Jonas Grafström

Hemarbete/distansarbete – som initialt under covidpandemin betraktades som tillfälliga arbetssätt – har i många fall etablerats som det nya normala för kontorsarbetare. Efter pandemin har vissa kontorsverksamheter valt att permanent behålla distansarbete, många har valt hybridmodeller, medan andra har återgått till krav på fysisk närvaro på kontoret. För drygt tre år sedan (2022) genomförde jag tillsammans med företaget HP en undersökning av svenska kontorsarbetares preferenser kring distansarbete. År 2025 blev det dags att upprepa frågorna för att se hur – eller om – preferenserna har förändrats. En webbaserad undersökning, liknande den som gjordes 2022, genomfördes på eget bevåg under perioden 16–22 maj 2025. Frågor som syftade till att undersöka huruvida familjebildning påverkar distansarbetespreferenser lades till. Drygt 1 000 av de svarande identifierades som kontorsarbetare. Det är dessa kontorsarbetare som rapporten handlar om.

För första gången är förnybara energikällor på flera platser i världen billigare än fossila bränslen. Det är svindlande ekonomiskt, politiskt liksom teknik- och klimatmässigt. Allt du behöver veta om sol- och vindkraft är en pedagogisk förklaring av sol- och vindkraftens framväxt och förutsättningar Allt du behöver veta om är en serie med böcker som förklarar de frågor som ständigt är aktuella och som man kan känna ett behov av att fördjupa sig mer i.

Vinster spelar en central och mångfacetterad roll i ekonomin. Möjligheten att få avkastning på sina investeringar, oavsett om de sker i form av tid eller pengar, har varit något som sporrat och väglett entreprenörer i tusentals år. Ändå hörs allt oftare en kritik mot vinstdrivande företag. I den här antologin visas på den avgörande betydelse som vinst har för ekonomisk tillväxt, innovation och hållbarhet. Sju olika författare och forskare, berättar i sina texter om allt från vinstbegreppets historia till vinstens betydelse för entreprenörskap och innovation. På ett övertygande sätt berättas även om hur vinsten kan spela en avgörande roll för såväl bättre välfärdstjänster som för grön omställning. Boken avslutas med en empirisk genomgång av hur stora vinster svenska företag gör i dag och svarar på frågan: Är företagens vinster för höga? Boken vänder sig till politiker, opinionsbildare, ledarskribenter och andra politiskt intresserade personer. Bokens kapitel är fristående och kan läsas i den ordning som önskas. Den som väljer att läsa boken från pärm till pärm kommer att få en fördjupad förståelse för vinstens stora betydelse för samhällets utveckling. Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven. Olov Daunfeldt är en av författarna, forskarna Niklas Elert, Dan Johansson, Jonas Grafström, Nima Sanandaji, Magnus Bild och Mikael Runsten de andra. Redaktör är Maria Eriksson.

I denna rapport undersöks preferensskillnader för distansarbete bland kontorsarbetare i Sverige utifrån ålder, geografi och kön. Rapporten baseras på en undersökning där drygt 1 000 arbetande personer identifierades som kontorsarbetare. Undersökningen genomfördes under april 2022. Antalet dagar i distansarbete varierar med ålder där den yngsta åldersgruppen (18–25 år) arbetar på distans 1,2 dagar i veckan, och den äldsta åldersgruppen (49–64 år) 2 dagar. Geografiska skillnader i hemarbetsdagar skiljer sig stort med en differens på uppemot 0,7 dagar per veckan. 4 av 10 skulle tacka nej till ett jobberbjudande där distansarbete inte är möjligt. Resultaten pekar på att preferenser gällande distansarbete skiljer sig förhållandevis mycket mellan arbetstagare. Det kan därför vara relevant för arbetsgivare att ta individuella preferenser i beaktande och skapa flexibla arbetsmodeller som kan tillgodose olika behov och önskemål. En mångfald av sätt att arbeta på kan vara fördelaktigt för att främja en positiv arbetsmiljö och produktivitet, oavsett ålder.

Debatten om tjänstemannaaktivism handlar om huruvida enskilda tjänstemän eller hela myndigheter driver en egen politisk agenda vid sidan av eller inom ramen för demokratiska beslut och regler, vilket kan skapa rättsosäkerhet och påverka investeringar och långsiktiga beslut. Detta inom till exempel skogsnäringen och de gröna näringarna. Syftet med denna rapport är att genom en litteraturöversikt av forskningen på området belysa hur de gröna näringarna och särskilt skogsnäringens utveckling kan påverkas om tjänstemän agerar aktivistiskt. Rapporten presenterar en teoretisk modell. Rapporten ger exempel från Sverige och fokuserar särskilt på hur tjänstemannaaktivism kan skapa rättsosäkerhet och försvaga äganderätten. Bland slutsatserna märks att om lagar och regler på ett område är oklara och kan tolkas på olika sätt, uppstår det handlingsutrymme (”slack”) för tjänstemän. Detta kan i sin tur användas av tjänstemän med egen agenda. Företeelsen kan förstärkas om det finns flera olika myndigheter som kan göra olika tolkningar och avvägningar. Det ska även tilläggas att handlingsutrymme kan vara syftet då lokal kompetens i frågor kan vara viktig. I fallet med skogsbruket är gällande regelverk på många sätt komplext. Här har flera olika myndigheter till uppgift att tolka och tillämpa flera olika svenska och EU-rättsliga lagkomplex. Lagstiftningen har i hög grad karaktären av övergripande mål som ger tjänstemän och myndigheter ett tolknings- och handlingsutrymme. I rapporten konstateras även att det finns en brist på systematisk empirisk forskning om förekomsten av tjänstemannaaktivism. Tjänstemannaaktivism är svår att dokumentera och mäta eftersom den ofta består av individuella handlingar och beslut, och inte av en organiserad rörelse. Trots detta är det viktigt att diskutera fenomenet, särskilt med tanke på dess påverkan på rättssäkerhet, äganderätt, demokrati och transparens inom förvaltningen. I framtida studier planeras att undersöka förekomsten av tjänstemannaaktivism genom enkäter och intervjuer med företag och andra intressenter.

Den minskning av koldioxidutsläpp som behöver komma till stånd globalt dröjer och riskerar bli för långsam och för sen. Olika former av koldioxidinfångning kommer därför att vara nödvändiga. I Dags att städa upp – potential för koldioxidinfångning tar Jonas Grafström, miljöekonom, ett helhetsgrepp på infångningstekniken. Han sammanfattar såväl teknik som kringliggande aspekter gällande exempelvis ekonomi, infrastruktur och energi. De tre metoder av koldioxidinfångning som huvudsakligen beskrivs är infångning från utsläppspunkter (CCS), bioenergi med infångning (BECCS) och atmosfärisk infångning (DAC). Dessa förenas alla av behovet av aktiv lagring av koldioxidgasen efter infångningen. Metoder som binder koldioxiden till marken berörs endast kort. Koldioxidinfångning står inför tre huvudsakliga, generella utmaningar: Att ytterligare utveckla tekniken; att se till att kostnaderna för den blir rimliga; och att den blir del av ett kretslopp och en marknad. Koldioxidinfångning inte är ett substitut för att drastiskt minska koldioxidutsläppen. Att fasa ut fossila bränslen, utöka förnybar energi och påskynda effektivitetsåtgärder, är nödvändigt. Infångning som begränsningsmetoder kommer ensamma inte räcka till för att förhindra uppvärmning. Det är inte ”antingen eller” utan ”både och”.

ÄR KAPITALISMEN en orsak till klimat- och miljöproblemen? Eller kan fria marknader tvärtom vara en del av lösningen? Klimatförändringar och miljöförstöring hör till vår tids ödesfrågor. Men vilken roll spelar egentligen staten och kapitalet i klimatomställningen? På vilket sätt kan äganderätt rädda haven? Hur kan genmodifi erade grödor öka vår motståndskraft mot klimatförändringar? Och hur kommer det sig att frihandel kan vara grönare än närproducerat? I Grön kapitalism besvaras dessa och många andra frågor av några av Sveriges främsta opinionsbildare, näringslivsföreträdare och forskare. Tillsammans visar de hur innovation, teknik, fria marknader och träff säker politik kan minska såväl klimatutsläpp som annan miljöförstöring utan att mänsklighetens framsteg hindras. Med texter av Joakim Broman, Runar Brännlund, Jonas Grafström, Ellen Gustafsson, Edvard Hollertz, Payam Moula, PM Nilsson, Johan Norberg, Maria Sunér och Mattias Svensson.

I och med att Covid-19-pandemin tvingade många anställda att skifta arbetsplatsen från kontoret till hemmet, tycks stigmat kring distansarbete, och framför allt hemarbete, ha minskat. Med ett möjligt slut av pandemin i sikte är frågan hur (kontors-)arbetslivet kommer att se ut framöver: Vad behöver man tänka på när man som arbetsgivare och/eller HR person funderar kring om distans- och/eller hybridarbete ska bibehållas, utökas – eller avvecklas? För företag blir det nödvändigt att analysera och planera hur den nya post-Covid verksamheten ska utformas. Det är av vikt för företag att uppnå en ny status quo när framtidens arbetsplats planeras; målet behöver vara att hitta ett arbetssätt som är gynnsamt för både arbetsgivare och anställda, oavsett om det rör sig om kontors-, distans- eller hybridarbete. Denna rapport syftar till att redogöra för forskningsläget kring hem- och distansarbete för att ge de som planerar för framtiden ett beslutsstöd. Forskningssammanställningen gör inte anspråk på fullständighet då det i nuläget är för tidigt att dra slutsatser om världens förändring efter pandemin. Rapporten diskuterar flera relevanta aspekter och presenterar konkret tolv punkter som är av vikt för den som leder och fördelar arbetet, samt dess stödfunktioner, på ett företag.

Går det att förena ekonomisk tillväxt med hållbar utveckling? Den här boken beskriver hur miljöskadliga utsläpp och användningen av naturresurser i Sverige har förändrats över tid. Sedan 1990 har Sveriges befolkning ökat med drygt 1,6 miljoner och ekonomin nästan fördubblats. Samtidigt har koldioxidutsläppen minskat med 27 procent mellan åren 1990 och 2018, konsumtionen av el, vatten och energi har stått still vilket innebär att ekonomin är nästan dubbelt så effektiv. Av de 26 luftföroreningar Naturvårdsverket mätt sedan 1990 har 24 gått ner fram till 2017. I många fall har det skett mer än en halvering.

I den klassiska filmen Moderna tider står Chaplins lille luffare vid löpande bandet och drar åt muttrar i vansinnestakt. När en ny maskin ökar bandets fart ytterligare tappar luffaren fattningen och löper amok i fabriken. Om förändringens vindar blåste på 1920-talet så blåser de ännu, hundra år senare. Men vindbyarna är nu kraftigare än i någon storm vi hittills sett. VI HAR VARIT HÄR FÖRUT -OCH VI HAR ALDRIG SETT NÅGOT LIKNANDE. Vi är många som närmar oss ett vägval: antingen kan vi börja på en yrkesväg som leder till guld och gröna skogar, eller fortsätta trampa en allt smalare och allt mer eftersatt stig. Den här boken vänder sig till dig som är nyfiken på vad det är som förändras i Sverige och världen idag, vad vi kan lära oss av historiska omställningar och vilka branscher som kan påverkas, blomstra eller dö. Historien visar att oavsett om det är teknologisk utveckling eller oförutsedda globala händelser som orsakar branschförändringar är en sak klar: förändringarna sker snabbt. Många kommer inte hinna med tåget. Det här är guiden till framtidens yrken för dig som inte vill bli kvar på perrongen. Kan Skalman, Karl Marx och South Park lära oss något om vad som händer på arbetsmarknaden nu? Och vad blir egentligen konsekvenserna när robotar städar, fixar pizzadegen samt sköter den finansiella marknaden och artificiell intelligens tänker snabbare och kör bil bättre än vi? Försvinner verkligen jobb eller är det i själva verket yrken som förändras?