Johan Svanberg

Klimatkris, högerpopulism, systematiskt våld och ojämlika livsvillkor världen över. Feministiska perspektiv på global politik visar att feministisk forskning ger oss verktyg för att analysera dessa brännande politiska problem. När vi ställer frågor om kön och undersöker maktordningar som innefattar sexualitet, klass, ras och nation, ökar kunskapen om hur hierarkier och orättvisor skapas och kan utmanas. Inom ramen för fem teman - klimatpolitik och hållbarhet, institutioner och styrning, ekonomi och arbete, transnationell mobilisering och aktivism samt krig, våld och militarisering - presenteras centrala feministiska teorier genom nedslag i aktuell forskning. Dessutom ingår ett kapitel som ger vägledning i att genomföra egna studier av global politik. Boken riktar sig till studenter i ämnen som genusvetenskap, statsvetenskap och internationella relationer och alla andra som är intresserade av globala frågor.

Vad är facklig internationalism? I Europas kärna och utkanter undersöker Johan Svanberg frågan genom att studera fackligt internationellt samarbete i metall- och verkstadsindustrin under kalla kriget, med fokus på efterkrigstidens Europaintegration. I blickfånget står Internationella metallarbetarfederationen och Svenska metallindustriarbetareförbundet. Svanberg kartlägger hur integrationen av de europeiska marknaderna EEG och EFTA påverkade de fackliga förutsättningarna för att försvara medlemmarnas ekonomiska och sociala intressen. Tack vare samverkan över gränserna kunde gemensamma ståndpunkter utmejslas på internationell facklig nivå. Författaren visar också hur konflikten mellan socialdemokrater och kommunister drev Internationella metallarbetarfederationen i en integrationsbejakande riktning och hur fackliga ledare i kalla krigets väst agerade för att påverka Europaintegrationen.

Migrationen till Sverige tog fart under högkonjunkturen efter andra världskriget. I Migrationens kontraster berättar historikern Johan Svanberg om tyska kvinnor som rekryterades till den svenska industrin under 1950-talet för att arbeta som sömmerskor. Många av dem hörde till de miljontals tyskar som tidigare flytt eller fördrivits från sina hem i Central- och Östeuropa kring krigsslutet. Vi får följa kvinnorna genom migrationens tre steg – bakgrund, resa och möten med Sverige. Särskilt ingående skildras migranternas villkor vid det rationaliserade klädföretaget Algots i Borås. Svanberg studerar hur efterkrigstidens migrationer tog form, direkt påverkade av arbetsmarknadsrelationer på internationell, nationell och lokal nivå. Undersökningen ger inblickar i agerandet hos såväl svenska och tyska myndigheter, som arbetsgivare och fackliga organisationer i Sverige. Vilken betydelse hade migrationerna för arbetsdelningen på den svenska arbetsmarknaden, ifråga om kön, etnicitet, ålder och klass? Hur påverkade migranternas ankomst de allmänna arbetsvillkoren och samvaron i arbetslivet?