Jonas Hedberg

"Samfundet Nordiska museets och Skansens Vänner är en stöttande vänkrets som är gemensam för de två museerna. Det hela började för 100 år sedan med ett fokus på gåvor av föremål. I dag kan bidragen gå även till exempelvis pedagogisk utveckling, fördjupad samlingsvård, artbevarande eller omvärldsbevakning. Med vännernas hjälp har vi kunnat göra nödvändiga insatser men också satt guldkant på tillvaron. De som vinner mest på detta är givetvis våra besökare." I denna årgång av Fataburen presenterar en rad medarbetare vid Nordiska museet och Skansen ett urval vängåvor och bidrag från både fjärran tid och det nyss förflutna.

Kerstin Bernhard (19142004) inledde sin karriär i samband med att svensk modefotografi på allvar började bli en självständig genre. Hennes modebilder från 1940-, 50- och 60-talen behåller ännu i dag en tydlig fräschör och några av dem är utan tvekan klassiker. Men Bernhards livsverk innehåller mycket mer än så. Som porträttfotograf fick hon på 1940-talet genomslag i tidskrifter som Idun, Vecko-Journalen och Filmjournalen. Något årtionde senare hade hon skiftat huvudfokus mot mat. Hennes medverkan i Bonniers kokbok var pionjärartad på samma sätt som kokboken var banbrytande med sina stora färgbilder. I de friare berättelserna om bröd och människor skapade hon ett kulturhistoriskt bildmaterial som saknar motstycke. Mot slutet av sin gärning sökte Kerstin Bernhard det estetiskt tilltalande i vardagens allra enklaste former. Kritikern Kurt Bergengren skrev: Det är inspirerande bilder, svindlande sköna former i en fotografisk form som är lika ren. Det finns ingenting att tillägga. Den här boken är del två i en serie med fotoböcker från Nordiska museet. Kända motiv kompletteras med sällan visade bilder ur Kerstin Bernhards omfattande arkiv, som har ingått i museets samlingar sedan 1990-talet.

KW Gullers (19161998) var tolv år när han började fotografera sin hemstad Stockholm och femton när han fick sin första anställning i fotobranschen. Några år senare startade han Studio Gullers och inledde en livsgärning som kom att präglas av närmast exempellösa framgångar. Han drevs av stora ambitioner men hämtade också näring i samtidens längtan efter nya visuella uttryck och berättelser. När den klassiska bildjournalistiken nådde vägs ände vid 1950-talets slut såg sig Gullers tvungen att bredda sin verksamhet. Uppdragen för de stora namnen inom näringslivet gav upphov till framtidsoptimistiska skildringar av svensk industri och bär som sådana vittnesmål om en unik tidsanda. Som helhet betraktad ger Gullers verk en sammansatt bild av Sverige under moderniseringens århundrade. Studio Gullers bildarkiv utgör en hörnsten i Nordiska museets fotosamlingar. Bilderna används flitigt och är älskade av många. De talar till människor med egna minnen av de tidevarv som de fångar men finner lika ofta en yngre publik som letar efter ingångar till ett både nära och fjärran förflutet. I den här boken finns klassiker och pärlor för alla.