Jonny Hjelm

Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys samlar samhällsvetenskaplig och historisk forskning från Sverige och världen. Alla artiklar finns fritt tillgängliga, gratis att läsa och ladda ned, på www.tidskriftenarkiv.se. För dem som hellre vill läsa mellan två pärmar tillhandahåller vi den här tryckta utgåvan. I detta nummer: Marco d’Eramo, ”Amerikansk försvagning?” Kommentar: Christian Andersson, ”Efter Gaza – en rörigare och farligare värld” Jon Sunnerfjell, ”Vad en bruksortskommuns sociologik kan säga oss om det aktiva samhället” Rolf Å Gustafsson, ”Det svenska klassamhället och staten under första hälften av 1800-talet. En essä om proto-marxism” Kommentarer: Bo Rothstein, ”Skuggan från den svenska högern” Anders Björnsson, ”Den listige eller överlistade revolutionären” Bengt Olle Bengtsson, ”Lunds universitet: två pris på tre år” Recensioner: Göran Therborn, ”Myrdalmonumentet” Mats Benner, ”Oroliga liberaler” Jonny Hjelm, ”Vänstern och stamtänkandet” Ulf Bjereld, ”’Chile, Chile, solidaritet!’”

Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys samlar samhällsvetenskaplig och historisk forskning från Sverige och världen. Alla artiklar finns fritt tillgängliga, gratis att läsa och ladda ned, på www.tidskriftenarkiv.se. För dem som hellre vill läsa mellan två pärmar tillhandahåller vi den här tryckta utgåvan. I detta nummer: Redaktionen, ”Inbjudan till dialog och diskussion om klass” Mikael Stigendal, ”Värdet av ett klassbegrepp” Marcus Lauri & Paulina de los Reyes, ”Vad hände sen? Våld, trygghet och tankar om en annan framtid efter oroligheterna i Husby 2013” Klas Åmark, ”Den socialdemokratiska samhällsordningen” Antonio Gramsci, ”Två anteckningar ur ’Amerikanism och fordism’” Kommentarer: Anders Stephanson, ”En sorts bildningsroman” Bo Rothstein, ”Avvecklingens politiska logik. Brittiska gruvor och svenska varv” Christian Andersson, ”Nordafrika efter de folkliga revolterna – tillbaka till ordningen!” Recensioner: Sarah Schulman, ”Förlorarnas lott” Anders Björnsson, ”Ubåtskrigets magnum opus?” Jonny Hjelm, ”Tegelsten nummer två”

Den svenska fotbollen var fram till 1960-talets mitt en helt igenom manlig rörelse. Åren 19651970 förändrades detta. I denna bok skrivs historien om den svenska damfotbollens framväxt. Fem föreningar och distrikt står i centrum: Djurgården (Stockholm), Jitex (Göteborg), Öxabäck (Västergötland), Sandåkern (Västerbotten) och IFK Malmö (Skåne). Varför lyckades just 1960-talets kvinnor med att få igång tävlingsinriktad fotboll när tidigare försök misslyckats? Damfotbollslagen bildades av unga kvinnor med anknytning till nya kvinnogemenskaper på arbetsplatser, i utbildningssystemet och idrottsföreningarna. Kvinnorna var påverkade av 60-talets könsrollsdebatter, samtidigt som de var noga med att hålla distansen till feministerna som uppfattades som alltför radikala och politiserande. Damfotbollens integrering i de lokala idrottsföreningarna under 1970-talet blev därför en opolitisk resultatinriktad kvinnokamp med krav på idrott på lika villkor. Jonny Hjelm är professor i historia vid Umeå universitet.

Industriarbetarnas kunskap och kreativa förmåga betraktas som en nyckelfaktor i företagens konkurrensförmåga. Att effektivisera arbetsmetoder, maskiner, verktyg m m är inte enbart en uppgift för specialister utan idag förväntas även arbetarna delta i denna process, t ex genom organiserad förslagsverksamhet. Är förslagen användbara ersätts förslagsställarna med en summa vars storlek är kopplad till förslagets användbarhet och dess ekonomiska värde. Efter en tillbakablick på förslagsverksamhetens historiska rötter, med början i tyska storföretag i slutet av 1800-talet, behandlar Hjelm förslagsverksamhetens utveckling i Sverige. På LO:s inititativ blev från och med 1940-talet förslagsverksamheten en del av det avtalsreglerade samarbetet som inom företagsnämnderna förekom i de flesta av landets större företag. Senare, under 1980-talet, satsade många svenska företag på organiserad förslagsverksamhet, delvis beroende på att den med framgång användes i japanska företag. I boken analyseras förslagsverksamheten vid två västerbottniska företag och de närmare tolv tusen förslag som lämnades in åren 1947-1989. Jonny Hjelm visar bl a hur stora de utbetalda ersättningar till förslagsställarna var, och hur förslagsverksamheten vid ett av företagen -- Rönnskärsverken -- resulterade i betydande besparingar. I ett vidare perspektiv visar Hjelms arbete hur arbetares och tjänstemäns aktiva och personliga medverkan i det svenska näringslivets tekniska och ekonomiska utveckling kommit att organiseras genom förslagsverksamheten.

Skogsbruket har genomgått en snabb och omvälvande mekanisering under efterkrigstiden. Syftet med denna bok är att studera hur skogsarbetarna upplevt och agerat i denna förändringsprocess. Huvudintresset ägnas mekaniseringens första fas, då motorsågen slog ut timmersvansen och yxan. Hur trodde de att arbetet skulle förändras, oh hur blev det? Samtidigt får vi en inblick i hur livet på landsbygden förbättrades under 1940- och 1950-talen och hur denna utveckling banade väg för en stark framtidsoptimism, som vändes i besvikelse under de följande årtiondena.