Jonas Anshelm

Birgitta Hambraeus (C) och Birgitta Dahl (S) var centrala aktörer under två avgörande decennier för svensk miljö- och energipolitik. Under perioden 1971-1991 sökte de, från olika politiska utgångspunkt, skapa en framsynt politik baserad på hänsyn till miljö och klimat. De var ibland motståndare, ibland allierade i denna kamp. De ställde svåra frågor. De vågade ompröva en felaktig politik. De krävde omställning till ett mer hållbart samhälle. Birgitta Hambraeus riksdagsmotion pausade den svenska satsningen på kärnkraft. Birgitta Dahl fick sedan som miljö- och energiminister den svåra uppgiften att förverkliga resultatet från folkomröstningen 1980. Utifrån ett rikt arkivmaterial ger denna bok belysande inblickar i deras kamp och dåtidens miljödebatt och politiska intriger från riksdagens golv till Dramatens scen. Bland annat får vi läsa om hur Astrid Lindgren liknade Dahl vid socialdemokratins Pippi Långstrump, hur Nobelpristagaren Hannes Alfvén inte fick delta i FN:s konferens om miljön 1972 och hur Dahl till slut tvingades bort från politikens centrum. Analysen visar på de många hindren i vägen för samhällsförändringar i en mer miljövänlig riktning - men ger också kunskap om framgångsrika strategier för att transformativa skiften ska kunna ske. Martin Hultman, Ann-Sofie Kall och Jonas Anshelm forskar om miljö, energi och teknik vid Chalmers tekniska högskola, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping och Linköpings universitet. "Genom att väva in en genusansats i sin belysning av energipolitikens sakinnehåll och politiska maktstrategier ger boken ett annorlunda och spännande perspektiv. Bland annat belyses bemötandet av Birgitta Hambraeus insats som kärnkraftspolitikens första kritiska röst i riksdagen och Birgitta Dahls kraftfulla agerande för kärnkraftens fortsatta utbyggnad och politiska isolering av just Hambraeus och hennes avvecklingslinje i Energikommissionen. Distanserade och underbyggda översikter av denna typ behöver vi fler av." - Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap "Svensk miljöhistoria har aldrig stått starkare än nu. Hultmans, Kalls och Anshelms bok ger ovärderliga perspektiv på vad som krävs för att gå från kunskap till handling. Genom att studera två centrala aktörer och deras olika sätt att bedriva politik ger de nya insikter om en visionär tids möjligheter och begränsningar. Med stor analytisk skicklighet och djup kännedom om efterkrigstidens Sverige drar de ut viktiga lärdomar kring vad som krävs för att ett samhälle ska ställa om." - David Larsson Heidenblad, docent i historia och författare till Den gröna vändningen. En ny kunskapshistoria om miljöfrågornas genombrott under efterkrigstiden

This book examines the arguments made by political actors in the creation of antagonistic discourses on climate change. Using in-depth empirical research from Sweden, a country considered by the international political community to be a frontrunner in tackling climate change, it draws out lessons that contribute to the worldwide environmental debate. The book identifies and analyses four globally circulated discourses that call for very different action to be taken to achieve sustainability: Industrial fatalism, Green Keynesianism, Eco-socialism and Climate scepticism. Drawing on risk society and post-political theory, it elaborates concepts such as industrial modern masculinity and ecomodern utopia, exploring how it is possible to reconcile apocalyptic framing to the dominant discourse of political conservatism. This highly original and detailed study focuses on opinion leaders and the way discourses are framed in the climate change debate, making it valuable reading for students and scholars of environmental communication and media, global environmental policy, energy research and sustainability.

This book examines the arguments made by political actors in the creation of antagonistic discourses on climate change. Using in-depth empirical research from Sweden, a country considered by the international political community to be a frontrunner in tackling climate change, it draws out lessons that contribute to the worldwide environmental debate. The book identifies and analyses four globally circulated discourses that call for very different action to be taken to achieve sustainability: Industrial fatalism, Green Keynesianism, Eco-socialism and Climate scepticism. Drawing on risk society and post-political theory, it elaborates concepts such as industrial modern masculinity and ecomodern utopia, exploring how it is possible to reconcile apocalyptic framing to the dominant discourse of political conservatism. This highly original and detailed study focuses on opinion leaders and the way discourses are framed in the climate change debate, making it valuable reading for students and scholars of environmental communication and media, global environmental policy, energy research and sustainability.

Vilka risker är förenade med hantering av högaktivt kärnavfall? Var skall det förvaras? Hur skall en anläggning för säker slutförvaring utformas? Kan det överhuvudtaget finnas någon lösning som är säker för all framtid? Hur kan vi i så fall veta det? Sådana frågor har ägnats stort utrymme i det offentliga samtalet i Sverige sedan planerna på ett svenskt kärnkraftsprogram vann gehör i riksdagen på 1950-talet. Om frågorna i stort sett varit de samma har svaren varierat desto mer. Såväl kraftindustrins som miljörörelsens företrädare har förändrat sina förhållningssätt och sanningsanspråk i takt med att de tekniska, politiska, ekonomiska, vetenskapliga och kulturella omständigheterna har skiftat. I denna bok skildrar Jonas Anshelm förskjutningarna i värderingsmönstren och försanthållandena i en av det sena 1900-talets mest konfliktfyllda miljöfrågor. Jonas Anshelm är professor vid tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet.