Johan Lundin

Klinisk neuropsykologi är en grundbok om sambandet mellan beteende och hjärnans funktioner. Denna tredje reviderade och utökade upplaga innehåller ett flertal nyskrivna och helt nytillkomna kapitel, såsom Läkemedel och kognition, Digital testning, Symptom- och prestations­validitet samt ett kapitel om hjärntrötthet, Kognitiv fatigue. Del I inleds med Teorier och modeller för de viktigaste funktionsområdena, som uppmärksamhet, emotioner, språk, minne, spatial förmåga och exekutiva funktioner. I del II beskrivs Utredning och diagnostik. Här finns anvisningar för undersökning och bedömning med såväl traditionella som digitala psykologiska test samt ett nytt kapitel om den kliniska användningen av tekniker för att avbilda hjärnans struktur och funktion. I det nyskrivna kapitlet om Lurias teori och bedömningsmetod kopplas dessa till modern neurovetenskap. Del III, Skador och störningar, beskriver de kognitiva följderna av de vanligaste somatiska tillstånden, medan del IV ägnas åt Neuropsykiatriska tillstånd. Här finns ett helt nytt kapitel om Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar. Del V, Behandling och åtgärder, är betydligt utökad, och innehåller ett kapitel där utvecklingen och evidensläget inom Kognitiv rehabilitering beskrivs. Klinisk neuropsykologi vänder sig till alla som behöver kunskaper om hjärnan och beteendet; främst blivande psykologer, studenter och yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård, skola och i olika typer av omsorgsverksamhet.

På kort tid har artificiell intelligens gått från science fiction till vardag. Med generativ AI kan lärare och elever skapa texter och bilder på sätt som utmanar skolans praktiker och dess kunskapssyn. Genom prediktiv AI möjliggörs helt nya sätt för dig som skolledare att förutse mönster och därmed skifta från reaktiva till proaktiva åtgärder. Men AI medför även ökade krav som leder till nya frågor: • Vilken fortbildning behöver lärare för att integrera AI hållbart i sin undervisning? • Hur påverkas din och dina medarbetares kompetens när allt fler uppgifter delegeras till AI-verktyg? • Hur kan du säkerställa en digital infrastruktur som är både långsiktigt hållbar och förenlig med GDPR? • Vilken kunskap och vilken teknologi krävs för att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet med stöd av AI? Med en bred kunskapsbas och erfarenheter från nära samarbeten med rektorer i flera forskningsprojekt ger författarna relevanta insikter och nödvändig kunskap. AI för skolledare vänder sig främst till skolledare i grundskolan och gymnasiet, men kan läsas av alla som vill ha en stabil bas för att förstå vad AI betyder för utbildning och lärande.

Detta är en bok i serien Digital skola - från vision till verklighet. Digitala läromedel i en digitaliserad skola vänder sig till alla som är verksamma i hela skolans styrkedja och som driver skolutveckling och fattar beslut om densamma. Målgruppen är till exempel skolledare, rektorer, IKT-ansvariga och IT-strateger. Debatten om läromedel i skolan är högaktuell och allt fler röster höjs för att öka både tillgång och användning av läromedel som håller hög kvalitet i undervisningen. Idag används digitala läromedel i allt större utsträckning. Behovet av kunskap och kloka samtal kring hur digitaliseringen påverkar undervisning och lärande är stort. Kan undervisning ske på samma sätt som tidigare? Behöver man tänka i andra banor och kring andra frågor? Boken ger exempel på hur det ser ut i praktiken när lärare använder digitala läromedel, diskuterar konsekvenser, samt ger förslag på hur skolan kan möta denna transformation och bli genuint delaktig i den. Boken ger både teoretiska perspektiv och konkreta tips att samlas kring. Ambitionen är att boken ska ge underlag för många intressanta diskussioner som gynnar skolutvecklingsarbetet på sikt. Författarna till är forskare på Institutionen för tillämpad IT vid Göteborgs universitet, samtliga med lång erfarenhet av undervisning. Marie Utterberg Modén är fil. dr i tillämpad IT med inriktning mot utbildningsvetenskap och forskare vid Göteborgs universitet. Maries avhandling handlar om hur digitala läromedel förändrar förutsättningar för matematikundervisningen. Hon har också ansvarat för en del kommunövergripande skolutvecklingsprojekt. Johan Lundin är professor i Informatik med inriktning mot lärande vid Göteborgs Universitet och gästprofessor vid Högskolan Väst och har under de senaste 20 åren haft fokus kring hur digitalteknologi förändrar förutsättningarna för lärande och utbildning - de senaste 10 specifikt kring skolans digitalisering. Martin Tallvid är fil. dr i tillämpad IT och forskare vid Göteborgs universitet. Martins huvudsakliga forskningsintresse handlar framför allt om hur digitaliseringen av skolan påverkar lärares

Musiken förenar, ger identitet, skapar organisationer ooch nätverk, startar lärprocesser och engagemang, känslor och känslouttryc. Den är "mycket mer än bara rock" och ungdomars musikutövning speglar och bidrar till samhällsutvecklingen. Den här antologin av forskare och praktiker är en del av projektet "Musik och ungdomar" som har målet att öka kunskapen om ungdomars fritid och organisering framför allt inom musiken. Den visar bland annat att ungdomars organiserade musikutövande handlar om mycket mer än själva musiken. Det finns många andra positiva effekter som går långt utanför det musikaliska uttrycket. Boken vänder sig till alla med intresse för ungdomars musikliv, fritid, lärande och organisering.