Jonas Olofsson

Den här boken ger historiska och internationella perspektiv på den svenska socialpolitikens utveckling. Tre socialpolitiska skeden behandlas. Det första skedet karakteriseras som det förmoderna skedet från tidigt 1800-tal. Fattigvården dominerade men framstod som alltmer otillräcklig. Det andra skedet, det moderna, handlar om den statliga socialpolitikens genombrott på 1930-talet och dess expansion efter andra världskriget. Förväntningarna på socialpolitiken var höga och tilltron till social ingenjörskonst stor. Under det som därefter kallas socialpolitikens senmoderna skede, från 1980-talet och framåt, påverkades socialpolitiken av en svagare och mer turbulent ekonomisk utveckling i kombination med starka nyliberala politiska strömningar. Förväntningarna på socialpolitiken har skruvats ner och den sociala ojämlikheten har ökat. I den sjätte och utvidgade upplagan av boken har flera nya avsnitt tillkommit. Analysen av socialpolitikens framväxt har fördjupats samtidigt som effekterna av sentida kriser, bland annat i spåren av pandemin, och socialpolitikens relation till förändrade villkor på arbetsmarknaden behandlas mer utförligt. Ett helt nyskrivet kapitel tar upp socialpolitikens relation till yrkeslärande mot bakgrund av arbetslivets omvandling och nya kvalifikationskrav.

Human olfaction â?? the sense of smell â?? enables us to appreciate food and drink, it warns us of dangers and it makes our environments more enjoyable. However, olfaction is one of our least explored sensory systems. Until now.

Human olfaction - the sense of smell - enables us to appreciate food and drink, it warns us of dangers and it makes our environments more enjoyable. However, olfaction is one of our least explored sensory systems. Until now.

"The Forgotten Sense leaves us with the hope of new discoveries and new recoveries--so that we may once again revel in the glorious, fragrant world around us."--Wall Street JournalBy one of the world's leading researchers into the science of smell, a fascinating exploration of our most essential yet least understood sense--enabling us to appreciate food and drink, warning us of dangers, and even influencing who we fall in love withOur sense of smell guides our lives far more than our screen-heavy, sight-privileged era would suggest. It animates our experience of food and drink, helps us access memories, and strengthens our intimacy with each other. But, long considered our most "beastly" sense, the inner workings of smell have stumped scientists for centuries. Now, cognitive scientist and leading smell researcher Jonas Olofsson uncovers the sophisticated processes that drive our olfactory system, with profound implications for how we perceive the world around us. Drawing from cutting-edge original research, Olofsson shows that not only is our sense of smell extraordinarily sensitive, its process of chemical exchange shaped human evolution on its most fundamental level. From the pheromones, environmental signals, and emotions we process with each breath, olfaction makes us the individuals we are. Moreover, smelling is an intellectual exercise, Olofsson argues, one that we have the remarkable capacity to strengthen and, with some effort, even regain after illness. With infectious curiosity and a host of applications--from emotional health and gastronomy to literature and even politics--The Forgotten Sense is a wide-ranging and entertaining look at this most understudied function of human life.

Det mänskliga luktsinnet är, tvärtemot vad många tror, utomordentligt känsligt. I djurriket är det bara hunden som slår oss när forskarna testar känsligheten för lukter. Att känna lukter är det enklaste och naturligaste i världen. Vi gör det hela tiden. Du andas in var fjärde sekund. Det blir nästan uppemot 1 000 inandningar i timmen och över 20 000 gånger varje dygn. Luften för med sig lukter som påverkar oss på djupet. luktandet samspelar med de andra sinnena, det är det mest uråldriga, men samtidigt det mest förfinade av våra sinnen. Jonas Olofsson är professor i psykologi och en av världens ledande forskare på människans luktsinne. I Det underskattade sinnet får vi lära oss inte bara att det mänskliga luktsinnet är utomordentligt känsligt, och att vi har underskattat vår känslighet, utan också att luktsinnet använder vår hjärnas fulla kapacitet – och kan tränas upp. Att känna lukter är en intellektuell process som inte börjar i näsan utan i hjärnan, redan innan luktmolekylerna når sin destination. Luktprocesserna formas av förväntningar och erfarenheter. Det innebär att vi kan göra våra liv rikare och bättre när vi återupptäcker luktsinnet med hjälp av insikter från psykologi och hjärnforskning. Vi lever i synsinnets tidsålder, och lukterna har hamnat i skymundan. Men efter en lång period i det fördolda har allt fler insett luktsinnets betydelse. Varje lukt är ett tvärsnitt mellan våra tankar och våra känslor. En mötesplats för nutiden, barndomen och tidernas begynnelse.

I Socialpolitik – en historisk bakgrund, internationella jämförelser och aktuella politiska utmaningar ges ett historiskt och internationellt perspektiv på den svenska socialpolitikens utveckling, allt från tidigt 1800-tal fram till i dag. Tre socialpolitiska skeden behandlas. Det första skedet karakteriseras som det förmoderna skedet. Fattigvården dominerade, men framstod som allt mer otillräcklig i ljuset av de sociala och samhällsekonomiska utmaningar som följde på industrialiseringen. Det andra skedet, det moderna, handlar om den statliga socialpolitikens genombrott under 1930-talet och dess expansion under decennierna efter andra världskriget. Keynesianskt inspirerad ekonomisk politik och social ingenjörskonst gav förutsättningar för ekonomisk och social stabilitet. Flertalet länder byggde ut välfärdsstaten med allt från allmänna socialförsäkringar, bredare utbildningsinsatser till offentlig vård och omsorg. Under det som därefter kallas socialpolitikens senmoderna skede, från 1980-talet och framåt, förändrades förutsättningarna. Produktivitetsökningen har varit svagare och arbetslösheten högre. Från 1980-talet ifrågasattes välfärdsstaten av allt starkare nyliberala politiska strömningar. Efterkrigsdecenniernas utveckling mot minskade inkomstskillnader bröts samtidigt som tillväxtkraften i ekonomierna försvagades. Socialpolitiken har förändrats i riktning mot ökade krav på ”försäkringsmässighet” och aktivering, privatisering och konkurrensutsättning av offentliga verksamheter.

Mänsklighetens samlade kunskap kan beskrivas som ett stort pussel. Bitar av nytt vetande bygger på och hakar i den tidigare samlade förståelsen om världen vi existerar i. Kunskap från olika vetenskapsområden bygger upp motiven som tillsammans bildar pusslets helhet. Små pusselbitar, till synes isolerade kan leda till stora genombrott när de plötsligt får ett sammanhang från ett angränsande område. I denna essäsamling har ledamöter i Sveriges unga akademi samlat texter om sina olika vetenskapsfält. Liksom kalejdoskopet rymmer boken infallsvinklar från många delar av forskningsfronten och bildar tillsammans en helhet som är något större än varje enskild del. En gemensam nämnare i skildringarna av forskarnas vardag är den otroliga nyfikenhet som driver fram ny kunskap. Ett öppet sinne och ett förutsättningslöst sökande, är närmast en naturlag för att skapa nytt vetande. Det kan tyckas lockande som beslutsfattare att rikta satsningar på forskning mot strategiska mål. Men utan den grundläggande forskning som dag efter dag och år efter år bedrivs kommer aldrig nya mönster att framträda. Vi kan inte säkert veta idag var avgörande genombrott väntar. Lösningar på dagens utmaningar kan som så många gånger förr framträda på oväntat håll. Ledamöterna inom Sveriges unga akademi representerar ett brett urval av olika vetenskapsområden. Under akademins möten träffas de och får möjlighet till en djupare inblick i respektive fälts stora utmaningar. Genom dessa tvärvetenskapliga möten kan nya frågeställningar formuleras och utforskas genom den bildliga vridningen av kalejdoskopets tub. Därmed finns det redan en rik källa av kunskap att ösa ur när stora samhällsutmaningar tornar upp sig och mänskligheten kan stå lite mer förberedd.

Evolutionsteorin är en bro som länkar samman vetenskaperna om människans kultur och samhälle med genetik och hjärnforskning. Här tas läsaren med på en resa där samtida forskare förenar biologiska och sociala perspektiv för att skapa en ny vetenskap om människan. Innehållet spänner över genetik, den sociala hjärnan och evolutionsteoretiskt grundad forskning om mänskligt beteende. Det handlar om fördomar, samarbete, maktförhållanden, stress, hälsa och livet i den moderna välfärdsstaten. Genom en rörelse mellan olika perspektivnivåer – gener, hjärna, individ, grupp och samhälle – visar författarna hur områden som alltför ofta behandlas fristående i själva verket är oupplösligt förenade. Boken är skriven för studerande inom humaniora, pedagogik, medicin, beteende-, samhälls- och vårdvetenskap. Det är också en bok för alla som är nyfikna på människans natur. Evolutionen har gjort människan till en samarbetande varelse som skapat samhällen, språk och kulturer. Med en klar och stringent redogörelse för moderna evolutionsteoretiska resonemang visar Jonas Olofsson och Johan Örestig övertygande hur människans natur samspelar med hennes kultur. Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet

I Sverige utvecklades skolan enligt en strävan efter att skapa likvärdighet. Utbildningen skulle både vara en rättighet och en skyldighet och den skulle vara lika för alla. Den skulle leda till en plats i arbetslivet, motverka klasskillnader och underlätta social rörlighet. Under 1990-talet förändrades denna modell i grunden. Nu etablerades en ny marknads­anpassad skola som snabbt ledde bort från den tidigare ­utbildningsmodellens intentioner. Dagens skolor är inte längre likvärdiga och utbildning leder inte lika självklart till arbete. En stor andel ung­domar fullföljer inte sin gymnasieutbildning. Och vad gäller yrkesutbildningen har förändringarna inneburit att den i allt mindre grad tillgodoser vare sig arbets­livets eller individens behov av yrkeskvalifikationer. Ansvaret för den yrkesmässiga färdigutbildningen vilar därmed på arbetslivet. Dagens utbildningsmodell befinner sig i kris. Vilka är förutsättningarna för att idag skapa en skola som minskar utbildningsklyftorna och som innebär effektiva etableringsmöjligheter på arbetsmarknaden? Ur demokratisk synpunkt bör de centrala utbildningsmålen vara att återupprätta yrkeskvalifikationer och yrkesidentiteter. Dessa mål försummas i dagens skola.