Joann Sfar

In the first chapter: to reclaim the Dungeon that fell to the scheming William Delacour, the plan is simple: Marvin, Isis and Herbert must find some magic fugus purit and use it to dislodge the current occupants of the fortress. But is this really the Guardian's plan? Our heroes will have to fight against everyone to save the Dungeon. In the second: Herbert is officially mandated by Marvin to go see his mother and announce his engagement to Pirzuine. Upon arrival, he discovers her murder. Will the valiant duck succeed in finding the culprit before Marvin arrives, without alienating the village?

Nachdem bei einem nächtlichen Zentaurenüberfall der Hausdrache umgekommen ist, braucht der Wärter dringend einen schuppigen und Feuer speienden Ersatz, um die Schatzkammern der Kerkerfestung zu bewachen. Herbert, Marvin, der Zauberer Alkibiedes und die Barbarenprinzessin Isis machen sich auf den Weg nach Schweinsfuhl, der Stadt der Zauberer, um einen Drachenzögling für den Donjon zu erstehen ... und werden prompt von einem windigen Betrüger aufs Kreuz gelegt.

Pascin, a biography of the noted Jewish modernist painter (Julius Mordecai Pincas, known as Pascin, March 31, 1885--June 5, 1930), is Joann Sfar's most personal and important work. Pascin is portrayed by Sfar both as a kindred spirit and an aesthetic revolutionary struggling to redefine an art form. Sfar revels in the artist's celebration of all things corporeal in the world of art. Though the story is drenched in sex, it is never eroticized. Created in a direct and immediate drawing style, Sfar focuses more on the artist's personal and sexual life than on his art, and brings Pascin to life as the ultimate bohemian. Joann Sfar is considered one of the most important artists of the new wave of European comics. He is the author and artist on a great number of acclaimed graphic novels including The Rabbi's Cat, Klezmer: Tales of the Wild East, Vampire Loves, and Dungeon. He wrote and directed Gainsbourg: Une Vie Heroique, the biopic of the illustrious French songwriter and singer. The film was released in 2010 to international acclaim.

Vampyrer är fria som vinden. De kan flyga, förvandla sig till råttor, vargar eller fladdermöss. De har till och med lov att bita flickor i halsen tillsa de blöder utan att få skäll av sin mamma. Så berätta, Lilla Vampyr... Varför vill du gå i skolan? Finns det inte bättre saker du kan göra? Nej, Lilla Vampyren vill börja skolan. Men det ställer till problem... och det är inte utan sina risker. För eftersom han är vampyr kan han bara gå dit på natten, och då är skolan tom. Som en liten protest börjar han göra läxuppgifterna i en skrivbok han hittar. På så vis inleder han en korrespondens med bokens ägare, pojken Hugo. Första albumet i Joann Sfars charmiga serie om en barnvampyrs vedermödor. Sfar räknas inte för ingenting som en av Frankrikes främsta serieskapare. Hos Epix finns även Sfars känsliga tolkning av Antoine de Saint-Eupérys barnklassiker Lille prinsen och hans tokroliga barnserie Herr Krokodil är mycket hungrig

En matig bok om gröna krokodiler, skära grisar och folk i randiga kläder. Herr Krokodil försöker hitta något djur som han kan sätta tänderna i. Det är inte så lätt. Somliga försvarar sig. Andra förhandlar. Till slut tröttnar herr Krokodil på djungelns lag. Han reser iväg till den stora staden, där det finns människor och matbutiker. Joann Sfar är född i Nice i Frankrike 1971. Efter att ha studerat filosofi och konst gav han ut sin första bok 1994. Sedan dess har han satt över hundra serieböcker till världen, ibland som ensam skapare, ibland i samarbete med andra. Många av serierna är för vuxna, andra för barn. Joann Sfar har belönats med en rad priser och har även skrivit och regisserat filmen ”Gainsbourg – ett legendariskt liv”. Flera av Sfars serieböcker har utkommit på svenska, däribland inte minst hans personliga, varma serieversion av Antoine de Saint-Exupérys barnboksklassiker ”Lille prinsen”.

Joann Sfar lägger ner hela sin förmåga när han i serieform återberättar Antoine de Saint-Exupérys älskade klassiker om den lille prinsen från den lilla planeten som inte kom överens med en blomma. Med elegans och charm håller Sfar sig trogen både sin barndoms favoritbok och sin egensinniga stil som serietecknare och berättare. Plötsligt står det en liten pojke framför piloten som fått motorhaveri mitt i öknen. Pojken ber honom rita ett får åt honom. Han kommer från en fjärran planet, och han har upplevt mycket under sin färd i rymden. Nu behöver han hjälp. Lille prinsen av den franske författaren och piloten Antoine de Saint-Exupéry hör till de mest lästa barnböcker som skrivits. Sedan den först gavs ut 1943 har den ständigt kommit i nya upplagor och översatts till otaliga språk. Joann Sfar, en av Frankrikes främsta serieskapare, blev ombedd av Saint-Exupérys arvingar att göra en serieversion av boken. I detta känsliga uppdrag balanserar han skickligt mellan texten och illustrationerna från originalverket och sin egen personliga berättarstil. Kanske för att han enligt egen utsago ser sig mest som en historieberättare - inte en som hittar på historier, utan en som för dem vidare. Joann Sfar föddes 1971 i Nice. Sedan femton års ålder skickade han varje månad med manisk envishet in sina serier till olika förlag, och blev refuserad varje gång. 1993 blev han medlem i samma ateljékollektiv med serietecknare som Marjane Satrapi, Lewis Trondheim och Emmanuel Guibert. Och året därpå fick Sfar sitt plötsliga genombrott: inom loppet av en månad fick han erbjudanden från tre olika förlag att ge ut hans böcker. Sedan dess har den oerhört produktive Sfar, som hoppar från genre till genre och arbetar på flera olika serier samtidigt, blivit ett av de största namnen i den franska serievärlden. Hans serier är synnerligen originella. Berättelserna har en mycket personlig charm, humor och melankoli, och tar ofta avstamp i den judiska kulturen (som till exempel i Rabbinens Katt, som kom ut på svenska 2007, och utspelar sig i den judiska kulturen i Nordafrika). Inte minst hans teckningsstil är originell – vid ett första ögonkast kan det verka som om Sfar tecknar helt fel, kluddrigt och konstigt. Men vid en närmare läsning framträder bildernas djupa uttrycksförmåga och jazziga charm.

Herbert der Enterich, verbannter Erbe von Vaucanson, kehrt zurück in seine Heimat. Eigentlich will er eine Begegnung mit seinen Eltern vermeiden, aber das ist leichter gesagt als getan. Um sich unerkannt bewegen zu können, benutzt er einen Zaubertrank, der ihn in eine "Maske des Todes" verwandelt. Leider verursacht der Trank schwer berechenbare Nebenwirkungen, denn jedes Mal, wenn Herbert lacht, verwandelt er sich zurück in eine Ente. Ein Missgeschick folgt dem anderen und Herberts alte Heimat droht zu einer Stätte der Verwüstung zu werden...