Jonas Aspelin

Undervisningens ABC belyser god undervisning ur relationell synvinkel. Empirisk forskning och teoretiska perspektiv som betonar relationers betydelse för elevers utveckling och lärande förs fram. Undervisning är navet som allting kretsar kring i skola, förskola och högre utbildning. Den brukar definieras som målstyrda processer som leds av lärare och syftar till utveckling och lärande. Forskning visar att god undervisning är välorganiserad och varierad, den aktiverar elever samt utförs av lärare med gedigna ämneskunskaper och förmåga att förmedla dessa. God utbildning handlar också om relationer. Boken är uppbyggd som ett ABC. Varje kapitel utgår från en bokstav i alfabetet och behandlar ett tema av relevans för undervisning. Tjugofem teman behandlas och de säger alla något viktigt om undervisning oavsett grupp, ämne och ålder på barn, elever och studenter. Flera av temana, såsom flow, humor, utmaning och ödmjukhet, kopplas sällan till undervisning medan andra, till exempel dialog, konformitet, makt, och professionalitet, är vanligare. Boken bidrar medfördjupad relationell förståelse av dessa teman och överhuvudtaget av vad som utmärker god undervisning. Undervisningens ABC vänder sig främst till blivande och yrkesverksamma lärare men också till andra professionella där undervisning utgör inslag i arbetet. Författaren Jonas Aspelin är professor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad, fil.dr i sociologi och ämneslärare i historia och religionskunskap.

Relationskompetens är en central kompetens inom många yrken där man arbetar med människor. Denna kompetens behövs för att verksamhetens kvalitet ska bli god och för att målen ska uppnås, men även för att goda relationer är värdefulla i sig. Inom skolans värld visar studier att lärares relationskompetens är av avgörande betydelse för att främja elevers lärande och utveckling. I boken presenterar därför författaren teoretiska begrepp och forskning i syfte att bidra med ny kunskap om vad relationskompetens är och hur den kan utvecklas. Lärares relationskompetens vänder sig främst till blivande och yrkesverksamma lärare, men även till andra professioner som dagligen bygger relationer med andra människor. Sagt om boken"Framställningen är klar, språket lättillgängligt och vad som vid en ytlig bedömning kan förefalla vara självklarheter blir under läsningen till vad som borde vara angeläget inte bara för nyexaminerade lärarstudenter, utan också för erfarna lärare som upplever att de stelnat i sin profession och känner sig främmande för elevers verklighet. En referenslista avslutar. Lärares relationskompetens är lämplig som fortbildning i skola och omsorg och i all verksamhet som måste vårda relationer." Michael Economou, lektör, BTJ-häftet nr 21, 2018." Det komplexa med relationskompetens blir tydligt i Aspelins bok men det känns också hoppfullt att man faktiskt kan arbeta med att utveckla detta. Aspelin visar att man kan uppmärksamma relationskompetensen hos lärarstudenter genom att beskriva en studie han genomfört i ämnet." Monika Matsson i specialpedagogik.seOm författarenJonas Aspelin är fil. dr i sociologi och professor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad. Han har under ett tjugotal år forskat och skrivit en mängd böcker och artiklar om ämnet.

Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund ingår i en serie förskolelitteratur. Omsorg är grundläggande i förskolans pedagogik och en viktig sida av alla mänskliga relationer. Den ska enligt läroplanen prägla verksamheten, och barn i förskolan ska erbjudas en trygg omsorg. Omsorg är också en viktig del i kunskapsrepertoaren hos dem som arbetar i förskolan, en kunskap som ofta förblir ”tyst” och svår att dela och utveckla utan ett gemensamt språk för det man gör. I boken Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund utforskas omsorg i förskolan som fenomen och begrepp ur olika perspektiv. Här ges både nya kunskaper och ett bidrag till förskolans professionella språk för arbete med omsorg. Boken vänder sig både till studerande på förskollärarutbildningar och till verksamma pedagoger i förskolan. Boken ger viktig inspiration till hur förskolan förhåller sig till omsorg kontra det kunskapsuppdrag som man har idag. Begreppet ”educare” eller ”lärande omsorg” blir väl belyst och de olika ingångarna i ämnet vidgar det pedagogiska fokuset. För den eller de pedagoger som vill ha en grund för mer strukturerad omsorg med koppling till lärande och undervisning är detta en utmärkt och viktig bok. Ulf Mårtensson, BTJ-häftet nr 24, 2016

I den samtida skoldebatten framgår det tydligt att vi lever i ett prestationssamhälle. Med prestation avses då enskilda individers resultat på standardiserade kunskapstest. I den här boken presenteras ett alternativt synsätt, där prestationer blir inslag i relationsprocesser. Bokens titel Inga prestationer utan relationer fångar in en av dess huvudidéer. Här fortsätter Jonas Aspelin att utveckla det synsätt på utbildning som han benämner ”relationell pedagogik”. Han talar även om ”pedagogisk socialpsykologi” och ser sina studier som bidrag till en sådan tänkt subdisciplin inom pedagogiken. I bokens olika kapitel behandlas diverse aktuella utbildningsfrågor, exempelvis vad meningen med utbildning är, vad som karakteriserar ordning i undervisningen, hur lärare kan kommunicera med sina elever så att fruktbar åtskillnad uppstår dem emellan samt vad konceptet ”kreativa relationer” kan betyda inom entreprenörskapspedagogik. Boken riktas till lärarstudenter, verksamma lärare samt studerande i utbildningsvetenskap och pedagogik. Jonas Aspelin är professor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad. Han har tidigare gett ut en mängd böcker och artiklar inom området, varav följande på Gleerups förlag: Sociala relationer och pedagogiskt ansvar (2010) och Om relationell pedagogik (2011).

Under de senaste decennierna har fokus på standardiserade kunskapsmätningar ökat, och utbildning har blivit liktydigt med enskilda individers prestationer. Relationell pedagogik utmanar detta synsätt genom att i stället erbjuda ett sätt att analysera, förstå och tänka kring utbildning där relationer sätts i centrum. Om relationell pedagogik grundas på tanken att människan växer, utvecklas och lär sig saker i relationer. Författarna introducerar här det relationella tänkandet med utgångspunkt i teoretiker som Kenneth Gergen, Gert Biesta och Martin Buber och applicerar det sedan på frågor som vad utbildning är, vilken betydelse relationen lärare-elev har, hur lärarens förhållningssätt till eleven kan förstås och vad främlingskap i utbildning är. Skolan uppfattas här som en mötesplats - en plats där barn och ungdomar utvecklas som fria och ansvarstagande personer i sam-existens och sam-verkan. Boken vänder sig till lärarstudenter på avancerad nivå. Den kan också användas i vidareutbildning för lärare samt för magisterutbildningar i ämnen som pedagogik och socialpsykologi. Jonas Aspelin är docent i pedagogik vid Malmö Högskola. Sven Persson är professor i pedagogik vid Malmö Högskola och Centrum för professionsstudier.

Sociala relationer och pedagogiskt ansvar är centrala teman i den nya lärarutbildningen. För att en undervisningssituation ska bli lyckad måste relationen mellan lärare och elev baseras på ett ömsesidigt förtroende. Det förutsätter också att läraren har relationell kompetens. Genom att analysera kommunikationen i klassrum visar författaren hur processer under lektionernas ytskikt hela tiden påverkar relationsbyggandet. I boken beskrivs också hur genuina relationer förverkligas i undervisningen och vad som motverkar att det sker. Studierna visar att läraren behöver en god förmåga att bygga relationer och möta den enskilde eleven som han/hon är. Sociala relationer och pedagogiskt ansvar ger en vägledning i hur dessa förmågor främjas. Boken vänder sig framför allt till lärarstudenter och verksamma lärare, men även till studenter i ämnen som pedagogik, socialpsykologi och sociologi. Jonas Aspelin är docent i pedagogik och fil.dr. i sociologi, verksam vid Malmö högskolas lärarutbildning och Centrum för professionsstudier. Han har skrivit en mängd böcker och artiklar inom området.