Jon Wittrock

Debates on the impact of religious traditions upon secular politics have raged throughout the last century and continue today. Exposing the ambiguity of secularity in political life, Jon Wittrock investigates the contemporary relevance of the scared beyond established religious communities and within wider civic society. In the context of globalization, characterized by the spread of capitalist commodification and new technologies of transportation and communication, determining the legitimacy of democratic nation-states is particularly urgent. Questioning ontological challenges to democracy, this book confronts the public narratives, symbols and rituals of the political domain. It analyses modern scholarship on the impact of eschatological figures of thought on government and political ideologies, what hopes there are for universal rights or justice, and the “public worship” of contemporary democracies. Bridging the analytical and continental sides of the philosophical divide, this book draws upon conceptual analysis as well as phenomenology and deconstruction. It advocates neither a left- nor a right-wing political approach, but seeks to outline what political secularization could and should mean.

Debates on the impact of religious traditions upon secular politics have raged throughout the last century and continue today. Exposing the ambiguity of secularity in political life, Jon Wittrock investigates the contemporary relevance of the scared beyond established religious communities and within wider civic society. In the context of globalization, characterized by the spread of capitalist commodification and new technologies of transportation and communication, determining the legitimacy of democratic nation-states is particularly urgent. Questioning ontological challenges to democracy, this book confronts the public narratives, symbols and rituals of the political domain. It analyses modern scholarship on the impact of eschatological figures of thought on government and political ideologies, what hopes there are for universal rights or justice, and the “public worship” of contemporary democracies. Bridging the analytical and continental sides of the philosophical divide, this book draws upon conceptual analysis as well as phenomenology and deconstruction. It advocates neither a left- nor a right-wing political approach, but seeks to outline what political secularization could and should mean.

Antologin "Tid för Europa. Gemenskap, minne, hopp" handlar om skilda sätt att föreställa sig och erfara tiden och hur dessa relaterar sig till politiska gemenskaper i Europa. I fokus står en tysk tradition som följs från Kant och upplysningens stora förhoppningarna fram till vår samtid, präglad av minnet av krig och förödelse, men också av apokalyptiska stämningar och ekonomiska kriser. Den tyska, filosofiska traditionen är i högsta grad relevant för det samtida Europa av flera skäl. Dels har den alltsedan Kants "Kritik av det rena förnuftet" ryckt in i den intellektuella diskussionens absoluta centrum och kommit att utöva ett dominerande inflytande, inte bara över det vi förstår som filosofi i snävare bemärkelse, utan även över angränsande akademiska discipliner, inom de offentliga debatterna och i formeringen av politiska rörelser. Tysklands enande kom också att innebära att den nya politiska enheten, det kejserliga Tyskland och sedan Weimartyskland, Tredje riket, och efterkrigstidens två tyska stater, intagit en central ställning i Europas historia och därmed också i den globala historien. Sedan den tyska återföreningen efter Berlinmurens fall har detta knappast förändrats; Tysklands roll i det samtida Europa förblir i många avseenden central. Men även det tyska tänkandet förblir aktuellt och gestalter som Kant, Hegel, Marx, Nietzsche och Heidegger utövar fortfarande en enorm dragningskraft på intellektuella och politiska rörelser över hela världen. "Tid för Europa. Gemenskap, minne, hopp" innehåller bidrag av Jon Wittrock, Rebecka Lettevall, Jayne Svenungsson, Anders Bartonek, Per Månson, Fredrika Spindler, Carl-Göran Heidegren, Marcia Sá Cavalcante Schuback, Hans Ruin och Victoria Fareld.