Johannes Westberg

Den här boken ger en lättillgänglig presentation av det svenska utbildnings­systemets historia. Utbildningsreformer för förskolan, grundskolan, folk­bildning och universitet beskrivs och introduktioner till skolämnenas historia presenteras, däribland svenska, historia och samhällskunskap. Övergripande och tvärgående perspektiv på utbildningshistorien anläggs för frågor som rör utbildningens ekonomiska historia, lärarkårens utveckling, sociala förhållandens betydelse för utbildning, utbildningspolitik samt betyg och bedömning. I boken medverkar ett tjugotal författare, varav de flesta är ledande specialister inom de ämnen de skriver om. Denna fjärde upplaga är uppdaterad med bland annat beskrivningar av sexualundervisningens historia. Utbildningshistoria – en introduktion vänder sig till blivande lärare samt studenter och forskare i till exempel historia och pedagogik som behöver kunna placera skolans situation i ett vidare sammanhang och i ett längre tidsperspektiv.

Utvecklingen av förskolan till en central samhällsinstitution har gått mycket fort sedan 1970-talets omfattande utbyggnad. Förskolan har idag en självklar plats i det svenska välfärdssamhället och utgör en betydande del av skolsystemet – men den är också en del av det marknadsanpassade skolsystemet med privata aktörer, koncept och profiler för vårdnads­havare att välja mellan. Dessa två aspekter präglar den svenska förskolan idag. Med utgångspunkt i aktuell forskning beskriver och analyserar förfat­tarna denna utveckling och situation. Perspektiven är omväxlande historiska, sociologiska och pedagogiska. Fokus riktas även mot vilka konsekvenser utvecklingen haft för förskolans organisering och hur detta påverkar både barn och föräldrar i ett alltmer socialt skiktat utbildningssystem. Förskolans expansion och marknadisering vänder sig till såväl förskollärar­studenter som yrkesverksamma förskollärare och skolledare genom att belysa förskolans betydelse för samhället från olika perspektiv.

Hur var det att vara lärare förr jämfört med nu? Vilka valde att bli lärare och vilka förutsättningar hade de? I den här boken får vi följa fjorton lärarliv och det arbete som genomförts på landets alla folkskolor, från 1800-talet och in i 1900-talet. Här får vi bland annat möta tiggarpojken Sven, som genom flit och begåvning lyckades utbilda sig till lärare, den förrymde läraren och småbrottslingen Olof, och slöjdlärarinnan Hulda som fick åka utomlands och sprida sina idéer om textilslöjd. Vi får läsa om rebelliska, visionära eldsjälar till lärare som deltar i protester, ordnar sommarkolonier för barn och kämpar för bättre pedagogik och reformer, men även om lärare som sliter med att få vardagen att gå ihop, vantrivs eller rentav trakasseras. Det är denna lärarlivets mångfald som författarna, genom ett gediget arkivarbete, fångar med denna bok. Varje kapitel kretsar kring en enskild individ. Personporträtten bidrar med kunskaper och reflektioner om den skola och samtid som de alla var en del av. Deras öden och äventyr ger inblickar i skolans historia och ytterst det moderna samhällets framväxt. Lärarliv i historien passar alla lärare samt pedagogiskt och historiskt intresserade. Dess syfte är att belysa lärares vardag och historia bortom den politiska och institutionella historieskrivningen. Sagt om boken:”Boken är mycket lättillgänglig och ger intressanta inblickar i lärartillvaron och villkoren förr i tiden med läraröden mycket olika dagens. Den riktar sig till en bred krets av såväl lärare som andra historiskt intresserade.” Anders Weidung, BTJ-häftet nr 20, 2024

This book presents expert analysis on how the remarkable rise of mass schooling was funded during the nineteenth century. Based on rich source materials from rural Swedish school districts, and drawing up evidence from schooling in countries including France, Germany, England and the U. S., Westberg examines the moral considerations that guided economic practices and sheds new light on how the advent of schooling did not only rest upon monies, but also on grains, firewood and cow fodder. Exploring school districts’ motives and economic culture, this book shows how schooling was neither primarily guided by frugal impulses nor motivated by a fear of the growing working classes. Instead, school spending served multiple purposes in school districts that pursued a fair and reasonable economic practice. In addition to being a highly-detailed case study of Sweden 1840 – 1900 this book also entails a broadening of the theoretical horizon of history of education into social,agrarian and economic history in a wider context. With a focus on different systems of school finance, this work reveals a key change over time: from a largely in-kind system supporting schools in an early phase, followed by an increasingly monetarized, depersonalized and homogenized system of school finance. Boasting an interdisciplinary appeal, this will be a welcome contribution of interest to scholars in the fields of education history, sociology, and economics.

This book presents expert analysis on how the remarkable rise of mass schooling was funded during the nineteenth century. Based on rich source materials from rural Swedish school districts, and drawing up evidence from schooling in countries including France, Germany, England and the U. S., Westberg examines the moral considerations that guided economic practices and sheds new light on how the advent of schooling did not only rest upon monies, but also on grains, firewood and cow fodder. Exploring school districts’ motives and economic culture, this book shows how schooling was neither primarily guided by frugal impulses nor motivated by a fear of the growing working classes. Instead, school spending served multiple purposes in school districts that pursued a fair and reasonable economic practice. In addition to being a highly-detailed case study of Sweden 1840 – 1900 this book also entails a broadening of the theoretical horizon of history of education into social,agrarian and economic history in a wider context. With a focus on different systems of school finance, this work reveals a key change over time: from a largely in-kind system supporting schools in an early phase, followed by an increasingly monetarized, depersonalized and homogenized system of school finance. Boasting an interdisciplinary appeal, this will be a welcome contribution of interest to scholars in the fields of education history, sociology, and economics.

Vilka var drivkrafterna bakom den avgörande förändring som den svenska folkskolan innebar? Under 1800-talet ökade antalet lärare dramatiskt och skolhus byggdes i var och varannan by. Från att ha varit en angelägenhet främst för de mer välbärgade kom skolan nu att bli en självklar del av människors liv och undervisningen en viktig del av barndomen. I Att bygga ett skolväsende presenterar Johannes Westberg en ny förklaring till skolsystemets tillväxt. I stället för att knyta expansionen till elitens, statens eller lokalsamhällets motiv och behov visar författaren hur skolornas antal steg tack vare kyrkoförsamlingarnas organisation, fastighetsmarknadens utveckling, tillgången på lokal arbetskraft och nya finansieringsformer. Processer som tidigare inte stått i fokus framstår därmed som centrala för skolans historia. Författaren uppmärksammar de avgörande roller som bondesamhällets bönder, torpare och hantverkare spelade i skolväsendets utveckling. Även sådant som dagsverken, entreprenadauktioner och amorteringslån visar sig tillhöra folkskolans grundläggande förutsättningar. Boken är tänkt att inspirera till fortsatta studier av de samverkande sociala, ekonomiska och kulturella processer som utgör skolans historia.