Johan Fredrikzon

Den som vill förstå dagens mediesamhälle har mycket att hämta genom att återvända till tidigare analyser, teorier och idéer – till medie­vetenskapens idétraditioner. Den här antologin både inventerar och förmedlar ett förråd av olika traditioner och texter som har haft stor betydelse för ämnet. Den är fylld av verktyg som behövs för att navigera i det samtida medielandskapet. Varje kapitel behandlar en klassisk medievetenskaplig text, placerar den i sitt historiska och vetenskapliga sammanhang, presenterar en närläsning av dess centrala innehåll och diskuterar dess relevans idag. Bokens kapitel är tänkta att erbjuda ett stöd till egen läsning av original­texterna, inte att ersätta sådan läsning. Denna andra upplaga är reviderad efter de senaste forskningsrönen och utökad med fyra nya kapitel. Boken riktar sig främst till studenter och lärare i medie- och kommunikations­vetenskap med närliggande ämnen, men också till andra som intresserar sig för medievetenskapens idétraditioner.

Vad har döden haft för betydelse för den skrivande människan? Vad kan världens första råvarukris lära oss om den globala ekonomin och kriser idag? Hur gick det till när den tyska matematikern Emmy Noether förändrade den moderna fysiken i grunden men sedan blev i princip bortglömd? Vad har 1800-talets akrobatikkonst att säga om kapitalismens verkningar och människans gränser? Och hur kan bilden av Onkel Tom i Harriett Beecher Stowes klassiker förklara debatten om rasism i dagens USA? I Bildningsboxen förklarar och fördjupar Sveriges främsta forskare händelser i historien och samtiden. Essäerna behandlar naturvetenskap, samhällsvetenskap, historia, ekonomi och litteratur men är skrivna i ett personligt och lättillgängligt format. Det är folkbildning av bästa snitt. Bildningsboxen är ett samarbete mellan Anekdot/Bildningspodden och Norstedts förlag.

DEN DATADRIVNA VÄRLDENS FÖRHISTORIA. När började Sverige digitaliseras? Och vilka blev följderna? Kretslopp av data handlar om det historiska ögonblick då datorn lämnade laboratoriet. Från att ha varit en angelägenhet för ingenjörer och matematiker, kom ”data” under det svenska 1970-talet att bli ett fenomen som kunde dyka upp i alla möjliga sammanhang – och som också gjorde det. Statstjänstemän upphörde att skriva för att i stället mata in data, forskare övergick från att studera naturens förlopp till att bygga datamodeller av detsamma, medborgare krävde tillgång till sina data med hjälp kuponger de klippte ur tidningarna. Data fanns överallt och de tycktes rymma både löfte och hot . I Johan Fredrikzons analys av denna tid framträder en rad till synes självklara fenomen – individens integritet, den skydds-värda miljön, kretsloppstänkandet – som produkter av den tidiga digitaliseringen. Att så kunde bli fallet hänger sam-man med förändringar av ett antal grund läggande kultur-tekniker. Genom att studera företeelser som modellering, länkning och återanvändning visar undersökningen hur dessa tekniker kom att bli avgörande för samhällets förståelse av såväl miljön som befolkningen. Detta gör Kretslopp av data till en studie av vår datadrivna världs förhistoria. Johan Fredrikzon är idéhistoriker verksam vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet. Kretslopp av data är hans doktorsavhandling