Johan Klingborg

Victor Klemperer är idag antagligen mest känd för sin banbrytande analys av nazismens språkbruk under Tredje riket i boken LTI. I filmdagboken Ljus och skugga framträder han som passionerad och kritisk cineast, men också som tidsvittne till mötet mellan det nya mediet och publiken i övergången mellan stumfilm och ljudfilm. Nationalsocialisternas maktövertagande sammanföll med ljudfilmens tekniska mognad, vilket öppnade för massuggestion i en helt ny skala. Dag för dag synliggör Klemperer hur propagandan oupphörligen flätas in i underhållningsfilmen och hans filmdagbok formar sig till ett obevekligt försvar för konstens och kulturens betydelse i kulturfientliga tider. Dagboksanteckningarna i Ljus och skugga skrevs mellan 1929 och 1945 men utgavs först 2020. Översättningen är gjord av Tommy Andersson, som bland annat också översatt Klemperers LTI. Tredje rikets språk. Litteraturforskaren och kritikern Johan Klingborg har skrivit efterordet. Victor Klemperer (1880--1960) var professor i romanska språk vid tekniska högskolan i Dresden. På svenska finns även hans dagböcker från Hitlertiden, Intill slutet vill jag vittna. Dagböcker 1933--1945 och LTI. Tredje rikets språk. En filologs anteckningsbok.

Verkar film handlar om hur den svenska skönlitteraturen omformades då rörliga bilder gjorde sitt intåg i vardagen. Under 1930-talet kom filmen att bli det medium alla talade om och som ingen undkom. Det visades film i moderna biografpalats men också i skolor, på arbetsplatser, i det militära, på gatorna och i hemmen. Filmstjärnor bevakades i filmtidskrifter, författare gjorde experimentfilmer, reklamfilmer saluförde produkter och privatpersoner lockades att dokumentera sina liv med smalfilms­kameror. Denna filmens allestädesnärvaro – i studien begreppsliggjord som ett filmnätverk – ledde befolkningen mot ett nytt sätt att se, till gagn för den accelererande konsumtionskulturen såväl som den begynnande välfärds­staten. I Johan Klingborgs analyser av verk av bland andra Karin Boye, Eyvind Johnson och Artur Lundkvist träder denna omärkliga reglering av seendet fram som ett villkor för varseblivningens litterära gestaltning. I förlängningen undersöks litteraturens förändrade ställning under trycket från de rörliga bilderna, en fråga med direkt bäring på skriftens och läsningens förutsättningar i den digitala tidsåldern. Johan Klingborg är litteraturvetare och kritiker. Verkar film är hans doktorsavhandling