Johannes Lunneblad

Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys samlar samhällsvetenskaplig och historisk forskning från Sverige och världen. Alla artiklar finns fritt tillgängliga, gratis att läsa och ladda ned, på www.tidskriftenarkiv.se. För dem som hellre vill läsa mellan två pärmar tillhandahåller vi den här tryckta utgåvan. I detta nummer: Michael Tholander & Ninni Tour, ”Skolning i sexuell egenmakt. Unga svenska kvinnors berättelser om tillfälligt sex” Johannes Lunneblad & Ove Sernhede, ”Från välfärdsstat till partnerskap. Om förskjutning av makt och ansvar i ’särskilt utsatta’ stadsdelar” Bengt Olle Bengtsson, ”Vetenskap och ideologi. Kommunismens reaktion på genetiken” Kommentar: Gunnar Olofsson, ”Som ung sociolog i Paris våren 1969” Recensioner: Mikael Stigendal, ”Världens läskigaste ekonom?” Hasse Bengtsson, ”I huvudet på en fotbollsdomare” Olle Josephson, ”Den messianska horisonten” Sven E Olsson, ”Från Mala till Riksdagshuset”

Svensk pedagogisk forskning har under ett flertal år utvecklat interkulturella perspektiv, såväl metodiskt som teoretiskt. Den har visat hur viktigt det är att skolorna i dagens mångkulturella samhälle fokuserar på att främja interkulturellt lärande. I denna antologi presenteras aktuell forskning. Bidragen visar att skillnaderna i barns och ungas uppväxtvillkor har ökat i Sverige. De visar också att diskriminering och rasism är återkommande problem och att modersmålsundervisningen är starkt marginaliserad. Samtidigt pekar de på möjligheter som finns för att stärka skolors och föreningars interkulturella arbete, hur lärare kan arbeta med svåra och kontroversiella texter i undervisningen och hur ungdomsföreningar med estetisk bildningspraktik kan bidra till interkulturellt engagemang. I boken diskuteras hur nya teoretiska inriktningar, som normkritiskt perspektiv och posthumanism, kan bidra till att skapa ett eftersträvansvärt pedagogiskt klimat. Att både lärarutbildning och skola ska kunna ges teoretiska redskap för att kunna hantera läroplaners målsättning och förverkliga dessa i pedagogisk praktik tas också upp i boken. Interkulturella dimensioner är avsedd som kurslitteratur vid lärar­utbildningar och vid andra pedagogiska utbildningar på universitet och högskola. Boken vänder sig till lärare, pedagoger, skolledare samt till kuratorer, psykologer och socionomer samt till alla som är intresserade av barn, ungdomar och mångkultur.

Den här boken handlar om vad som menas med ett mångkulturellt samhälle och dess relation till utbildning i allmänhet och förskolan specifikt. Förskolan är en av samhällets viktigaste mötesplats för människor med olika bakgrund och erfarenheter. Med utgångspunkt i en studie gjord på en förskola och med exempel från vardagliga situationer i förskolan behandlas områden som:• förskolans uppdrag• det mångkulturella samhället• interkulturell pedagogik. Det här en reviderad upplaga av Den mångkulturella förskolan: Motsägelser och möjligheter. Innehållet i boken har uppdaterats med aktuell forskning och med de förändringar som skett i läroplanen sedan den första upplagan publicerades. Författaren har haft som avsikt att på ett tydligt sätt lyfta fram hur man i förskolan kan arbeta på ett sätt som är socialt inkluderande och främjar ett mångfalds­perspektiv. Bokens målgrupp är blivande och verksamma lärare i förskola, fritidshem, förskoleklass och skola. Boken är också lämplig som fördjupning och fortbildning för socionomer och andra yrkesgrupper vars arbete vänder sig till barn och ungdomar.

Skolan är den plats där svenska ungdomar oftast blir utsatta för våld av olika slag – och utsätter andra ungdomar för samma sak. Våld i skolan leder gärna till upprörda känslor och högljudda meningsutbyten om ”skolans kris”. Skolpersonal får ofta kritik för sitt sätt att hantera kränkningar och våld. Men vilka möjligheter har skolpersonal att hantera situationer där skolan förvandlas till en brottsplats och elever är både förövare och brotts­offer? Och hur ser man på sina egna möjligheter och sitt eget ansvar i sammanhanget? Den här boken bygger på fallstudier med fokus på skolpersonalen på sex grundskolor och har tillkommit inom ramen för det av Brottsofferrådet finansierade forskningsprojektet Brottsplats skolan. Boken belyser bland annat hur skolpersonal till vardags formulerar och kategoriserar problem med våld och kränkningar och vilka institutionella diskurser som genomsyrar skolans arbete på det här området. Analysen lyfter också fram den roll faktorer som klass, kön och plats spelar i sammanhanget. Skolan är en del av ett samhälle och ett politiskt landskap i påtaglig förändring. Det finns goda skäl att bredda perspektivet på det som inträffar där. Bokens författare, docent Johannes Lunneblad, docent Ylva Odenbring och professor Thomas Johansson, är samtliga verksamma vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet.

Europas förortsområden präglas i allt högre grad av marginalisering, segregation och territoriell stigmatisering. Hur förhåller sig skolan till detta? Förmår den bjuda motstånd mot sådana smygande och destruktiva processer och stärka elevernas självständighet och självkänsla eller legitimerar den i själva verket bara goda intentioner, pedagogiska specialsatsningar och ekonomiska extraresurser till trots rådande sociala strukturer och hierarkier? Hur ser elevernas konkreta och existentiella valmöjligheter ut? Fostrar förortsskolarna oavsiktligt eleverna till ett liv som andra klassens medborgare? Och vilken roll spelar de kulturer och gemenskaper som ungdomarna själva skapar i förorten? Kan de ge ungdomarna den mänskliga och sociala plattform som samhället och skolan inte lyckas ge dem? Antologin Förorten, skolan och ungdomskulturen diskuterar förortstillvarons och för- ortsungdomarnas villkor med två skolar i förortsområdet Olleryd som konkret ut- gångspunkt. De båda skolarna är instruktiva jämförelseobjekt eftersom de i samband med 1990-talets pedagogiska systemskifte i Sverige valde tämligen olika förhållningssätt och arbetsstrategier. Antologin problematiserar många aspekter av skolans verksamhet i förorten, från managementkulturens inträde i skolvärlden till retoriken om den goda mångfalden. Men den diskuterar också hur skolan kan ta vara på den kreativitet som finns i förorten. Det handlar om frågor som kommer att påverka hela vårt samhälle framöver. Ove Sernhede är professor vid Centrum för urbana studier vid Göteborgs universitet och har tidigare publicerat ett flertal böcker på Daidalos. Också de övriga bidragsgivarna Johannes Lunneblad, Thomas Johansson, Ulf Borelius, Anneli Schwartz, Jan Gustafsson och Åsa Möller är verksamma vid Göteborgs universitet. Köp