala samarbetsområden, inklusive europakten?

Frågan om efter vilka grundläggande principer som den europeiska unionen bör styras, eller hur en unionens konstitution bör se ut, har sällan haft större aktualitet än nu när Europas tyngs av en djup finanskris och osäkerheten kring EU-samarbetets framtida gestaltning är större än på länge. I detta arbete skildras främst de grundläggande rättsliga principer efter vilka unionen för närvarande styrs. Framställningen grundas nu helt på fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt i den lydelse dessa fått genom Lissabonfördraget som trätt i kraft den 1 december 2009. I den sjunde upplagan behandlas dessa ändringar samt beaktas åtskilliga senare avgöranden från EU-domstolen. Det refereras också till ”tribunalen” som enligt Lissabonfördraget är det nya namnet för Förstainstansrätten. Dessutom ges en översiktlig redovisning av den nya europakten och andra förändringar på den ekonomiska politikens område.

This text is based on a selection of papers presented at the Conference in Malm, Sweden, which was organized by the Swedish Network for European Legal Studies in co-operation with the Faculty of Law of the University of Lund. The purpose of the conference was to analyze general principles and their scope in the EU legal order with special emphasis on their role in the creation of a jus commune europaeum. The impact of the general principles of Community Law at the national level was analyzed and also how these principles have been transformed into the national legal systems. Also discussed was the creative process behind the shaping and further development of the general principles and their application. Due to their complex nature, the general principles offer a more or less unlimited field for theoretical legal studies. At the same time, the general principles play a very important role in legal practice, not least when used as instruments for the protection of individuals and firms against too far-reaching measures taken by the European institutions or Member States.

Denna bok presenterar rättsfilosofins framväxt ur ett brett historiskt perspektiv, med fördjupningar inom både moralfilosofi och politisk filosofi. Författarna beskriver betydelsefulla och bestående teoribildningar från de senaste tusen åren, till exempel naturrättsläran, utilitarismen, den historiska skolan, rättsrealismen och moderna kritiska teorier. Tonvikten har lagts vid att belysa vilket inflytande olika teorier fått under olika perioder. I denna andra upplaga har framför allt avsnitten om moderna filosofer utvecklats. Boken är främst avsedd som lärobok i juristutbildningen. Den vänder sig också till dem som är intresserade av principiella och rättsfilosofiska aspekter på juridiken, liksom till allmänt filosofiskt intresserade läsare.