Johnny Hagberg

Skarabiskopen Jesper Swedberg (1653-1735) är utan tvekan en av Svenska kyrkasn främsta, märkligaste och namnkunnigaste biskopar genom tiderna. Hans psalmer sjungs än i dag. Swedbergs författarskap var omfattande och yvigt, allt från redogörelser kring en märklig uppenbarelse i Skara domkyrka till en beskrivning över den svenska kolonin i Nya Sverige. Som biskop i Skara var han även biskop för denna koloni och hade ansvar för utlandsförsamlingarna i både Lissabon och London. Som språkforskare är han i en klass för sig. Hans stora arbete Swensk Ordabok, som var ett försök att samla och förklara hela det svenska språket, kom aldrig att ges ut under hans levnad. Ingen hade tidigare försökt sig på ett sådant mastodontarbete. Som språkman kämpade han för en stavning av det svenska språket efter egna principer. Många av hans idéer har senare blivit allmängods. Denna antologi vill bidra med nya aspekter på denne märklige biskops liv. Hans Levnadsbeskrivning liksom hans Ordabok lyfts fram. Likaså behandlas hans teologi och psalmdiktning. Det ges även en beskrivning av den omfattande tryckeriverksamhet som Swedberg initierade i Skara från år 1707 liksom en presentation av hans i Skara tryckta skrifter.

Av de kloster och konvent som fanns i Västergötland återstår idag bara ruiner. En gång platsen för Guds närvaro, där lov och tillbedjan var den huvudsakliga sysselsättningen, en lovsång som ljöd natt och dag. Här verkade kvinnor och män som vigt sitt liv åt Gud. Varnhem, Gudhem, Lödöse, Skara och Ramundeboda. Cistercienser, dominikaner, franciskaner och antoniter. Platserna och ordensfolket har betytt mycket för vårt lands andliga historia. Sjukvård och byggnadskonst, jordbruk och olika sorters hantverk, allt detta förde de med sig till vårt land och bidrog aktivt till at dessa konster och färdigheter kunde utvecklas här. Denna bok berättar om de västgöta klostren och konventens historia. Den vill även ge en inblick i det liv som är vigt åt Gud. En speciell kvinna som föddes i det västgötska Fåglavik presenteras särskilt. Hon kom att bli en förnyare av Birgittinerorden och hennes namn var Maria Elisabeth Hesselblad, saligförklarad av Johannes Paulus II den 9 april 2000.

Biskop Brynolf III Gerlaksson var biskop i Skara under 27 år, från 1478 till dess han avled den 24 april 1505. Då det nu gått 500 år sedan hans död vill Skara stiftshistoriska sällskap lyfta fram denne betydelsefulle biskop som betytt mycket för Skara stift och därmed även för Västergötlands historia. Brynolf, som även har kallats den siste västgötske renässansfursten, färdigställde biskopsborgen Läckö och biskopshuset på Säckestad och möjligen Brunnsbo. Han byggde biskopsborgen i Husaby och där lät han även måla sina företrädare samt rimma en dikt för var och en av dem. Detta diktverk är vårt äldsta sammanhängande herdaminne, personskrift, över skarabiskoparna. Det är också under dennes biskopstid somhans företrädare Brynolf Algotsson blir kanoniserad och skrinlagd i Skara domkyrka den 16 augusti 1492 och han låter trycka och utge både Vita Brynolphi och Brevarium Scarense, två viktiga böcker för den skarensiska kyrkohistorien. Gerlaksson färdigställer vad hans företrädare påbörjat. Han deltar även aktivt i den svenska rikspolitiken vid denna tid. Utan tvekan är Brynolf Gerlaksson en av de stora gestalterna i Skara stifts historia.