Johannes Jensen

"Norne-Gest" - tretja knizhka prozovogo eposu J. V. Jensena "Dovga podorozh". Protses tsivilizatsijnogo rozvitku trivaje. Tsogo razu junomu Gestu iz zakhidnogo uzberezhzhja Zelandiji sudilosja virushiti u trivali mandri, piznati kokhannja i rozluku, stati vidomim skaldom. Ureshtiresht, uzhe zrilij Norne-Gest perestupaje porig vikiv. Pered nami postaje jaskravij mifichnij mandrivnik-samitnik, smilivets, jakij vede za soboju tsile plem'ja i viddano shukaje zemlju mertvikh. U "Pokhodi kimvriv", chetvertij chastini tsiklu, avtor perenosit chitachiv u chasi Rimskoji imperiji, rozgortajuchi panoramu podij na terenakh Jutlandiji, Frantsiji, Іtaliji. Naskriznij motiv tsogo tvoru - migratsija kimvriv z Jutlandiji v kam'janu dobu. Nova epokha vizrivaje u krovi, borotbi za vladu i teritoriji. Na zhal, u fatalnij podorozhi na pivden vid Alp kimvri, podolani rimskimi legionami, vtrachajut svoje mistse pid sontsem.

"Vtrachena zemlja" (1919) i "Lodovik" (1908) - tse pershi dva tvori tsiklu "Dovga podorozh" klasika danskoji literaturi, laureata Nobelivskoji premiji J. V. Jensena. Obigravshi teoriju darvinizmu, avtor proponuje vlasnu model evoljutsiji ljudstva - nekhristijansku, vlasne dansku, versiju biblijnoji istoriji stvorennja Adama i Jevi. Chitach sposterigaje, jak pervisna ljudina lodovikovogo periodu doistorichnoji Skandinaviji piznaje bilja pidnizhzhja vulkana zhittja, spovnene kholodu i zhakhu, viproshuje v ujavnogo boga Vognju rjativnu iskru, vbivaje sobi podibnikh i prokladaje stezhku v nepevne majbutnje. U "Lodoviku" mifichnij geroj Jensena Dreng - vojin i vinakhidnik, dobuvaje ljudjam vogon, jakij ne prosto zigrivaje tilo, a tvorit revoljutsiju v golovakh i dushakh. Toj simvolichnij vogon peretvorjuje temrjavu na svitlo v bukvalnomu j ekzistentsijnomu znachenni. Dreng staje prorokom, doslidnikom nebesnikh svitil i zhivim metronomom: strukturuje chas - ische vchora bezformnij khaos - u dni j nochi, misjatsi j roki. Cholovik zakladaje pochatok velikomu rodu, davshi zhittja nastupniku - Vidbjornu, jakomu sudilosja pidkoriti more, ugamuvati natovp, ale vtratiti najdorozhche - rodinu. Virushajmo v "Dovgu podorozh" J. V. Jensena razom: zhittja - tse navchannja, dosvid i neskinchenne divo! Ukrajinskoju movoju publikujetsja vpershe.

Gunnebo Slott och trädgårdar utanför Mölndal är sedan 2003 utsett till Västra Götalandsregionens första kulturreservat. Huvudbyggnaden är från 1790-talet. På mastersprogrammet Kulturarv och modernitet vid Göteborgs universitet har en grupp studenter tagit sig an att granska hur kulturarvet Gunnebo genom åren har skapats. Vem har varit styrande när det gällt att återskapa 1700-talsmiljön? I boken får läsaren sig till dels det mer okända Gunnebo under åren, t ex småbrukare, socialdemokratiska förstamajfirare och tjänstefolk.