Johanna Schiratzki

I den här boken fokuserar vi på offentliganställda civila tjänstemän, sådana som verkar inom statlig och kommunal förvaltning. Men alltså inte i krigsmakten. Även så är detta en minst sagt bred kategori som fokus. Man får tänka sig att tjänstemannen, av valfritt kön eller inte, är en person eller en funktion som står närmare politiken, ledningsgruppen, direktionen, verkschefen än den övriga personalen. Var gränserna går, uppåt och nedåt, kan vara flytande. Den typiske tjänstemannen är en handläggare snarare än en beslutsfattare, och tar han/hon beslut är det i allmänhet på delegation. Om den övriga personalen befolkningen utgör en majoritet eller en minoritet, torde vara historiskt bestämt. Det finns flera goda skäl till valet av skönlitteratur som källmaterial. I diktens och fiktionens form framträder ofta drag i samhällslivet och de sociala relationerna som annars inte uppmärksammas, antingen för att de tas för givna eller för att man inte vill tala om dem. Kanske kan man inte. Visst händer det också att de förgrovas, rentav till groteskeri. Skönlitteraturen kan dessutom vara ett effektivt sätt att komma en viss tidsanda in på livet och bli varse hur den har förändrats och till slut upplösts. Män och kvinnor som skriver noveller, romaner och poesi har inte sällan själva haft erfarenheter av tjänstemannajobb eller kanske tillhört någon profession som fått dem att se ned på, och inte sällan förlöjliga, företrädare för mer okvalificerade tjänstemannasysslor. Honoré de Balzacs roman Les Employés (Byråkraterna, 1838) lär vara den första skönlitterära framställning som gör tjänstemän i staten till berättelsens huvudpersoner i Balzacs övriga produktion vimlar det annars av litteratörer, kurtisörer, aristokrater, konstnärer, arrivister, bankruttörer, militärer, entreprenörer. Tjänstemannen var då ännu ett maktens redskap, kanske till och med manipulatör, och servilitet snarare än självständighet tycks ha varit hans emblem eller varumärke. Det har förstås inte uteslutit sådana kvaliteter som briljans, intelligens, handlingskraft när det kommer till kritan och en konkret uppgift måste lösas. Balzacs hjälte, Rabourdin, har ett projekt: han vill halvera statsförvaltningens storlek och fördubbla dess skatteintäkter (och naturligtvis blir det bråk). Men i skildringar av tjänstemän förekommer också olater som långsamhet, indolens, viktigpetteri, trälsinne, konflikträdsla, osjälvständighet litet om vart annat. Hunsade, obefordrade kanslister dräller det av i den ryska litteraturen, liksom sluskar, eviga studenter, suputer. Nej, någon enhetlig grupp med självfallen solidaritetskänsla får vi inte syn på i litteraturen, och det hade vi inte heller väntat oss. Vad vore det för litteratur i så fall? Medverkande:Beata Agrell, Åsa Arping, Anders Björnsson, Stefan Bohman,Anna Cregård, Eva Fjellander, Anders Hammarlund,Anna Hedlin, Lars Karlsson, Rolf Lind, Johan Lundberg,Per Lundin, Lennart J. Lundqvist, Stellan Malmer, Anna Nyberg,Östen Ohlsson, Ulf Persson, Björn Rombach, Johanna Schiratzki,Karin Svedberg Helgesson och Anna Maria Ursing

En utgångspunkt i relationsrätten är att nära relationer över livscykeln är ett av våra grundläggande mänskliga behov. Familjen vad det nu är skyddas genom många regelverk. Men allt oftare lever vi i relationsformer som inte låter sig inordnas i det vi kallar familjerätt och som aktualiserar delvis andra rättsliga perspektiv och lösningar. Med avstamp i den gällande familjerätten behandlar författaren de rättsliga förhållandena mellan föräldrar och barn och belyser dem utifrån relationsrättens grundantaganden. I denna andra, kraftigt omarbetade upplaga av boken har hänsyn tagits till de stora förändringar som genomförts i föräldrabalken och sociallagstiftningen under 2025. Även en rad nya, viktiga domar behandlas. Boken erbjuder nya perspektiv för alla med ett intresse för relationen mellan barn och föräldrar och dess juridiska konsekvenser. Den riktar sig särskilt till studenter och verksamma inom socialt arbete, psykologi, andra hälsoprofessioner samt samhälls- och utbildningsvetenskap.

Nära relationer mellan vuxna kan anta många olika former och ha olika rättsliga konsekvenser. En del relationsformer faller inom det vi kallar familjerätt, men andra relationer, såsom vänskap och särboende, omfattas inte av familjerättsliga lagar, vilket kan innebära att det rättsliga skyddet för sådana relationer saknas eller är svagare och mer svårtolkat. I den här boken utgår författaren från hur nära relationer i dagens Sverige ofta uppstår och utvecklas. Först är de relaterande personerna vänner, sedan blir de ibland särbor; därefter blir de kanske sambor och ingår eventuellt äktenskap. Genom att de rättsfrågor som kan uppstå bland vänner, särbor, sambor och makar presenteras sammanhållet, istället för att diskuteras författning för författning, vill författaren ge en klarare bild av rättsläget för olika relationsformer och göra det lättare att förstå deras rättsliga konsekvenser över livscykeln. Boken erbjuder nya perspektiv för alla med ett intresse för personliga relationer och rättsfrågor. Den riktar sig särskilt till studenter och verksamma inom juridik, socialt arbete, psykologi, andra hälsoprofessioner samt samhälls- och utbildningsvetenskap.

Rättsfrågor som rör människors personliga relationer omfattas av ett stort antal regelverk, privaträttsliga såväl som offentligrättsliga, nationella såväl som överstatliga. I grunden handlar det om rätt till respekt för privat- och familjeliv enligt bl.a. barnkonventionen och Europakonventionen. Denna bok och dess planerade uppföljare syftar till att klargöra rättsläget för personliga relationer över livscykeln. I förhållande till den vedertagna barn- och familjerätten innebär relationsrätten ett skifte. En utgångspunkt är att nära relationer är ett av våra grundläggande mänskliga behov. Familjen – vad det nu är – skyddas redan genom många regelverk. Men allt oftare lever vi i relationsformer som inte låter sig inordnas i det vi kallar familjerätt. Att en relation inte omfattas av familjerättsliga lagar kan innebära att rättsligt skydd för relationen saknas eller är svagare. Boken erbjuder nya perspektiv för alla med ett intresse för barn, relationer och rättsfrågor. Den riktar sig särskilt till studenter och verksamma inom juridik, socialt arbete, psykologi, andra hälsoprofessioner samt samhälls- och utbildningsvetenskap.

I Barnrättens grunder presenteras det svenska regelverket rörande barn och föräldrar. En utgångspunkt är barnkonventionen som inkorporeras i Sverige år 2020 och barnets bästa som rättslig princip, i samspel med grundläggande rättssäkerhetsbegrepp. Boken behandlar rättsliga aspekter rörande fastställande av faderskap, moderskap, adoption, vårdnad, namn- och underhållsfrågor samt socialtjänstens ansvar för barn. Utrymmet för barnets med- och självbestämmande analyseras i förhållande till föräldrars, samhällets och andras ansvar. Sedan förra upplagan av Barnrättens grunder har stora förändringar i barnrätten ägt rum. Viktiga principiella lagändringar har genomförts bland annat vad gäller etablerande av familj liksom underhållsstöd. Boken är reviderad och aktualiserad med hänsyn till den nyaste lagstiftningen. Barnrättens grunder är avsedd att användas vid utbildningar om barn, juridik och samhälle. Den fungerar också som en handbok för praktiskt verksamma jurister, socionomer, pedagoger med flera.

I "Föräldraansvar i välfärdsrätten" behandlas barnrätten med utgångspunkt i rättens funktion för att konstruera och upprätthålla ett välfärdssamhälle med respekt för grundläggande värderingar som rättssäkerhet, icke-diskriminering och respekt för den enskildes integritet. Föräldraansvarets funktion och legitimitet ligger i att barnet har någon som företräder det rättsligt och ansvarar för dess omvårdnad. Föräldraansvaret kan utövas av föräldrar, andra enskilda eller offentliga organ såsom socialnämnd. I "Föräldraansvar i välfärdsrätten" analyseras tolkningen av barnets bästa i samband med överföring av vårdnad, boende och umgänge enligt FB och i socialt arbete, t.ex. vid utredning och beslut om omhändertaganden enligt LVU. Särskild uppmärksamhet ges åtaganden enligt barnkonventionen och barnrättsfrågor såsom vårdnad, boende och umgänge samt samhällsvård med internationell anknytning. De centrala rättsområdena i "Föräldraansvar i välfärdsrätten" är barn-, familje- och socialrätt men även en rad andra rättsområden, såsom migrationsrätt, berörs. "Föräldraansvar i välfärdsrätten" vänder sig i första hand till jurister och socionomer, studenter såväl som yrkesverksamma.

Ur förordet: Med anledning av att Ingrid Arnesdotter blivit pensionär vill vi, några av hennes juristvänner som arbetar eller har arbetat vid Linköpings universitet, fira henne med en liten skrift. Många fler är förstås de forskare, lärare och studenter som under åren fått del av Ingrids stora skarpsinne, energi, planeringsförmåga och villighet att lämna kloka råd i forsknings- och undervisningsfrågor. Hennes talang för att tänka nytt och genomföra dessa idéer är kanske den egenskap vi som arbetat nära henne – Sveriges första professor i affärsrätt och Linköpings universitets första professor i juridik – mest har beundrat. Det tydligaste resultatet av denna egenskap är de två affärsjuridiska programmen här vid Linköpings universitet. De hade varken funnits eller blivit sådana framgångar utan Ingrids högst betydande insatser. Att Ingrid vid sidan av att vara juris doktor också är ekonom (Handelshögskolan i Göteborg) och har arbetat som chefsjurist på bank (Sparbanksvärlden) har med all säkerhet präglat hennes sätt att verka i den akademiska världen, inte minst uttryckt i ett i hög grad proaktivt perspektiv på rätten och i hennes nydanande forskning kring moderna betalningsmetoder. Egentligen känns det paradoxalt att skriva förordet till en sådan här bok just nu, för Ingrid arbetar oförtrutet vidare för forskning och undervisning här vid universitetet. Och får vi som vi önskar, fortsätter hon med det länge till! Jan Kellgren och redaktionskommittén Innehåll: Produkt, utbud och efterfrågan – ett tema och en policy för bolagsrättslig lagstiftningsteknikJan Andersson Mervärdesskatterättslig klassificeringsproblematik ställs på sin spets vid transaktioner av utsläppsrätter och elcertifikatEmil Elgebrant Absolut prejudikatsplikt och förutsebarhet – nödvändiga ingredienser för rättssäkerhet? Anders Heiborn Från JÖK till Affärsjuridiska program – om juridikämnets framväxt vid Linköpings universitet Georg Hellgren Något om skadestånd för skador orsakade av häst Anders Holm Amerikansk övervakning av europeiska värdepappersmarknader – särskilt om tillämpningen av rule 10 (b) 5 efter Dodd-Frank ActElif Härkönen Preskription – ett rättsligt institut med ett eget liv? Herbert Jacobson På vilka sätt behöver den som upprättar eller granskar årsredovisningar kunna juridik? Jan Kellgren Einführung in das schwedische Kartellrecht mit VertiefungshinweisenJohannes Lerm Att hantera omständigheterAndreas Norlén Dold samäganderätt till fast egendom – kan anspråket preskriberas? Monica Persson Välfärdsrättens tillkomstJohanna Schiratzki och Ann-Christine Petersson Hjelm Om skillnader mellan att undervisa universitetsstudenter respektive kursdeltagare från näringslivetÅsa Skoglund Entreprenörens ansvar och försäkringsplikt enligt byggsektorns avtal AB 04 i fråga om skada som inträffar under entreprenadtiden. Harald Ullman PengarKarin Wallin- Norman Patent Infringement – Reliance on the Safe Harbor Exception Does Not Ensure a Free Ride Prior to Regulatory ApprovalLi Westerlund Allemansrätten och bärplockning i kommersiella sammanhangÅsa Åslund

Mamma och pappa inför rätta rör en av barnrättens mest kontroversiella frågor, nämligen om domstolar tar ovidkommande hänsyn till föreställningar om kön när de avgör tvister om vårdnad, boende och umgänge. Som ett led i undersökningen analyseras samtliga 2004 års hovrättsdomar om vårdnad, boende och umgänge samt ett urval hovrättsdomar från år 2007. Resultaten visar sammanfattningsvis att domstol inte tar otillbörlig hänsyn till föräldrarnas kön. Med andra ord motsäger undersökningen den uppfattning som ibland förs fram, nämligen att utgången i vårdnadsmål skulle kunna förklaras med att rättsordningen, eller enskilda domare, är pappa-, eller mammavänliga. Avgörande för utgången är istället positionalitet, stabilitet och hur föräldrarnas tidigare engagemang för barnet sett ut. Med andra ord avgörs tvisten långt innan en domstol har att bedöma den.

Allt fler människor, barn och vuxna, rör sig över gränserna. I relation till människans mobilitet framstår nationalstaterna och deras rättssystem som relativt statiska. Modern migration ställer emellertid krav på stater att, åtminstone delvis, anpassa sina rättssystem till verkligheten. Anpassningen kan röra villkoren för omfattningen av rättigheter och skyldigheter för utlänningar i förhållande till den nya staten. En grundläggande fråga är enligt vilken rättsordning barns, föräldrars och samhällets inbördes rättigheter och skyldigheter skall regleras. En annan är i vilken omfattning barnets ursprung skall beaktas vid bedömningen av barnets bästa. I den andra upplagan av Barnets bästa i ett mångkulturellt Sverige undersöks hur svensk rätt hanterar dessa frågor. Särskilt uppmärksammas hur barnets bästa påverkar barns möjlighet att få uppehållstillstånd enligt förslag till 2006 års utlänningslag.