Joel Halldorf

Tack för maten! Bordsbönen kan vid en första anblick verka obetydlig. Men en enkel bordsbön kan i längden hjälpa oss att se på våra kroppar, på naturen och på våra bordsgrannar med mer tacksamhet och ödmjukhet. Den kan påminna oss om att inte ta livet, maten och varandra för givna. Bordsbönen är som en hemlig skatt. Gode Gud välsigna maten, amen innehåller: - Över 60 bordsböner för olika tillfällen, både klassiska och nyskrivna, för vuxna och för barn, vissa tonsatta och andra illustrerade. - Festfixarknep, fakta, samtalstips för barnen, vännerna eller gästerna, roliga bordslekar och mycket mer. - Fördjupande texter om ämnen kopplade till bordsbön, som tacksamhet, tillit och jämlikhet. Tankar kring frågor som: Ska vi be bordsbön när vi har besök? Hur gör vi när vi äter på restaurang? Vad har egentligen bordsbönen för funktion om måltider mest är förknippade med ångest eller konflikter? Medverkande: Johanna Gustavsson, bokscout och litteraturvetare, Joel Halldorf, docent i kyrkohistoria samt kultur- och ledarskribent, Esther Kazen, pastor och generalsekreterare för Sveriges ekumeniska kvinnoråd, Anne Lamott, amerikansk författare och talare, Kristian Lundberg, författare och litteraturkritiker, Lina Mattebo, journalist, skribent och redaktör, Åsa Molin, teol kand, lärare och författare, John Sjögren, kulturskribent, litteraturkritiker och författare och Norman Wirzba, brittisk professor i teologi, ekologi och lantliv samt låtskrivare, bönskrivare och illustratör Josephine Flatebö.

Traces earlier revolutions in the history of reading to orient our shift to the digital age Considered one of the greatest inventions of human civilization, writing has served as a pathway to culture and education through history. The digital revolution has ushered in a dramatic transformation, leading to growing concern over the effects and possible detriments of algorithms, information overload, and fake news. In Reading Matters, Joel Halldorf makes the case that in order to navigate the upheavals of the digital age, we must understand prior technical revolutions and the transformations they engendered. He shows how our ways of reading are inseparable from the media we use, and that the decline of deep, attentive reading may be the most serious consequence of our move from page to screen. Originally published in Swedish in 2023, this newly revised volume presents a sweeping history of transformations in reading and writing, tracing precedents in the invention of writing, the shift from clay tablets to papyrus and from scrolls to codices, the advent of printing, and the development of industrial printing. It explores how each new format of writing has encouraged new ways to think, relate, and organize the world. Essentially, it is not only what we read that is important, but how we read. Moving through key historical events including the rise of Christianity, the scientific revolution, and the development of democracy, Halldorf explores how changes in the physical book reflected major cultural and historical shifts of the time. By tracing how new media forms have impacted human attention, authority, and community, the volume equips readers to better understand our own digital habits today. Detailing the riveting cultural history of reading technologies, book revolutions, and cultural upheavals, Reading Matters showcases the massive power of reading, writing, and books in helping us understand who we are.

Religionen är tillbaka på den politiska scenen. Det märks i Washington och Moskva, i Mellanöstern och till och med i Sverige. Varför har politiska ledare, efter år av sekularisering, åter börjat anamma religionen som politisk kraft? Och varför tycks det fungera? Joel Halldorf menar att det hänger samman med att ideologierna förlorat sin attraktionskraft och politiken sina visioner. Luften har gått ur 1900-talets stora rörelser eftersom de tappat kontakt med det han kallar det heliga – något bortom uppdelningen mellan religiöst och sekulärt, som inte bara skänker livet mening utan också kan ge politiska rörelser kraft och riktning. I Makten och det heliga analyserar Halldorf den religiösa våg som sveper över världspolitiken och frågar vad som driver den – och hur den kan hanteras.

Döden är människans grundvillkor, våra rädslors fixpunkt och förutsättningen för våra strävanden. Idéer om döden präglar alla kulturer och har gett upphov till såväl världsreligioner som lokala myter. I sekulära miljöer är dödens tillvaro dock mer undanskymd. Livsförlängande åtgärder har ersatt tanken om döden som meningsfull i sig eller en passage in i det okända. Denna volym täcker hela spektrumet av dödens skepnader med global spännvidd och historiskt djup; från några av de tidigast nedtecknade poetiska texterna via religiösa källskrifter och schamanistiska praktiker till rådande filosofiska och vetenskapliga perspektiv. I tjugofyra essäer utforskar svenska och inter­nationella experter olika vägar att närma sig döden. Bidragen omfattar egyptiska och sumeriska dödsriken, de stora religionernas etik, antika och moderna teorier om själen och medvetandet samt konstnärliga och litterära gestaltningar. I centrum för denna rikligt bildsatta antologi står frågan om vad historien kan lära oss inför vårt eget umgänge med döden och de döda. Boken finns även i engelsk utgåva.

Att läsa, snabbt och långsamt, har varit vägen till kultur och bildning i Europa. Men det har aldrig bara handlat om vad som stått i böckerna, utan också om hur vi har läst dem. Djupläsning och skumläsning har lagt grund för en hel civilisation: ett rikt inre liv, offentlighetens stora samtal och vetenskapliga framsteg. Men tryckkonsten har också skuggsidor: förtryck, folkmord och fake news. I den här boken möter vi nunnor och nazister, revolutionärer och recensenter, poeter och predikanter, arbetare och algoritmer, bibelläsare och byråkrater, tech-entusiaster och tidningsredaktörer. Alla med sina böcker och sina alldeles särskilda sätt att läsa. Bokens folk är en kulturhistorisk exposé om läsandets, skrivandets och böckernas betydelse. Den hjälper oss att förstå vilka vi är, och vad den digitala revolution som vi just nu genomlever egentligen betyder. Sagt om boken:”Infallsrik, påläst och välskriven.”– Maria Schottenius, Dagens Nyheter”Halldorf håller internationell klass.”– Gabriella Håkansson, Sydsvenskan”Bokens folk väcker många känslor i mig – läsglädje, tacksamhet, nyfikenhet, frustration – men aldrig någonsin leda.”– Åsa Linderborg, Expressen”En högst personlig och lärd framställning, som mynnar ut i en stimulerande och provocerande civilisationskritik.” – Björn Linnell, Svenska Dagbladet

Ikonoklasm, eller bildstormande, är en del av vår historia: från förstörelsen av religiösa bilder under den tidiga kristendomen till dagens nedrivning av statyer på sydstatsgeneraler och slavhandlare. Bilder, byggnader och föremål som strider mot religiös eller ideologisk övertygelse måste förstöras. De som utför rensningen, ikonoklasterna, är övertygade om att de utför en reningsaktion. Det förflutna välts över ända i en önskan att börja om från början. De olika bidragen till antologin Ikonoklasm: förkastandet av det förflutna visar med all önskvärd tydlighet konsekvenserna. Inte bara ovärderliga kulturskatter utan också människoliv går förlorade när fanatismen får fritt spelrum. Vi ser det när Islamiska staten slår sönder flera tusen år gamla museiföremål, när Maos rödgardister bränner böcker och förföljer oliktänkande under den kinesiska kulturrevolutionen eller när ryska bolsjeviker spränger kyrkor och skändar ikoner. Exemplen på de destruktiva krafternas skadegörelse genom seklen kan mångfaldigas. Att ikonoklasmens stridsrop ljuder så starkt i vår tid visar på dess fortsatta lockelse. Ikonoklasm är en varningsklocka, ett larm för hotet mot det demokratiska samhällets tolerans och öppenhet.

Så länge människan har skrivit har hon också läst. Men vilka olika sorters läsning finns det och hur har läsningen förändrats genom tiderna? Hur påverkas det litterära läsandet av den digitala verklighet som vi nu lever i, där ett oändligt flöde av underhållning ständigt pockar på vår uppmärksamhet i de digitala enheter vi bär runt på? Antologin Människan och läsandet ser närmare på dessa och andra frågor kring läsning ur olika perspektiv. I bokens tre partier Tecken, skrift, läsande , Heliga böcker samt Läsande och tolkning finns en samling tankeväckande essäer med hög aktualitet. Vi får läsa om de äldsta skriftsystemen och skriftens betydelse; det handlar bland annat om läsandet som medskapande aktivitet, om kanon, om Litteraturbanken som klassikerprojekt och om läsning som vetenskaplig och kritisk profession. Joel Halldorf skriver om bibelläsning och dess betydelse för politik, kultur och etik i Sverige, Rebecka Kärde tittar på kritikerns roll som läsare och Kristoffer Leandoer ställer frågan om huruvida litteraturen är en existensform.

Bokens folk er fortellingen om hvorfor boken inngår i sivilisasjonens grunnmur. I en tid preget av bekymring for fallende leseferdigheter og økende konsentrasjonsvansker, trekker Joel Halldorf de lange linjene i bokens- og lesingens historie. Hvordan ble boken som teknologi egentlig til? Leser vi dårligere nå enn før? Hva innebærer den digitale revolusjonen vi gjennomlever, og hva risikerer vi å miste? Vi møter poeter og predikanter, nonner og nazister, arbeidere og algoritmer, bibellesere og byråkrater, techentusiaster og tidsskriftredaktører. Alle med sine måter å lese på. Det har aldri bare handlet om innholdet i bøkene, men om hvordan vi leser: langsomt og ettertenksomt eller raskt og overfladisk.

Sverige kallas ibland för världens mest sekulariserade land, men sökandet efter det heliga finns som en underström också i det sekulära. Det menar författaren och teologen Joel Halldorf som i sin bok Gud: Jakten följer de existentiella strömmar som flyter genom vår kultur. Halldorf undersöker de religiösa dimensionerna av vår samtid – i såväl politik och konsumtion som religion och radikalisering. Han placerar så kallade sekulära fenomen sida vid sida med religiösa rörelser som amerikansk kristen höger, islam, pingstväckelse och Knutby-församlingen och argumenterar för att det inte är så stor skillnad på det religiösa och sekulära som vi ibland antagit. Alla drabbas vi då och då existentiell svindel, och vi söker svar på eviga frågor som: Vem är jag, vad är meningen – och finns det något som är värt att kalla heligt?

Tiotalet inleddes med populismens genombrott och slutade med en världsvid pandemi. Däremellan präglades årtiondet av allt från flyktingkris och Greta Thunbergs klimataktivism till Donald Trumps presidentskap, metoo och de massiva Black Lives Matter-demonstrationerna. Kvällstidningsteologi är en högaktuell samtidshistoria som ger läsaren chansen att återuppleva och försöka förstå tiotalet. Hur var det att leva i detta dramatiska decennium? I boken vävs teologen Joel Halldorfs främsta texter från årtiondet samman med nyskrivna återblickar. Vi får återvända till de mest avgörande händelserna, samtidigt som Halldorf synliggör de andliga och existentiella trender som formar vår tid. Genom sina texter i bland annat Expressen har Halldorf bidragit till levande samtal och debatter om religionernas betydelse i vår tid. Med kultursidan som predikstol skriver hans färgstarkt och tillgängligt om allvarliga ting en genre som han själv kallar för kvällstidningsteologi. Han skapar engagemang och väcker känslor, såväl inom kyrkan som i samhället i stort. Joel Halldorf (f. 1980) är docent i kyrkohistoria och verksam vid Enskilda Högskolan Stockholm. Han skriver regelbundet i Expressen, Dagen, Axess och Fokus och har även medverkat i en rad tv- och radioprogram. Hans forskning handlar om religionen i det moderna samhället och han är författare till en rad böcker på detta tema. De senaste är Gud: Jakten och Gud: Återkomsten. Joel Halldorf är en av Sveriges viktigaste intellektuella. Med absolut gehör för sin samtid blottlägger han liberalismens och sekularismens smärtpunkter. Karin Olsson, kulturchef Expressen, om Gud: ÅterkomstenDen bästa formen av originalitet har den som hämtar något vi alla har fått i våra arkiv, men som vi glömt bort. Joel Halldorf har den sortens originalitet. Det är därför hans texter så ofta både överraskar och övertygarJohan Hakelius, redaktör för Fokus och spanare i P1 Joel Halldorf är en predikant. Men vem är inte det? Och vi behöver resonerande predikanter. Jag tror dock att han är lite mer konservativ än han riktigt vill erkänna, annat än för Gud. Jag lsäer honom ofta! Göran Greider, författare och skribent

This book investigates the life and leadership of Lewi Pethrus, a monumental figure in Swedish and international Pentecostalism. Joel Halldorf describes Pethrus’ role in the emergence of Pentecostalism in Sweden, the ideals and practices of Swedish Pentecostalism, and the movement’s turn to professional party politics. When Pentecostals in the USA ventured into politics, they became allied with the Republican party, and later Donald Trump. The Swedish Pentecostals took another route: while culturally conservative, they embraced the progressive economic politics of the Social Democratic party. During the 2010s, they have also rejected the nationalism of the growing populist movement. Halldorf analyzes and explains these differences between Swedish evangelicals and Pentecostals on the one hand, and the Religious Right in the USA on the other.

Sverige kallas ibland för världens mest sekulariserade land, men sökandet efter det heliga finns som en underström också i det sekulära. I Gud: Jakten undersöker teologen Joel Halldorf de religiösa dimensionerna av vår samtid – i såväl politik och konsumtion som religion och radikalisering. Han placerar sekulära fenomen sida vid sida med religiösa rörelser som amerikansk kristen höger, islam, pingstväckelse och Knutbyförsamlingen och menar att det inte är så stor skillnad på det religiösa och sekulära som vi ofta antar. När människor påstår att de avgudar en kändis eller att fotboll är deras religion, är det bara slentrianmässiga uttryck eller menar de faktiskt vad de säger? Alla drabbas vi då och då av existentiell svindel, och vi söker svar på eviga frågor som: Vem är jag, vad är meningen – och finns det något som är värt att kalla heligt?

This book investigates the life and leadership of Lewi Pethrus, a monumental figure in Swedish and international Pentecostalism. Joel Halldorf describes Pethrus’ role in the emergence of Pentecostalism in Sweden, the ideals and practices of Swedish Pentecostalism, and the movement’s turn to professional party politics. When Pentecostals in the USA ventured into politics, they became allied with the Republican party, and later Donald Trump. The Swedish Pentecostals took another route: while culturally conservative, they embraced the progressive economic politics of the Social Democratic party. During the 2010s, they have also rejected the nationalism of the growing populist movement. Halldorf analyzes and explains these differences between Swedish evangelicals and Pentecostals on the one hand, and the Religious Right in the USA on the other.

Joel ja Peter Halldorf ovat laatineet kirjan uskojen todistajista. Vuoden jokaisena päivänä tutustumme yhteen todistajaan. Mukana on ihmisiä idästä ja lännestä kahden vuosituhannen ajalta ja mukana on niin luterilaisista, reformoituja kuin evankelistojakin.

Den kyrkliga kartan i Sverige ritas ständigt om. Det ökar behovet av en ny bok om kristen gudstjänst. Den här boken tar sin utgångspunkt i dagens Sverige och den mångfald av gudstjänsttraditioner som förekommer. Utifrån vetenskapliga förhållningssätt till studiet av kristen gudstjänst presenteras här romersk-katolska, östkyrkliga, Svenska kyrkans, äldre frikyrkligheters och pentekostala gudstjänsttraditioner. Bokens olika författare behandlar gudstjänstens grundordning, dess aktörer och miljö och ger historiska tillbakablickar för att förklara dagens gudstjänster. Tematiska tvärkapitel om delaktighet, rumslighet, materialitet, musikaliska synvinklar och ekumenik är tänkta att uppmuntra till jämförande studier av de olika traditionerna. Författare: Stephan Borgehammar, Sven-Erik Brodd, Ninna Edgardh, Anders Ekenberg, Sune Fahlgren, Stina Fallberg Sundmark, Joel Halldorf, Britt-Inger Johansson, Mattias Lundberg, Mikael Löwegren och Mikael Sundkvist

Lewi Pethrus (1884 1974) har kallats den främsta religösa ledaren i 1900­-talets Sverige. Från 1910-­talet och till sin död höll han samman och tog ut kursen för den då oavbrutet växande Pingströrelsen. I denna bok skrivs historien om Pethrus och den svenska Pingst­ rörelsen. Det är berättelsen om en avvikare: pingstvännerna var tungomålstalande civilsamhälles­ byggare i det strikt rationella och förment sekulära folkhemmet. De utmanade rådande konsensus och hela den bild av svensk homogenitet som ryms i metaforen folkhem . Det har alltid funnits grupper som inte ansetts passa in i denna idyll: romer, psykiskt sjuka, samer, homo­ sexuella och pingstvänner. I denna skara sticker pingstvännerna ut, inte bara för att man var högljudda, utan också för att man ville expan­dera. Deras mål var inte att passa in i det sekulära folkhemmet, utan de drömde om att förvandla det till ett Guds hus. Här analyseras Pethrus ledarskap för Pingströrelsen: visionen för en ny slags kyrka bortom 1800­-talets folkrörelser, extasen som risk och som möjlighet, de kyrkopolitiska övervägandena och drömmen om en kristen nation. Det är första gången som Pethrus verksamhet får en vetenskaplig, biografisk belysning.

Mångfalden byggde Sverige ingår i en serie essäer om det politiska språket. Timbro förlags essäserie presenterar nya och gamla svar på eviga frågor om människan, samhället och politiken. Nya svenska originaltexter varvas med översättningar.

För några år sedan sågs Den arabiska våren som ett hoppfullt tecken på en annalkande demokratisering. Idag är många av de länder, där dessa uppror skedde utan vapen, präglade av krig och terror. Varför tycks terrorn dra fram särskilt i spåren av ickevåldsprotester? Vilka är orsakerna till det sönderfall vi bevittnar i Mellanöstern? Går det att förhandla med extremister? Och varför tycks det omöjligt att tala om terrorism utan att komma in på religion? Det är några av de aktuella frågor som behandlas i denna bok – tillsammans med den kanske viktigaste: Vilka är ickevåldets vägar i denna terrorns tid? Tro & Liv Skriftserie är en bokserie för teologiska samtidsstudier. Den tas fram i samarbete mellan Teologiska högskolan Stockholm och Equmeniakyrkans medarbetarförbund, och ges ut på Marcus Förlag.