Johannes Lindvall

Laying the foundations for inquisitive study of comparative politics Lindvall provides a uniquely accessible and truly global introduction to the principles and methodology of comparative politics, with learning features that build students' confidence in thinking critically about political systems and the data through which we can study them. Key features - Interactive and easy-to-understand 'Learning from Data' exercises invite students to manipulate data across a range of variables, helping them become familiar with quantitative data. These exercises are available exclusively in the digital version. - A wide range of detailed and illustrative case studies helps students connect the abstract to the concrete, and to expand their understanding of political systems, behaviours, and institutions across the globe. - Research prompts support the growth of practical research skills and critical thinking. - Multiple-choice self-test questions, with instant feedback, check and reinforce understanding as the student works through the book. These questions are available exclusively in the digital version. - Author videos introduce each chapter and its importance; and lively, approachable commentary guides students through the fundamentals of comparative politics. These videos are available exclusively in the digital version.

Det finns frågor som kan tyckas så givna att man knappt ska behöva tänka på dem. Den svenska konstitutionen tillhör säkerligen en sådan. Men i länder inte långt från vårt eget, som Ungern och Polen, har konstitutionen rivits upp alarmerande snabbt och med stora konsekvenser som följd. Villkoren för vår demokratiska offentlighet befinner sig i förändring. Och när hjulen snurrar allt snabbare, anklagas författningen stundtals för att inte hänga med. Måste vi slå vakt om grundlagen – eller anpassa den till en ny verklighet? Fundamentala frågor är en angelägen och prövande samling texter som värnar om nyanser i en samtid som ofta präglas av kravet på att välja sida. I åtta bidrag från några av landets mest insatta akademiker och yrkesutövare kokas frågorna ner till sin essens.

Den 6 mars 1974 fick Sverige en ny regeringsform. Den var en mödosamt hopsnickrad kompromiss som antogs efter flera decenniers utredande. Den tidigare regeringsformen av år 1809 var sedan länge förlegad. Nu ville man modernisera grundlagen så att den bättre återspeglade det faktiska statsskicket. Principen om folksuveränitet, det vill säga att den offentliga makten skulle utgå från folket, ersatte den gamla principen om maktdelning. I denna bok analyseras den författningspolitiska utvecklingen sedan 1974 års regeringsform antogs. Mycket har hänt. Sverige har blivit medlem i EU. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har införlivats i det svenska rättssystemet. Det har bidragit till att de medborgerliga fri- och rättigheterna stärkts och att domstolarnas makt ökat. Det politiska landskapet har också förändrats, vilket gjort att parlamentarismen har blivit mindre stabil. Regeringsformen har sedan den antogs uppdaterats vid några tillfällen, inte minst genom en omfattande grundlagsreform 2010. Boken är utgiven med anledning av regeringsformens femtioårsjubileum. Den är skriven av några av landets ledande experter under ledning av Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet: juristerna Thomas Bull, Johan Hirschfeldt, Joakim Nergelius och Karin Åhman samt statsvetarna Hanna Bäck, Annika Fredén, David Karlsson, Johannes Lindvall, Tommy Möller, Olof Petersson, Göran Sundström och Jan Teorell. Tillsammans täcker de in olika aspekter av hur den svenska regeringsformen har fungerat under det halvsekel som passerat sedan den infördes.

Ett fritt samhälle bygger på yttrandefrihet, men hur mycket bör man acceptera när det gäller hets mot folkgrupp och angrepp på demokratin? I en demokrati utgår all offentlig makt från folket, men hur ska väljarna kunna kontrollera sina representanter? Ska en domstol kunna upphäva en lag som stiftats av den folkvalda riksdagen? Författningspolitik handlar om reglerna för det politiska maktspelet. Frågan är hur demokratin kan reglera sig själv genom grundlagar som tillkommit efter offentlig debatt och politiska beslut. Bakom dagens system ligger en lång historia av intressekonflikter och idébrytningar. I Svensk författningspolitik skildrar forskare inom juridik och statskunskap den svenska konstitutionens framväxt. De historiska och internationella utblickarna bidrar till att öka förståelsen för de vägval som svensk politik står inför idag. Boken vänder sig särskilt till studenter inom samhällsvetenskap och rättsvetenskap, men är också av intresse för alla som söker en djupare insikt i den politiska processen. Denna nya upplaga har utvidgats med ett kapitel om författningsberedskap, som handlar om hur Sverige styrs i krig och fredstida kriser. Kapitlet om lagstiftningsmakten har omarbetats. Boken har också aktualiserats med hänsyn till den parlamentariska situationen och till forskningsläget.

In the nineteenth and early twentieth centuries, modern states began to provide many of the public services we now take for granted. Inward Conquest presents the first comprehensive analysis of the political origins of modern public services during this period. Ansell and Lindvall show how struggles among political parties and religious groups shaped the structure of diverse yet crucially important public services, including policing, schooling, and public health. Liberals, Catholics, conservatives, socialists, and fascists all fought bitterly over both the provision and political control of public services, with profound consequences for contemporary political developments. Integrating data on the historical development of public order, education, and public health with novel measures on the ideological orientation of governments, the authors provide a wealth of new evidence on a missing link in the history of the modern state.

In the nineteenth and early twentieth centuries, modern states began to provide many of the public services we now take for granted. Inward Conquest presents the first comprehensive analysis of the political origins of modern public services during this period. Ansell and Lindvall show how struggles among political parties and religious groups shaped the structure of diverse yet crucially important public services, including policing, schooling, and public health. Liberals, Catholics, conservatives, socialists, and fascists all fought bitterly over both the provision and political control of public services, with profound consequences for contemporary political developments. Integrating data on the historical development of public order, education, and public health with novel measures on the ideological orientation of governments, the authors provide a wealth of new evidence on a missing link in the history of the modern state.

Efter valet 2018 dröjde det 134 dagar innan Sverige fick en ny regering. Den bestod av samma partier och hade samma statsminister som den förra. Varför blev det så? Och varför tog det så lång tid? Var det regelverkets fel? Den här boken besvarar dessa frågor utifrån omfattande intervjuer med de viktigaste politiska aktörerna, historiska jämförelser med tidigare svenska erfarenheter och statistiska analyser av regeringsbildningsprocesser i sexton andra länder. Svaren står inte enbart att finna i det mest uppenbara, såsom Sverigedemokraternas snabba tillväxt på den politiska scenen, utan även inom Alliansen, vars tidigare unika framgång nu blev dess fall. Av betydelse var även den misstro som initialt präglade förhandlingarna mellan de partier som till slut lyckades enas om Januariavtalet. De låsningar som ledde till den längsta regeringsbildningen i Sveriges politiska historia var inte konstitutionella, utan partipolitiska. (Utgiven med stöd från Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond.) Jan Teorell är professor i statsvetenskap vid Lunds universitet. Hans forskningsintressen ligger inom områdena svensk och jämförande politik, ofta ur ett historiskt perspektiv, och har framför allt handlat om demokrati, demokratisering, korruption och statsbyggnad. / Hanna Bäck är professor i statsvetenskap vid Lunds universitet. Hennes forskningsintressen ligger inom området jämförande politik, och har framför allt handlat om partier, regeringsbildning och väljarbeteende. / Johan Hellström är docent i statsvetenskap vid Umeå universitet. Hans forskningsintressen ligger inom området jämförande politik, och har framför allt handlat om politiska partier, regeringsbildning och regeringsstablitet. / Johannes Lindvall är professor i statsvetenskap vid Lunds universitet. Hans forskning handlar om politiska institutioner, intresseorganisationer, offentliga tjänster och samspelet mellan ekonomiska och politiska förhållanden i demokratiska stater. "Super-super-intressant!" (Det politiska spelet, P1, 15 oktober 2020)

It is often said that effective government requires a concentration of power. If we want our political leaders to adjust public policies to changing economic, social, and political circumstances, we should, in this view, leave our leaders alone: we should put in place electoral procedures that identify a clear winner in each election, and then we should let the winning political party govern without having to cooperate with others. The argument of this book is that this view is mistaken, since it seriously underestimates the ability of political decision makers to overcome democratic paralysis by compensating losers (groups that stand to lose from a reform). Reform capacity - the ability of political decision makers to adopt and implement policy changes that benefit society as a whole - can therefore be achieved in both power-concentration systems (which enable governments to ignore losers) and power-sharing systems (where governments build support for reform by compensating losers). If political decision makers are able to solve the bargaining problems that sometimes complicate negotiations between winners and losers, power-sharing systems have certain advantages over power-concentration systems. The book argues that power sharing can lead to high reform capacity in societies where interest groups are powerful enough to block reforms; the book also argues that power sharing can lead to high reform capacity when reforms have short-term costs and long-term benefits, since power sharing helps to correct some of the short-sightedness that is inherent in democratic policymaking.

Många oroar sig över den svenska demokratins hälsotillstånd. Allmänhetens förtroende för riksdagen, regeringen och de politiska partierna och för demokratin som sådan minskade efter 2014 års val. Minoritetsregeringar har varit regel snarare än undantag i Sverige sedan parlamentarismens genombrott för 100 år sedan. Men de allra flesta minoritetsregeringar har haft starkare underlag i riksdagen än den nuvarande regeringen, som styr med mindre än 40 procent av riksdagsmandaten. Den här rapporten vänder sig till dig som vill förstå hur den parlamentariska demokratin fungerar i dagens Sverige. Vilken roll spelar antalet riksdagspartier, blockpolitiken och det faktum att ett stort parti inte ingår i något block? Vad betyder det att vänster högerdimensionen har fått konkurrens av andra dimensioner, som miljö och invandring? Det troliga är att Sverige kommer att fortsätta att ha minoritetsregeringar även framöver. Författarna resonerar om förutsättningarna för att dessa ska kunna styra Sverige. I rapporten beskrivs och analyseras det svenska parlamentariska systemets olika delar i ett historiskt och internationellt jämförande perspektiv: Partisystemet Regeringsbildningen Beslutsfattandet i riksdagen Genomförandet av vallöften Arbetet med SNS Demokratirapport 2017 har letts av professor Johannes Lindvall vid Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet. Medförfattare är fyra andra statsvetare: professorerna Hanna Bäck och Jan Teorell vid Lunds universitet samt professor Carl Dahlström och docent Elin Naurin vid Göteborgs universitet.

It is often said that effective government requires a concentration of power. If we want our political leaders to adjust public policies to changing economic, social, and political circumstances, we should, in this view, leave our leaders alone: we should put in place electoral procedures that identify a clear winner in each election, and then we should let the winning political party govern without having to cooperate with others. The argument of this book is that this view is mistaken, since it seriously underestimates the ability of political decision makers to overcome democratic paralysis by compensating losers (groups that stand to lose from a reform). Reform capacity - the ability of political decision makers to adopt and implement policy changes that benefit society as a whole - can therefore be achieved in both power-concentration systems (which enable governments to ignore losers) and power-sharing systems (where governments build support for reform by compensating losers). If political decision makers are able to solve the bargaining problems that sometimes complicate negotiations between winners and losers, power-sharing systems have certain advantages over power-concentration systems. The book argues that power sharing can lead to high reform capacity in societies where interest groups are powerful enough to block reforms; the book also argues that power sharing can lead to high reform capacity when reforms have short-term costs and long-term benefits, since power sharing helps to correct some of the short-sightedness that is inherent in democratic policymaking.

Mass Unemployment and the State shows that domestic political arrangements -- the character of party competition, the relationship between interest organizations and the state, and underlying assumptions about the purpose of political authority -- have mattered greatly to the economic and labor market policies that European governments pursued in response to the problem of unemployment from the early 1970s to the 2000s. The book concentrates on four European countries: Austria, Denmark, the Netherlands, and Sweden. All these countries have been celebrated as employment "miracles," but for different reasons, and at different points in time. Low unemployment was the linchpin of political arrangements in West European states in the first decades after the Second World War. When mass unemployment became a threat once more in the 1970s, Austria and Sweden -- where post-war political arrangements remained intact -- responded more forcefully than Denmark and the Netherlands, where political arrangements were already changing. This set these four countries on different paths, with enduring (and sometimes unexpected) political, economic, and social consequences. Political arrangements mattered to economic policies in the 1970s and 1980s, and to labor market policies in the 1990s and 2000s.