Jonas Ohlsson

Radio och TV i allmänhetens tjänst. Givet de förpliktigande orden är det inte konstigt att public service debatteras. I grund och botten är detta bra: Public service är en institution med makt och ska därför vara föremål för diskussion och debatt. Men samtidigt som det är positivt att public service debatteras är det olyckligt om diskussionen fastnar i ”tyckande”. När det gäller public service finns det ju hyllmeter av akademisk forskning! Att tycka är inte fel – men att argumentera utifrån fakta väger onekligen tyngre. Syftet med Public service: En svensk kunskapsöversikt är att på ett lättillgängligt sätt presentera vad empirisk forskning har kommit fram till i centrala frågor gällande public service. Kapitelförfattarna är verksamma vid svenska universitet och högskolor, och merparten av de resultat och slutsatser som presenteras bygger på genomgångar av tidigare publicerad forskning. I samtliga kapitel är det public services nyhetsjournalistik som fokuseras. Public service: En svensk kunskapsöversikt vänder sig till alla med ett intresse för public service – inte minst politiker, journalister och samhällsdebattörer. Boken har redigerats av Johannes Bjerling, vetenskaplig redaktör vid Nordicom.

Mediebarometern är en årlig undersökning av den svenska befolkningens tillgång till, och användning av, olika typer av medier. Undersökningen har genomförts sedan 1979 och det gör Mediebarometern till den äldsta studien i sitt slag i världen. Resultaten i 2023 års undersökning bygger på svar från omkring 6 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 9 till 85 år. 2023 var ett år som följde på ett mycket händelserikt 2022 med krigsutbrott i Ukraina, val i Sverige och flera stora idrottsevenemang, för att nämna några stora nyhetshändelser. Allt detta återspeglade sig också i svenskarnas medie- och nyhetskonsumtion, som i flera avseenden var rekordhög under 2022. 2023 kom i stället att präglas av ökande priser, höga räntor och ett försämrat säkerhetspolitiskt läge ute i världen. Den nedgång vi ser i räckvidden för flera nyhetsmedier i årets rapport var mot den bakgrunden inte helt oväntad. Samma sak gäller den något minskade benägenheten att betala för olika typer av medieinnehåll som vi ser i resultaten. Samtidigt låg medieanvändningen som helhet kvar på rekordhöga nivåer också under 2023. Mediebarometern genomförs av Nordicom vid Göteborgs universitet i samverkan med Bonnier News, Göteborgs-Posten, Mediemyndigheten, Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio. Datainsamlingen till Mediebarometern 2023 har genomförts av undersökningsföretaget Indikator. Rapporten Mediebarometern 2023 går att ladda ner gratis från Nordicoms webbplats: www.nordicom.gu.se

Mediebarometern är en årlig undersökning av den svenska befolkningens tillgång till, och användning av, olika typer av medier. Undersökningen har genomförts sedan 1979 och det gör Mediebarometern till den äldsta studien i sitt slag i världen. Resultaten i 2022 års undersökning bygger på svar från omkring 6 600 slumpmässigt utvalda personer i åldern 9 till 85 år. 2022 var ett dramatiskt år, både i Sverige och globalt. Inledningen av året präglades alltjämt av coronapandemin. Först på våren lättades restriktionerna och i april 2022 slutade covid-19 att betraktas som en samhällsfarlig sjukdom. Då hade Rysslands invasion av Ukraina pågått i drygt en månad. 2022 var dessutom ett valår i Sverige. Det arrangerades vinter-OS i Kina och internationella fotbollsmästerskap för både damer och herrar. Allt detta gjorde förstås avtryck i den svenska befolkningens användning av medier – för information och nyheter, men också för förströelse och verklighetsflykt. Den här rapporten visar att den samlade mediekonsumtionen i Sverige under 2022 låg kvar på samma höga nivåer som noterades under pandemiåren 2020 och 2021. Mediebarometern genomförs av Nordicom vid Göteborgs universitet i samverkan med Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Myndigheten för press, radio och tv, Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio. Datainsamlingen till Mediebarometern 2022 har genomförts av undersökningsföretaget Origo Group.

The Nordic Media Market 2015 is the thirteenth publication in the Nordic Media Trends series, which documents, describes and analyses developments in the media sector from a Nordic perspective. Previous publications in the series have presented both general media statistics and overviews of major media companies on the Nordic media markets. The present publication uses a somewhat more qualitative approach, as it analyzes current trends in Nordic media development against previous characterizations of the Nordic media landscape. The report focuses particularly on the development of the Nordic newspaper industries, Nordic media policy and the market position of the Nordic public service companies. Nordicom’s ongoing monitoring of media trends in the Nordic countries is financed by the Nordic Council of Ministers.

Det svenska medielandskapet utvecklas i ett nära samspel med det med det omgivande samhället. De sociala, ekonomiska, politiska och teknologiska landskapen formar – och formas av – medielandskapet i en ständigt pågående process. I MedieSverige 2021 får läsaren en aktuell och bred översikt över dagens svenska medielandskap. Genom att först belysa utvecklingen på de medieteknologiska och mediepolitiska områdena i Sverige, går rapporten vidare till att redovisa utvecklingen på publik- och reklammarknaderna, för att avslutningsvis beskriva den svenska mediestrukturen. MedieSverige 2021 bygger på ett rikt datamaterial från en rad olika källor. Rapporten riktar sig till studenter, lärare, forskare, journalister, beslutsfattare och alla andra som vill lära sig mer om utvecklingen på den svenska mediemarknaden. Den första utgåvan av rapportserien MedieSverige utkom för närmare 40 år sedan. MedieSverige 2021 utgör den fjortonde volymen i serien. Rapporten är skriven av Ulrika Facht och Jonas Ohlsson vid Nordicom, Göteborgs universitet.

MedieSverige 2019 ger en aktuell och bred översikt över dagens svenska medielandskap. Ett landskap som ständigt förändras i samspel med sociala, ekonomiska, politiska och teknologiska faktorer i samhället samtidigt som det även påverkas av större övergripande processer såsom internationalisering och digitalisering. Rapporten belyser utvecklingen på de medieteknologiska och mediepolitiska områdena i Sverige, redovisar utvecklingen på publik- och reklammarknaderna samt beskriver den svenska mediestrukturen. MedieSverige 2019 bygger på ett rikt datamaterial från olika källor. Rapporten riktar sig till studenter, lärare, forskare, journalister, beslutsfattare och alla andra som vill lära sig mer om utvecklingen på den svenska mediemarknaden.

• I 73 av landets kommuner finns ingen regelbundet bemannad redaktion. De kan ses som vita fläckar på nyhetskartan. • Antalet anställda på de svenska nyhetsredaktionerna har minskat med sju procent eller minst 370 personer på två år. • Mer än fyra kommuner av tio upplever att dagspressens kommunbevakning blivit sämre eller mycket sämre över tid. • Raset för annonsintäkter fortsätter – nästan var tredje reklamkrona har försvunnit från journalistiken sedan 2008. Mediestudiers årsbok ger varje år en bild av tillståndet för den svenska journalistiken. Genom några årligen återkommande studier och några särskilda för respektive år försöker vi svara på hur bra journalistiken lever upp till sin grundläggande samhällsuppgift. I årsboken är fokus på lokaljournalistik och kommunbevakning. Vår bedömning är att detta är den av branschens ekonomiska svårigheter mest utsatta delen av journalistikens kärnuppgift i samhället. Vi sammanfattar tillståndet för journalistiken 2017 – med fokus på den lokala rapporteringen.

- I var fjärde kommun sakans i dag en nyhetsredaktion - Var fjärde annonskrona har försvunnit från journalistiken sedan 2007 - Det digitala medieutbudet, som allt mer tar över, har annat innehåll än det analoga - bland annat mer sport och mindre politik. - Trots den ekonomiska pressen har medierna behållit bevakningen av kommunpolitiken - antalet artiklar har ökat de senaste åren. Demokratin och dagstidningen är mer eller mindre jämnåriga. Men när våra medievanor digitaliseras skakar nu den tidigare så trygga finansieringen av journalistiken. De digitala medierna har gjort oss alla till publicister - men kan det ersätta den organiserade journalistiken? Den tredje statsmaktens roll måste efter två sekel formas på nytt. När allt förändras gäller det att veta precis vad som händer. Därför kommer nu Mediestudiers årsbok 2014/2015 som första utgåvan i en årlig serie med syfte att ge en stabil kunskapsgrund om journalistiken och journalistikens förutsättningar. Vi sammanfattar tillståndet för journalistiken 2015.

Larmrapporterna duggar tätt inom flera delar av samhället idag. Det handlar om sprickbildning i nationsöverskridande samarbeten, om globala utmaningar i form av klimatförändringar, om motståndskraftiga bakterier som hotar hälsan, om en växande samhällsoro. Det handlar också om ett sjunkande förtroendekapital och ifrågasättande av centrala samhällsinstitutioner, om fusk, spekulationer och alternativa fakta. Listan kan göras lång. Larmandet har många gånger saklig grund och inrymmer långsiktiga perspektiv. Men larmandet förefaller allt oftare anta skepnaden av effektsökeri. I ett samhälle präglat av informationsöverflöd blir det allt svårare att hantera och bearbeta information och, inte minst, att skilja systematiskt och transparent insamlad information från alternativa fakta och lösryckta påståenden. Hur vet vi egentligen vad som är sant och vad som är påhittat? Och vad händer med vårt demokratiska samhälle om det blir svårare att skilja mellan välgrundat och ogrundat? Larmar och gör sig till är den 70:e forskarantologin från SOM-institutet och bygger på 2016 års nationella SOM-undersökning - den trettioförsta i ordningen. Bokens innehåll knyter på många sätt an till det larmande som vi tycker oss se i det svenska samhället idag. Flera av bokens kapitel belyser en tilltagande polarisering och politisering inom (S)amhälle, (O)pinion och (M)edier. Samtidigt pekar resultaten i andra kapitel på att det inom vissa områden pågår en motsatt rörelse som snarare går i riktning mot en stärkt gemenskap och sammanhållning i samhället. Larmar och gör sig till är skriven av 50 forskare från olika discipliner vid universitet och högskolor i Sverige och utomlands.

• Var tredje kommun saknar dagstidning. Var åttonde saknar dessutom gratistidning eller lokal nyhetssajt. Dessa 35 kommuner är vita fläckar på nyhetskartan. • Nedgången i resurser fortsätter – nästan var tredje reklamkrona har försvunnit från journalistiken sedan 2008. • Det finns i dag närmare 600 lokala medier i landet – nästan 100 av dem bara på nätet. • De nya hyperlokala medier som nu uppstår hamnar inte i första hand i underbevakade områden, utan oftare där det redan finns gott om medier. • Trots den ekonomiska pressen hålls bevakningen av kommunpolitiken uppe även i år. Förändringen mellan 2015 och 2016 är liten. Vi tar inte längre del av medier på samma sätt som vi gjorde för bara några år sedan. Och för varje förändring av vårt beteende, har det blivit svårare att finansiera inte minst den lokala journalistiken. Mediestudiers årsbok följer utvecklingen för att ge medborgare, bransch och politik en klar bild av vad som händer – och underlag för den kvalificerade mediepolitiska debatt som så länge saknats. Vi sammanfattar med unik data tillståndet för journalistiken 2016 – med fokus på den lokala rapporteringen. Kolla läget i din kommun: kommunerna.mediestudier.se

Inom flera av samhällets domäner råder idag en tydlig obalans. På många olika områden - medier, partisystem, demokrati, säkerhet, förvaltning och välfärd - ser vi hur många av våra tidigare stabila och pålitliga samhällssystem rubbats ur sitt läge. Dramatiska händelser i omvärlden, parlamentariska kriser och teknikskiften ställer det svenska samhället inför stora och delvis nya utmaningar. Det är just nu rörigt och rörligt inom det mesta som har med (S)amhälle, (O)pinion och (M)edier att göra. Den fortsatta utvecklingen är svårläst. På vilka områden kan vi vänta oss en tillbakagång till en mer normal situation? Vilka samhällssystem söker ett nytt jämviktsläge? Ekvilibrium är den 66:e forskarantologin från SOM-institutet. Den bygger på 2015 års nationella SOM-undersökning - den trettionde i ordningen. Begreppet ekvilibrium betyder just jämviktsläge, en situation där konkurrerande krafter balanserar varandra. Inom så vitt skilda områden som filosofi, fysik, spelteori, nationalekonomi, religion och narratologi används ekvilibrium för att sammanfatta grundläggande idéer om jämvikt. Bokens analyser knyter på många sätt an till den obalans som vi tycker oss se i dagens svenska samhälle. SOM-institutets långa tidsserier ger goda möjligheter att ge perspektiv på situationer och lägen som idag uppfattas som speciella och unika. Ekvilibrium är skriven av 37 forskare från olika discipliner vid universitet och högskolor i Sverige och utomlands.