Jonas Vlachos

Sedan tjugo år tillbaka har andelen privata utförare ökat kraftigt i den offentligt finansierade välfärden i Sverige. Idag har närmare en femtedel av de anställda inom välfärdssektorn en privat arbetsgivare och mer än var femte gymnasieelev går i en friskola. Men har det ökade inslaget av konkurrens infriat förhoppningarna om effektivitet och högre kvalitet? Konkurrensens konsekvenser är den första breda analysen av privatiseringarnas omfattning och följder. Här granskar åtta forskare välfärdsområdena förskola, skola, ungdoms- och missbrukarvård, arbetsmarknadspolitik, hälso- och sjukvård samt insatser för äldre och funktionshindrade. Frågorna som ställs är bland andra: Hur långt har konkurrensutsättningen gått inom de olika områdena? Hur stora är de geografiska skillnaderna och vad beror de på? Vilka är producenterna? Vilka effekter har privatiseringarna haft för kvalitet och effektivitet? Vilka är tendenserna och utmaningarna framöver?

SeSamär ett nytt läromedel i samhällskunskap för gymnasiet. Med engagerande texter, konkreta exempel och klargörande modeller ger läromedlet eleverna verktyg att förstå och analysera den komplexa värld de lever i. Hur hänger politik, ekonomi och samhällsstrukturer ihop? Vilken förståelse av samhället behövs för att kunna delta i och forma både nuet och framtiden? I SeSam får eleverna även metoder och verktyg för att kritiskt granska samhällsfrågor, vilket är avgörande i en tid av snabb förändring och ökande informationsflöden. Med SeSam får eleverna inte bara lära sig om samhället – de får även hjälp att se sambanden, se samspelet och se samhället i ett större perspektiv. Skrivet av ämnesexperterNär allt fler ifrågasätter fakta och vedertagen kunskap är det extra viktigt att låta experter förklara det som är svårt på ett tillgängligt och tydligt sätt. Därför skrivs SeSam av fem professorer i statsvetenskap, nationalekonomi och sociologi som har gedigna kunskaper och är uppdaterade på den senaste forskningen inom respektive ämnesområde. För att utveckla elevernas kunskaper och förståelse behövs uppgifter och dessa skrivs av en ämnesdidaktiker och verksam gymnasielärare. Tydlig struktur och progressionSeSam består av fyra delar – verktyg & metoder, politik, ekonomi och sociala frågor. För att knyta samman de olika delarna och visa på ämnets tvärvetenskapliga karaktär återkommer ett antal centrala begrepp i bokens olika delar, exempelvis makt, hållbarhet, jämlikhet, rättvisa, mänskliga rättigheter och välfärd. Varje kapitel inleds på ett sätt som väcker elevernas intresse för ämnet och aktiverar deras förkunskaper. Rubriker stöttar läsförståelsen och uppgifterna i slutet av varje kapitel utvecklar både förståelse och elevernas analytiska förmåga. Läromedlet konkretiserar progressionen mellan samhällskunskap nivå 1, 2 och 3. Nytt ämnesinnehåll, till exempel rättsstaten och mediers roll i demokratin samt Sveriges totalförsvar, får en naturlig plats i det enda läromedlet på marknaden som är nyskrivet för Gy25. En komplett serie i samhällskunskapSeSam nivå 1b. Utkommer i januari 2026SeSam nivå 1b Digital. Utkommer i mars 2026SeSam nivå 1b & 2. Utkommer i augusti 2027SeSam nivå 123. Utkommer i januari 2029Digitalt läromedel med smarta funktionerUnderlätta för dig själv och hjälp eleverna genom att använda den fysiska läroboken och det digitala läromedlet tillsammans. Fler sätt att variera undervisningenSmarta verktyg och funktioner som inläst text, klickbara ordförklaringar och möjlighet att anpassa texten. Inlämningsfunktion för alla uppgifterMöjligt att skapa egna skräddasydda kurser.

Nationalekonomisk analys kan med relativt enkla medel användas för att analysera viktiga samhällsproblem, som hur klimatförän­dring­arna kan hejdas och socialförsäkringar utformas. Denna bok ger med hjälp av diagrammatiska analyser och exempel en grundläggande förståelse för empirisk analys, miljö­problem, risktagande och försäkringar, effektivitet och rättvisa, utbildning samt diskriminering. Läsaren kan öva på modellerna inom ramen för en organiserad seminarieserie på grundkursen i nationalekonomi eller på egen hand. Oavsett om man tänker sig en framtid inom näringsliv eller förvaltning, som politiker, journalist eller forskare, eller helt enkelt är en nyfiken student så förmedlar modellerna djupa och använd­bara insikter.

Indikationerna på problemen i svensk skola är många. De sjunkande resultaten i jämförande internationella undersökningar är bara ett av dem. Allt fler lämnar skolan utan fullständiga betyg och likvärdigheten i svensk skola ifrågasätts. I denna forskningsrapport ger tre forskare från olika discipliner nationalekonomi, pedagogik och historia sin bild av utvecklingen i den svenska skolan och analyserar dess orsaker. Författarna uppmärksammar kvalitets- och resultatfrågor, lärarnas ställning och utbildning, undervisningskvaliteten, likvärdigheten, resurser och betyg och hur de stora reformerna på 1990-talet verkat. Rapporten avslutas med att de tre författarna pekar ut en möjlig reformdagordning för svensk skola. Författare är JAN-ERIC GUSTAFSSON, professor i pedagogik, Göteborgs universitet, SVERKER SÖRLIN, professor i miljöhistoria, Kungliga Tekniska högskolan och JONAS VLACHOS, professor i nationalekonomi, Stockholms universitet och affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN).

Årets rapport från SNS Välfärdsråd utreder i vilken utsträckning och i vilken form globaliseringen hotar den svenska välfärdsstaten. Globaliseringen för med sig en mängd utmaningar för den svenska välfärdsmodellen. Kommer vi att klara av att finansiera vår, internationellt sett, stora offentliga sektor? Kan den svenska arbetsmarknadsmodellen överleva fullt ut i en globaliserad värld? Finns det några vinnare och förlorare i globaliseringsprocessen? Ur innehållet: Den svenska välfärdsstatens särdragGlobalisering från svensk horisontGlobaliseringens drivkrafter och konsekvenserAvvägningen mellan effektivitet och jämlikhetGlobalisering, lokalisering och inkomsterGlobalisering och riskGlobalisering och institutionerMigration och välfärdsstatenVilka blir marginaliserade av globaliseringen? Hur kan välfärdsstaten bättre möta globaliseringens utmanare? Bokens författare: Karolina Ekholm (ordförande), Torben Andersen, Arne Bigsten och Jonas Vlachos.