Jonas Qvarsebo

Skola och medborgarfostran behandlar den svenska enhetsskolans historia från 1900-talets början fram till 1960-talet och etablerandet av grundskolan. När utvecklingen mot enhetsskola under olika perioder hakade i dominerande idéströmningar – som hygienismen, eugeniken, progressivismen och nya idéer inom medicin, psykologi och psykiatri – skapades förutsättningar för att fostra de framtida medborgarna i en mer enhetlig riktning. I bokens olika kapitel följer vi den skolpolitiska processen under perioden med fokus på olika fostrans- och medborgarideal och de idéer, metoder och åtgärder som utvecklades för att förverkliga dem. Boken vänder sig till alla som är intresserade av skolans historia och dess medborgarfostrande roll.

Denna bok ger kunskap och redskap för att arbeta med Foucaultinspirerad maktanalys. I bokens första del presenteras Foucaults tänkande om makt utifrån ett antal övergripande begrepp som beskriver maktens skepnader och effekter ur ett historiskt perspektiv. Här får läsaren stifta bekantskap med de maktbegrepp som Foucault formulerade för att beskriva makt under olika historiska perioder: suverän och disciplinär makt, biomakt, pastoral makt och styrningsmakt. Bokens andra del är metodiskt inriktad och ger verktyg för att arbeta med Foucaults tänkande om makt i empiriska undersökningar. Här diskuteras de specifika teoretiska och analytiska utgångspunkterna för en maktanalys. Boken avslutas med exempel från författarnas egen forskning och ger råd om hur man kan arbeta med maktanalysen i konkreta undersökningar. Författarna vänder sig framför allt till uppsatsskribenter, doktorander och forskare som är intresserade av Foucaults tänkande om makt och vill fördjupa sin kunskap och omsätta den analytiskt och metodiskt.

Den populära Utbildningsvetenskap för förskolan ges nu ut i en helt omarbetad version med flera nyskrivna kapitel. Den uppdaterade boken är ett fortsatt bidrag till att formulera förskolans egen kunskapsbas och möter behovet av pedagogisk fördjupning. Boken följer förändringen av förskolan, från att vara en social och omsorgsinriktad verksamhet till att bli en del av utbildningssystemet. Den är indelad i tre större sektioner:• Perspektiv på förskola och barndom• Lärande, demokrati och ämnesdidaktik• Förskola i dagens SverigeUtbildningsvetenskap för förskolan är främst avsedd för studerande på förskollärarutbildningen och för fortbildning av förskollärare. Den riktar sig även till förskolechefer.

Runt 1977-1978 uppstod en levande punkkultur i Norrköping. Mot fonden av de gamla förfallna industriområdena i en stad som saknade hopp och framtidstro tog punkarna plats och levde enligt sina egna ideal. Punkkulturen blev ett kreativt, annorlunda och subversivt inslag i den rivningsdrabbade stad som i folkmun kallas Peking. Man trotsade den förkvävande jantelagen och bildade band, anordnade konserter och formade en motståndskultur som på ett radikalt sätt utmanade samhällets normer. I boken skildras vilka dessa punkare var, varför de blev punkare och hur deras kultur utvecklades mellan åren 1977-1983. Vi får följa punkarna från de första åren när punken samsades med proggen till de senare åren när den brittiska Oi-musiken, med en hårdare och mer aggressiv stil, dominerade. Vi får lära känna punkarnas tankar och drömmar, besöka platserna de intog och förstå villkoren de levde under. Bokens författare var själva en del av Norrköpings punkkultur och skriver med insikt och engagemang om sina ungdomsår och hur dessa har format dem.