Johan Vamstad

De senaste årtiondena har det civila samhällets betydelse kommit att betonas alltmer, vid sidan av staten och näringslivet. Det gäller såväl vid akuta kriser som för exempelvis välfärdsfrågor. Civilsamhällesvetenskap är en introduktion till det svenska civilsamhället såsom det ser ut i dag – liksom till den forskning som bedrivs på området vid svenska lärosäten. Boken presenterar ämnet genom tre teman som utforskar civilsamhället ur olika perspektiv – både historiskt och i nutid. Det första temat handlar om vad det svenska civilsamhället är. Här beskrivs olika sätt att förstå begreppet civilsamhälle och liknande termer samt de teorier som används för att förklara dem. Det andra temat tar upp vad som görs i det civila samhället. Här beskrivs aktiviteter inom området, inklusive religion, filantropi och krisberedskap. Det tredje temat handlar om betydelsen av det civila samhället och hur olika företeelser i civilsamhället kan tolkas och sorteras. Boken är relevant för utbildning inom civilsamhällesvetenskap, socialt arbete, statsvetenskap och sociologi, men också för kurser inom och för offentlig förvaltning, biståndsorganisationer, föreningsliv och verksamheter inom civilsamhället. Bokens redaktörer:Magnus Karlsson är professor i civilsamhällesvetenskap. Johan von Essen är professor i livsåskådningsforskning med inriktning mot civilsamhällesstudier. Emilia Forssell är docent i socialt arbete. Malin Lindberg är adjungerad professor med fokus på innovation i civilsamhället. Johan Vamstad är docent i statsvetenskap. Samtliga är verksamma vid Centrum för civilsamhällesvetenskap, Marie Cederschiöld högskola. Övriga författare: Ali Abdelzadeh, Erik Amnå, Rebecka Andersen, Hanna Bäckström Olofsson, Elisabeth Christiansson Drake, Magnus Jegermalm, Stig Linde, Erik Lundberg, Linnea Lundgren, Joanna Mellquist, Martha Middlemiss Lé Mon, Marie Nordfeldt, Hannes Rolf, Roberto Scaramuzzino, Ola Segnestam Larsson, Kristin Strømsnes, Hans Swärd, Susanne Wallman Lund-åsen, Pelle Åberg.

Människors engagemang i form av ideellt arbete och informella insatser, genom givande och politisk deltagande spelar en avgörande roll och har under lång tid bidragit till att forma det svenska samhället. Engagemangets gestaltningar är skriven av forskare som under lång tid studerat området. I den sammanhållna antologin, som bygger på ett stort material från ett antal befolkningsundersökningar, presenteras olika former av engagemang. Den långa tidsserien är unik både i ett nationellt och internationellt sammanhang. Det medborgerliga engagemanget och dess förändringar över tid kan följas på ett alldeles särskilt sätt. I boken presenteras de olika formerna av engagemang, vilka som är engagerade, vad de är engagerade i och hur detta engagemang kommer till uttryck. Bokens kapitel fogas systematiskt in i teoretiska referensramar. Genom undersökningarna får läsaren veta på vilka sätt människor är engagerade både i traditionella organisationer, på internet och i sociala medier. Dessutom presenteras en särskild studie av medborgerligt engagemang bland människor med utländsk bakgrund samt en studie av människor som aldrig varit engagerade. Dessa undersökningar ger möjlighet att fånga upp betingelserna även för de här grupperna och att göra jämförelser med befolkningen i stort. Boken riktar sig till studerande inom samhällsvetenskapliga ämnen samt verksamma i och utanför civilsamhället.

Sverige har en lång tradition av beslutsfattande på lokal nivå. Inledningsvis omfattade det lokala beslutsfattandet främst äldreomsorg och skola, men under åren har det utökats till fler områden, såsom migration, miljö och lokal utveckling. Trots att den lokala nivån svarar för en stor del av välfärdsstatens kärna har det saknats en bok om hur politik skapas på lokal nivå. Den här boken ger en översikt över hur lokalt beslutsfattande fungerar i praktiken. Utifrån en genomgång av sju politikområden – skola, socialtjänst, äldreomsorg, migration, miljö, fysisk planering och lokal utveckling – analyseras det lokala beslutsfattandet. Vilka likheter respektive skillnader finns mellan de olika politikområdena? Hur skiljer sig det institutionella ramverket åt och vilka aktörer deltar i beslutsprocesserna? Denna andra upplaga har uppdaterats genomgående. Dessutom har två helt nya kapitel, om lokalt beslutsfattande inom socialtjänsten och vid fysisk samhällsplanering, tillkommit. Lokalt beslutsfattande är i första hand en lärobok i statsvetenskap, men den är även intressant läsning för politiker och tjänstemän inom offentlig förvaltning.

Det kooperativa företagandet har spelat en avgörande roll i Sverige. Kooperation fyller ofta funktionen av att vara företagsformen för när näringslivet eller den offentliga sektorn misslyckas. Men det betyder inte att kooperation i sig är en kompromiss eller en nödlösning. Den har tvärtom visat sig vara ett riktigt framgångsrecept inom många områden. Denna kunskapsöversikt ger en bild av vad vi vet om kooperation i Sverige. Utifrån tidigare forskning kartlägger forskaren Johan Vamstad det kooperativa företagandets betydelse för demokrati, välfärd och tillväxt.

Att ge pengar till bättre behövande är en handling som nästan alla uppfattar som något positivt, men bör det för den skull uppmuntras av staten? Svaret är inte självklart. En avdragsrätt för gåvor skulle sannolikt öka givandet men samtidigt minska de statliga resurser som kan användas till allmännyttiga ändamål. Frågan om avdragsrätt måste också belysas från andra håll: vilka konsekvenser får en avdragsrätt för den ideella sektorn, vad betyder den för den generella välfärdsstaten och ger en avdragsrätt mer i gåvor än vad den kostar i förlorade skatteintäkter? Givandet till allmännyttiga ändamål är oerhört komplext, motsägelsefullt och inte minst ideologiskt laddat. I boken ges samlade erfarenheter från sex länder med olika system för finansiering av allmännyttig verksamhet. Lars Trägårdh är professor i historia och civilsamhälleforskning vid Ersta Sköndal Högskola. Han har forskat och har skrivit om svensk politisk kultur i ett jämförande och historiskt perspektiv. Johan Vamstad är filosofie doktor i statsvetenskap och verksam vid Ersta Sköndal Högskola och Mittuniversitetet. Hans forskningsverksamhet rör främst civilsamhället och den svenska välfärdsstaten.

Valfrihet är ett djupt ideologiskt begrepp. Valfrihet i välfärden synliggör som få andra frågor en spricka rakt igenom den svenska politiska scenen: det ses som en väg till ökat inflytande för varje medborgare eller som ett recept på ökad ojämlikhet. Hur ter sig valfriheten i praktiken för dem som väljer gymnasieskola, hemtjänst eller missbruksvård? Hur uppfattar de möjligheten att välja eller att låta bli, att välja utförare av en tjänst, att välja innehåll och att välja om när det blir fel? En grupp forskare har studerat situationen i Helsingborg, Nacka och Västerås, kommuner med stor erfarenhet av valfrihet i välfärden. Genom kommunala politikers och tjänstemäns resonemang möter vi politikens avsikt. En viktig bakgrund ges i definitionen av frihet och valfrihet och begreppens politiska historia i Sverige. Stora skillnader visar sig för dem som väljer de olika tjänsterna, liksom i hur kommunerna förhåller sig till uppgiften. Kunskapen boken förmedlar om den nya välfärden kan ge den stundtals hårda debatten innehåll och viktiga nyanser. Johan Vamstad är docent i statsvetenskap och verksam vid Ersta Sköndal högskola. Hans intresseområden är främst den svenska välfärdsstaten och civilsamhället. Kapitlet om valfrihet i missbruksvården är skrivet av Kerstin Stenius, forskare vid Institutet för hälsa och välfärd i Finland och gästprofessor vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning. Hon forskar i missbrukar­vården som system, historiskt och idag.