Johan E. Eklund

Hur påverkar och påverkas EU av de pågående maktförskjutningarna inom världspolitiken och utmaningarna mot den liberala världsordningen? Att grundpelarna i den liberala världsordningen såsom vi känner den sedan slutet av andra världskriget utmanas av starka krafter både inom och utom EU:s gränser utgör en av unionens hittills mest komplexa utmaningar. Komplexiteten grundar sig inte minst i att EU som organisation på samma gång är ett resultat av denna världsordning och en garant för densamma. EU:s roll i en världsordning under omvandling ger upphov till en rad frågor: På vilket sätt påverkas EU:s förmåga att främja hållbar handel och upprätthålla internationell frihandel av att USA driver en mer protektionistisk handelspolitik? Vilket handlingsutrymme har EU att agera i världspolitiken om multilaterala organisationer och globala regler undermineras? Hur kan EU påverka det internationella klimatsamarbetet givet de globala maktförskjutningar som pågår? Hur påverkas EU och sammanhållningen mellan medlemsstaterna av utomeuropeisk migration? Vilken betydelse har Brexit för EU:s sammanhållning och framtida utveckling? Hur påverkas EU:s politik av att högerpopulistiska partier tar allt större plats i många medlemsländer och hur kan EU-rättens genomslag och efterlevnad säkras gentemot nationalistiska krafter?

Sverige har under lång tid haft hög invandring och i dag är andelen utrikes födda nästan 20 procent av befolkningen. En stor andel av dessa invandrare har inte etablerat sig på den svenska arbetsmarknaden, vilket medfört att Sverige 2018 hade det högsta sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda i Europa. Nästan hälften av de utrikesfödda med icke-västerländsk bakgrund är inte självförsörjande, och många har inga inkomster alls. I flera grupper ser det dessutom betydligt värre ut. I denna bok ställer frågor om vad utanförskap och en låg självförsörjningsgrad får för konsekvenser för ekonomin, för den svenska modellen, samt för tilliten i samhället. Johan E Eklund är chefekonom Sydsvenska Industri och Handelskammaren, professor BTH och Jönköping International Business School, (JIBS) Johan P Larsson är Associate Professor University of Cambridge och knuten till Jönköping International Business School, (JIBS). Boken är välargumenterad, vederhäftig och intressant, aldrig alarmistisk, inte heller skönmålande. Matts Lindberg i BTJ-häftet

Har liberalismen segrat ihjäl sig? Det råder ingen tvekan om att Sverige förändrats kraftigt i liberal riktning de senaste årtiondena. De flesta skulle nog också hålla med om att förändringarna gick snabbast i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. Men hur ser framtiden ut? Är liberaliseringarnas epok till ända? Har liberalismen gjort sitt och andra idéströmningar tagit över? I En bit på väg skriver fjorton liberalt sinnade skribenter om framtiden och de utmaningar som liberalismen står inför i dag: Hur hanterar liberaler klimathotet? Hur human är Sveriges asyl- politik? Finns det något kvar att avreglera? Har de nuvarande riksdagspartierna vad som krävs för nya liberala reformer? Redaktörer är Andreas Bergh och Gabriel Ehrling. Antologin är framtagen av Bertil Ohlininstitutet och Liberala ekonomklubben i samverkan.

Som ett led i att uppnå en uthållig lösning på den ekonomiska krisen står nu EU inför utmaningen att stärka sin konkurrenskraft på den globala arenan. Samtidigt har medlemsländerna ambitionen att bygga ut EU-samarbetets sociala dimension och förbättra den sociala och politiska sammanhållningen. I denna bok diskuterar tretton ­ledande svenska forskare inom ekonomi, juridik och statsvetenskap den balansakt som dessa två samtidiga mål kan innebära och utvärderar alternativa vägar framåt. Hur kan EU öka sin konkurrenskraft och ­­samtidigt minska de sociala klyftor och svårlösta politiska motsättningar som krisen har genererat? Tål EU-samarbetet att medlemsländerna konkurrerar med varandra istället för att stå samlade på den globala arenan? Och hur påverkas EU:s konkurrenskraft av den alltmer flexibla form som den europeiska integrationen tagit under eurokrisen, där flera medlemsstater står utanför centrala samarbetsområden, inklusive europakten?