Johan Edman

Varför påstår människor saker om hur tillståndet i samhället är och borde vara? Mot vilken bakgrund görs anspråk på att veta vilken väg som är den rätta? I Den svenska berusningspolitken under­söker författarna detta genom att gräva djupt i över hundra års historia. Vi får följa ­utvecklingen från förbuds­omröstningar, forskning, styrning, experimen­tell ­narkotikaförskrivning till nu­tidens debatter om Systembolagets framtid. Dessa exempel belyser hur Sveriges restriktiva syn på berusningsmedel har varit allt annat än enhetlig. Innovativa lösningar har prövats och berusnings­problemet har betraktats på olika sätt beroende på substans och tidens normer. Boken visar att kunskap oavsett om den är erövrad, påstådd eller erfaren ofta gynnar dem som har en agenda för sitt agerande, vilket synliggör att kunskapsbaserad ­politik ofta består av politikbaserad ­kunskap. Det här är en bok som manar till eftertanke om hur vi hanterar kunskap om berusning och samhälle.

Vetenskap syftar till att säkra kunskap, men är samtidigt en osäker process. Det märks exempelvis om man skärskådar relationen mellan vetenskap och politik i den svenska välfärdsstaten. I detta häfte undersöks och diskuteras utifrån ett vetenskapshistoriskt perspektiv hur berusningspolitiken utformades och begripliggjordes under 1960- och 1970-talen. Särskild vikt läggs vid den betydelse som statistiska kvantifieringar kom att få för att etablera kunskap.

Den svenska berusningspolitiken är i otakt. I riksdagen hörs krav på hårdare straff och ökade tvångsmedel som ett sätt att komma tillrätta med narkotikaproblemet. Samtidigt genomförs en allt mer liberal alkoholpolitik, där exempelvis gårdsförsäljning av alkoholdrycker lyfts fram som en punkt i regeringens januariavtal. Dissonansen är inte ny, utan har präglat detta politikområde i decennier. Varför har det varit så svårt för politikerna att utarbeta en sammanhållen berusningspolitik med syfte att minska skadeverkningarna av medborgarnas rusmedelskonsumtion? Går det att i längden upprätthålla både en restriktiv narkotikapolitik och en liberal alkoholpolitik i ett globalt samhälle? Dessa frågor diskuteras och besvaras i skriften Drogerna: Den nya berusningspolitiken av historikern Johan Edman. Författaren är docent i historia och lektor vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet. Han forskar bland annat om berusningspolitik, missbruksvård, medikalisering och politiskt kunskapsbruk. Bland hans senaste publikationer märks exempelvis artiklarna Alcohol consumption as a public health problem 1885 1992 (i antologin Conceptualising Public Health, 2018), Den samhällsfarliga fattigdomen och mellankrigstidens lösdrivarlag (i antologin Bedöma och åtgärda fattigdom, 2018) och The war on good research (i tidskriften Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 2017). Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok (ISSN 2000-1029). Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2019 består årsboken av sex häften, essäer på temat Det nya Sverige, som tillsammans utgör en årsbox.

Narkotikafrågan är ett av vår tids mest om­diskuterade problem, där miss­brukaren anses kunna motas och botas med straff och vård. Men narkotika­problemet låter sig inte lösas med vård; det är i minst lika hög grad ett politiskt som ett terapeutiskt problem. I boken Vård och ideologi undersöks den vård­ som tillämpats under åren 19602000 för att lösa det svenska narkotikaproblemet. Med utgångspunkt i ett rikt källmaterial visas hur ­narkotikafrågan använts för vitt skilda politiska ­syften, där allt ifrån oro för politiskt radikal ungdom, främmande ­reli­gioner eller obegriplig musik tolkats som problem med kopplingar till narkotika. Narkotikabruket har beskrivits som kapitalist­iskt klassförtryck, amerikanism och kulturell förflackning samtidigt som svenskhet, solidaritet och arbetsamhet varit värden som präglat behandlings­hemmens arbete. Narkotikaproblemet visar sig i grunden vara ­ideologiskt. Vad som är problematiskt med narkotika­konsumtion kan inte diskuteras utan att man samtidigt diskuterar den goda medborgarens eller det goda ­samhällets kvaliteter. * * * Johan Edman är professor i historia och verksam vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet.