Johan Hakelius

Att lära sig hantera en kris är centralt i människans tillvaro. Krig, revolutioner och pandemier är återkommande företeelser i mänsklighetens historia. I denna antologi undersöker tjugofem världsledande forskare hur olika samhällen reagerar i sådana situationer. De belyser människans unika förmåga till anpassning och omorientering. En kris medför problem men också möjligheter. Antologin utges i en rikt illustrerad utgåva med vackert klotband. Huvudredaktörer är Mattias Hessérus och Iain Martin.

Sverige uppfattades länge som ett samhälle präglat av jämlikhet, social sammanhållning och en ambitiös välfärdspolitik. Med sin självständiga utrikespolitik stod man utanför stormaktskonflikterna. På senare år har gängkriminalitet och skjutningar fått stor uppmärksamhet i medierna, ett högerpopulistiskt parti har blivit en del av regeringsunderlaget och vi har avslutat 200 år av alliansfrihet genom att bli medlemmar av Nato. Hur har det förändrat bilden av vårt land och oss själva? I denna antologi diskuterar ett antal skribenter Sverigebilden förr och nu, både innanför och utanför landets gränser. Svante Nordin skriver om Sverige och Luther, Elisabeth Braw om utlandssvenskarnas betydelse, Mikael ­ Wiberg om teknikundret, Fraser Nelson om gängbrottsligheten och Sofia Bard om Sveriges mjuka makt. Per Enerud, Anna von Bayern och Nathan Shachar tar upp Sverigebilden i Ryssland, Tyskland och Spanien och Richard Swartz kritiserar det svenska språkets förfall.

Text kommer

Det som brukar kallas upptäckandets tid tar sin början i slutet av 1400-talet och blir startskottet för dagens sammanlänkade värld, men också en av de mer kritiserade epokerna i historien. Den europeiska geografin med sin långa kustremsa är kanske den viktigaste orsaken till att nationerna här utvecklade världens mäktigaste flottor. Men vilka var de politiska och ideologiska drivkrafterna som låg bakom? Vilka vetenskapliga och tekniska framsteg låg till grund för utvecklingen? Vart skulle man och varför? I denna bildrika antologi kartläggs flera aspekter av den europeiska sjöfart och handel som präglade den här händelserika perioden." Pedagogisk, välskriven och rikt illustrerad." BTJ.

Freud och Wittgenstein, Brahms och Mahler, Klimt och Schiele - sekelskiftets Wien var en intellektuell guldålder utan motstycke. Inom nationalekonomin är den österrikiska skolan samlingsbeteckningen för de ekonomer som utmanade såväl positivismen som socialismen och nationalismen. Mer än andra kom Hayek, von Mises och andra liberala ekonomer att, med Johan Hakelius ord, sätta människan i centrum. Det är enskilda individer, inte system eller kollektiv, som tillsammans utgör ekonomin. . Johan Hakelius pedagogiska och grundliga introduktion till den österrikiska skolan vänder sig till universitetsstuderande och till alla andra med intresse för en av det senaste seklets mest inflytelserika teoribildningar. . Johan Hakelius är författare och chefredaktör för nyhetsmagasinet Fokus. . Med ett förord av Nils Karlsson, docent i statskunskap och nationalekonomi samt VD för Ratio. . Insikter i den österrikiska skolans metodlära, filosofi och analys av marknadsprocesser, entreprenörskap, institutioner, konjunkturer, räntor och den ekonomiska politikens förutsättningar är grundläggande för den som vill förstå dagens samhällsutmaningar och hur verkliga marknader fungerar. Nils Karlsson'

Johan Hakelius Ladies kommer nu i ny pocketutgåva. Ett måste för alla som gillar England, excentriciteter, skvaller och minnesvärda anekdoter. Det är något särskilt med engelska damer. De är excentriska, slår in landet i chintz och ser till att grädden är tillräckligt »clotty«. Ladies är berättelsen om Margaret, hertiginna av Argyll, som föll ned i ett hisschakt och blev nymfoman, om Sylvia Brett, uppvuxen vid Windsor Castle och senare drottning över huvudjägarna på Borneo och många, många fler.

Herlige portrett av engelske overklassedamer. Oppfølgeren til fjorårets svært kritikerroste Døde hvite menn, en bok om eksentriske britiske menn fra 1900-tallet. Denne gangen handler det om kvinnene. Om en av de mer ukjente Mitfordsøstrene, Deborah, som ble hertuginne av Devonshire. Om Jennifer Paterson og Clarissa Dickson Wright, de to kokkene som for rundt i en motorsykkel med sidevogn i matprogrammet Two fat ladies. Om Margaret Argyll, som falt ned en heissjakt og ble nymfoman. Om Sylvia Brett, som vokste opp ved Windsor Castle, men ble dronning over hodejegerne på Borneo. For å nevne noen.

"Storslått sladder. En svært underholdende, vittig og velskrevet bok om britiske eksentrikere på 1900-tallet." Stein Roll, ADRESSEAVISEN . Hakelius verden er som Se og Hør for intellektuelle, eksentriske menn, hvor han fôrer oss med anekdoter om fordums sære forhold, moter, seksuelle preferanser og utsvevende liv. En særdeles elegant, svulstig og morsom bok, skrevet med innlevelse og presisjon." Alexandra Irene Larsen, FÆDRELANDSVENNEN . Ja til korte, lekne, løst redigerte biografiantologier av denne typen, sier jeg bare. Have a good one.. Jon Øystein Flink, KLASSEKAMPEN . Etter å ha lest boka . Døde hvite menn. forstår du at det som oftest er fantasien som setter grenser; virkeligheten er uendelig mer utrolig.. Svein-Yngve Madssen, LO-Aktuelt . Og jeg skal love deg at det er lenge siden jeg har ledd så mye og så lenge . . Sissel Hoffengh, DAGSAVISEN . . . Kva er det som er så morosamt?. Det forstår eg, og det kjem alle anglofile til å forstå om dei kjøper og les Hakelius nydelege vesle bok.. Jon Hustad, DAG OG TID .[.] en nødvendighet for den som liker England, eksentriske engelskmenn og underholdende historier.. LEIF GW PERSSON, EXPRESSEN

Nu kommer Johan Hakelius uppföljare till fjolårets succé ”Döda vita män”, med en lika underhållande som lärd vandring i engelska damers levnadsöden. ”Ladies” är ett måste för alla som gillar England, excentriciteter, skvaller och minnesvärda anekdoter. Margaret Campbell föll i ett hisschakt och vaknade som nymfoman. En älskare hittade hon på Pratts, Deborah Mitfords mans klubb. Mitfords svägerska var syster till Marilyn Monroes älskare, John F Kennedy. Edith Sitwell stickade tröjor åt Monroe och publicerade Nancy Cunards första dikter. Cunards mor Emerald umgicks med Violet Trefusis, dotter till Alice Keppel och älskarinna till Vita Sackville-West, vars man arbetade med Diana Coopers man. Coopers svåger hade en förfader vars sonson gifte sig med Minnie Stevens. Hon förmedlade arvtagerskor, och Consuelo Vanderbilts hemgift renoverade Blenheim Palace. I romanform träffar Vanderbilt en av Conan Doyles hjältinnor, dotter till kurtisanen Lola Montez. Conan Doyle fick kokain utskrivet av Clarissa Dickson-Wrights farfar, långt innan hon lagade mat i Two Fat Ladies. Ladies är en bok om dessa märkliga, brittiska kvinnor.

Anglomani, en besatthet av det engelska, leder till hamstrande av fakta. Som att vraket Jeffrey Bernard greps på en klubb grundad av en bror till Stephen Tennant, vars vän, Edith Sitwell, stickade strumpor åt Alec Guinness, vars mentor, John Gielgud, svärmade med James Lees-Milne, som hjälpte fascistledaren Sir Oswald Mosley, gift med Diana Mitford, dyrkad av Evelyn Waugh, vars son Auberon stämdes av Sir James Goldsmith, spelkamrat med Alan Clark, vars styvmor hade rötter i Kenya, där Jock Delves Broughton åtalades för mord på Lord Erroll, vars dotter gifte sig med Sir Iain Moncreiffe of that Ilk, som hjälpte Hugh Massingberd, vars idol, Anthony Powell, valde psalmerna på George Orwells begravning. Döda vita män är en bok om 1900-talets England, speglat genom dessa märkliga personer.

Det verkliga karaktärsprovet för oss moderna människor är hur vi väljer att hantera en samtid vars huvudsakliga ingredienser är humbug och löjligheter. En möjlighet är att kapitulera, hålla masken och försöka ta samtiden på allvar. En annan är att köpa sig ett större gods, säga upp sina prenumerationer, koppla ur parabolantennen och på alla sätt bygga barrikader mot de horder som i skydd av en mental allemansrätt trampar ned all rim och reson. Men om man varken är förrädare eller miljardär finns egentligen bara ett alternativ: att stå kvar mitt i strömmen och med gott humör påpeka att den är en kloak. Det är denna heroiska uppgift Riber Hansson och Johan Hakelius tagit sig an i bild och text. Bara här finns en ingående analys av vår förste svarte statsminister, Fredrik Reinfeldt, av den franska malligheten och Thomas Östros slående likhet med Ramses den II:s mumie. Bara här får ni veta vad den ryska gasledningen genom Östersjön verkligen är till för och varför det är en god idé att skära öronen av alla journalister. Det är möjligt att Riber Hansson och Johan Hakelius är de sista vettiga svenskarna. Ja, och så du som läser detta, förstås. Det är därför du behöver den här boken. Och kom ihåg: varje meddelande om att motståndet skall uppges är falskt. Riber Hansson, signaturen Riber, tecknar idag för Sydsvenskan, efter ett årtionde på vardera Svenska Dagbladet och Dagens Industri. Hans teckningar syns också i Neo och Hundsport, liksom i en rad internationella publikationer. Då och då hamnar teckningarna på galleristernas väggar, och ibland i någon bok. Riber har haft 10 egna utställningar och deltagit i mer än 30 samlingsutställningar. För sina politiska satirteckningar har Riber mottagit ett flertal prestigefyllda internationella utmärkelser och priser. Johan Hakelius är kolumnist i Aftonbladet, Gods & Gårdar och en del andra ställen. Då och då dyker han upp i tv, men föredrar till exempel P1:s Spanarna, eftersom han har ett typiskt radioansikte. Han har givit ut en del böcker och en gång i tiden var han chefredaktör för Finanstidningen. För önnu längre sedan studerade han. Mest nationalekonomi och filosofi.

Det som ger livet ett verkligt innehåll finns bortom utbud och efterfrågan, men ekonomins och samhällets uppbyggnad avgör om vi kan odla dessa värden. Wilhelm Röpke (1899--1966) vände sig mot centralisering och storskalighet, både inom ekonomi och politik. Han hade en stark tilltro till det civila samhället och förespråkade en marknadsekonomi med spritt ägande och självständiga medborgare. Utifrån sin övertygelse om människan som en andlig och moralisk varelse argumenterade han för en "tredje väg" som ratade kollektivism, men också en falsk och rotlös individualism. Röpkes budskap är en stark plädering för friheten, men inte som ett abstrakt ideal, utan som en konkret följd av ett samhälle som uppmuntrar och stärker frihetens förutsättningar. Att "avproletarisera" medborgarna, som i det moderna massamhället gjorts egendomslösa, är en central strävan hos Röpke, som var en av ekonomerna bakom "det tyska undret" efter andra världskriget. Men i grund och botten krävs också en andlig pånyttfödelse. Människan ges bara möjlighet att utveckla sin potential i ett fritt och decentraliserat samhälle, men ansvaret för att ta möjligheten är individens eget. I Förmögen till värdighet tolkar Johan Hakelius Wilhelm Röpkes idéarv och sätter det i relation till andra tänkare, från Edmund Burke, Evelyn Waugh och C K Chesterton till Vàclav Havel och Geoff Mulgan. Röpkes klassiska humanism har djupa rötter, men dess bladverk växer in i vår samtid. Johan Hakelius är politisk redaktör i Finanstidningen.