Johan Stenfeldt

Den politiska idéhistorien har traditionellt skildrats ur ett västligt perspektiv. Platon och Aristoteles är välkända gestalter, liksom Locke och Marx. Betydligt mindre kända är däremot Chanakya, Zhu Xi, Kang Youwei och Mulla Sadra, för att ta några exempel. Denna bok vidgar perspektivet och jämför den västerländska traditionen med den politiska idéutvecklingen i andra delar av världen, främst Indien, Kina, och det muslimska kulturområdet. Vilka universella mönster framträder? Uppträder de vid samma tid? Hur har ideologier förflyttats över jorden genom historien, och hur har de förändrats under denna process? En global ideologihistoria vänder sig till studenter i historia och idé- och lärdomshistoria men också till en filosofiskt och historiskt intresserad allmänhet.

Nils Flyg och Sven Olov Lindholm var under 1930- och 40-talen ledare för två skilda politiska partier i Sverige. Flyg var kommunist och Lindholm nationalsocialist. Under sina respektive liv kom de båda dock att göra uppseendeväckande ideologiska förflyttningar. Flyg styrde från det sena 1930-talet och framåt sitt parti i armarna på den tyska nazismen. Lindholm å andra sidan blev småningom FNL-demonstrant och fredsaktivist och förkunnade att han röstade på Vänsterpartiet kommunisterna. Kommunisten Flyg blev alltså nazist, medan nazisten Lindholm blev kommunist. I Renegater analyserar och jämför historikern Johan Stenfeldt dessa mäns individuella ideologiska utveckling. Vilka likheter i tankesätt står att finna? Och var uppstår skiljelinjerna? Även om symmetrin i det svenska fallet är unik har liknande politiska ståndpunktsbyten och uppbrott kunnat ses också på andra håll i Europa under 1900-talet. Hur förhåller sig Flygs och Lindholms avhopp till andra renegaters? Kanske representerar de svenska fallen i själva verket en fast punkt i en föränderlig omvärld?

Syftet med Hiter für alle är att ur ett brett perspektiv ställa frågor och problematisera kring populärkulturens referenser till Nazityskland, andra världskriget och förintelsen. Det handlar om företeelser som finns överallt i vår vardag, skenbart utan att någon ägnar närmare eftertanke åt vad dessa referenser egentligen kan tänkas göra med oss. Tanken är att försöka få grepp om ett område som hittills varit mycket lite belyst. Naturligtvis blir det ingen heltäckande bild, men däremot en god tvärvetenskaplig början med skribenter från olika forskningssfärer. Här ingår texter om Hitler i nutida dagstidningar; om konstnärer som provokatörer med bl a nazismen som symbol; om krigsfilmer som nationell identitetsskapare. Eva Kingsepp är fil dr och medieforskare vid JMK Stockholms universitet. Tanja Schult är fil dr i skandinavistik verksam vid historiska institutionen, Stockholms universitet. De övriga skribenterna är forskare och skribenter i olika ämnen och med olika intresse för bokens ämne.