Jörgen Gassilewski

En bok om och till Aris Fioretos. Redaktör Cecilia SjöholmRedaktörsassistent Astrid GrelzOmslag Håkan LiljemärkerBegränsad upplaga: 250 exemplar Medverkande:Paul Auster Anna Bengtsson Magnus Bergh Bigert & Bergström Daniel Birnbaum Mirces Cartarescu Love Derwinger Kjell Espmark Magnus Florin Jörgen Gassilewski Durs Grünbein Gunnar D. Hansson Gabriel Itkes-SznapElfriede Jelinek Stefan Jonsson Mara Lee Claudia Lindén Arne Melberg Lothar Müller Ernst Osterkamp Daniel Pedersen Håkan Rehnberg Mikael van Reis Monika Rinck Hans Ruin Cecilia Sjöholm Sophie Tottie Jan Wagner Sven-Olov Wallenstein Ola Wallin Magnus William-Olsson

Leken utspelar sig under en dag på förskolan Fiskeboden, berättad ur snart fyraåriga Junis perspektiv. Gassilewski levandegör denna centrala men oskildrade plats i samhället på barnets och miljöns villkor – lämningen på morgonen, samlingen med sångstund, lunchen och lekstunden på gården innehåller högt och lågt, kärlek och hat. Det är svindlande och drabbande i all sin självklarhet och skörhet. Leken är en existentiell roman om vad det är att vara människa i en ålder där vi alla har varit, men få av oss minns. Gassilewski ger oss en dag i Junis liv och låter oss känna hur det – på gott och ont – är att vara barn på nytt.

Marc Bernards Arbetardagarna 9 och 12 februari, först publicerad i mars 1934, är den franska folkfrontslitteraturens urtext. Den dokumenterar det ögonblick under en demonstration i Paris då socialdemokrater, liberaler och kommunister spontant valde att åsidosätta sina motsättningar för att istället enas i kamp mot fascismen – en handling med världshistoriska konsekvenser. Idag, när ytterhögern på nytt flyttar fram sina positioner, har Bernards bok en nyvunnen aktualitet. Det är en bok som ställer frågor till nuet: är det fortfarande möjligt att tänka enheten i motstånd som politisk och estetisk princip? Går det fortfarande att göra anspråk på en progressiv och antifascistisk tradition, som sträcker sig tillbaka till folkfronternas historiska ögonblick? Vilka kontinuiteter kan vi i så fall åberopa? Vilka diskontinuiteter måste vi göra gällande? I denna rapport av den oberoende forskningsgruppen Agentur publiceras Bernards bok för första gången i svensk översättning, tillsammans med introducerande, kontextualiserande, kritiska och experimentella texter av Jörgen Gassilewski, Emma Kihl, Samuel Richter och Kim West.

"Ballongen" rör sig kring existensens grund, kroppen i rummet, och förflyttar sig därifrån på olika sätt. Betydelse och berättelse bryts ner och byggs upp - plötsligt befinner vi oss på en badstrand där en glasskladdig färgglad boll studsar runt. En ballong omfattar alla sina egenskaper och flyger med sitt tomma/luftfyllda membran och skapar ett sammanhang och en berättelse när den seglar in över Ryssland. Där finns Anja, Oleg, Kim och Olga, fast på 1800-talet. Ballongen vill vara i världen och nå fram till den. Kanske är det enkelt, och sant.

Romanen var nomineret til Augustprisen i Sverige i 2017. Motiveringen lød:"Gassilewski kaster os ind i et af menneskehedens mørkeste øjeblikke, folkemordet i Rwanda i 1994. Samme historie fortælles igen og igen i forskellige stemninglejer, fra forskellige udsigts- og fortællerperspektiver. Volden i folkemordet siver langsomt ind i teksten og ved bogens slutning helt nærværende. En intensiv fortælling om menneskelighed, om nedarvet og kolonialt frembragt had, men også om afhængigheden af nære relationer." "Hvad denne mærkelige, lige så suggestive som ubehagelige roman til sidst formidler, er en stærk følelse af værdighed. Hvordan omstændighederne ofte er sådan, at den går tabt. Og hvordan mennesker så, overalt og til alle tider, vender sig om og mindes hvordan det var, da den stadig fandtes." Dagens Nyheter"Mesterlig prosa, hvor billederne af rædslerne vokser i kompleksitet gennem portrættet af Marie-Louise. Vi lærer hende at kende fra barndommen frem til 2007, hvor hun er 32 år gammel og stilles for bydomstolen... Jeg har sjældent læst en bog og været så storøjet forskræmt, ligesom stresset." Kulturnytt i P1

Efter två böcker på ett större förlag befann Johan Jönson sig i kylan, ingen ville veta av hans manus. Jönson har i tidskriften OEI beskrivit hur frigruppen Teatermaskinen i Bergslagen, som han samarbetade med, lyckades bekosta tryckningen av I krigsmaskinen hos Hasse i Skinnskatteberg, som vanligen producerade reklambroschyrer och pizzamenyer. De fem volymerna trycktes under perioden 2001-2002, i en upplaga om ungefär 200 exemplar vardera. För första gången samlas de fem böckerna i en volym och införlivas i N/L:s poesibibliotek. Resultatet är ett stycke poesihistoria, en tidigare halvt osynlig passage i ett av vår tids viktigaste poetiska författarskap; böckerna har trots allt bara funnits i några hundratal hett eftersökta exemplar. I sitt infallsrika förord poängterar Jörgen Gassilewski konsekvensen i dessa böcker, vilka både formmässigt och tematiskt förebådar vad som komma skulle. N/L:s poesibibliotek är en serie för återutgivning av diktsamlingar på svenska från alla tider, alltså inte urvals- eller samlingsvolymer utan originaldiktverk i deras helhet. Tiotalet nya titlar om året planeras, i vacker formgivning av Nina Ulmaja.

Hastigheten utspelar sig under folkmordet i Rwanda, april–juli 1994. Nittonåriga Marie-Louise är tutsi och romanen följer hennes liv tillsammans med cykelreparatören Félicien, som är hutu. I distriktet Nyamata där de bor ska fem av sex tutsier komma att dödas av sina hutugrannar, och efteråt ställs Marie-Louise inför rätta. Med ett återhållet och nervigt språk tecknas ett porträtt av en ung kvinna i en extrem situation. Perspektivet varierar mellan första, andra och tredje person, vilket ger framställningen karaktär av förhörssituation. Här, liksom i den semi-dokumentära romanen Göteborgshändelserna (2006), som utspelar sig under protesterna mot toppmötet 2001, undersöker Gassilewski makten och vanmakten, massans mekanik och individens ansvar.

De tre gröna volymerna i en grön hylsa är inte bara en dokumentation av ett av den svenska samtidens viktigaste, mest fascinerande och mest mångsidiga poetiska författarskap, utan också en lägesrapport från och en läsning av ett verk i full verksamhet. Gassilewskis texter har alltsedan 1980-talet utforskat olika estetiska operationer och kulturella material på ett sällsynt öppet och orent sätt, utan att förlora i formell konsekvens och sinnlig skärpa. Det är en i bästa mening generös poesi, som samtidigt bjuder in läsaren till ett aldrig avslutat arbete med orden och tingen. Hittills samlad poesi 1983–2009 är dessutom en omformaterande intervention i denna mer än tre decennier långa aktivitet. Dels genom att utgåvan omfattar tidigare aldrig tryckt material, som det konceptuellt anlagda manuset karinkarin från 1983 samt den långa serien av ”översättningar” av dikten ”Landskapsinteriör” (ur Portarnas bilder, 1999), tidigare publicerad på sajten nypoesi 2007. Dels genom Martin Högströms genomreflekterade formgivning av böckerna och genom de två efterorden av Högström och Jonas (J) Magnusson, vars läsningar och receptionshistoria konstruerar en estetisk resonanslåda åt den gassilewskiska poesin.

Kakbak, som är skriven 1986, var ursprungligen avsedd att bli Jörgen Gassilewskis andra bok, efter debuten Du, 1987, men drogs till slut tillbaka av författaren själv, som istället följde upp debuten med Sommarens tankar, 1988. Läst på femton års avstånd utgör dock Kakbak på inget sätt ett "mellanmanus", utan en högst originell och självständig bok från en överflödande lekfull och experimentell period i Gassilewskis författarskap. Jörgen Gassilewski framstår idag som en av de allra viktigaste samtida svenska poeterna. Kakbak, som nu lägger nya sidor till författarskapet, blir oumbärlig för varje läsare som vill förstå rörelsen och utvecklingen under en lika turbulent som produktiv tid i Gassilewskis skrivande.