Jörgen Hettne

Ska EU utvecklas i en federal riktning eller ska flexibla lösningar på konkreta problem tillämpas? Detta är ödesfrågan som EU återigen står inför i en tid då nya hotbilder växer sig starka i omvärlden och flera inom-europeiska utmaningar kvarstår. En tydlig framtida färdriktning är ännu inte utstakad. Låter sig de mönster som kan skönjas i utvecklingen under de senaste åren tolkas som att EU har tagit avgörande kliv mot ett federalt system, eller handlar det snarare om en utveckling i flera hastigheter? I en tid då EU står inför stora utmaningar är handlingskraften i dess befogenheter och bärigheten i politiska strukturer avgörande för framtiden. Dessa utmaningar ställer viktiga frågor på sin spets: utgör planerna att upprätta en europeisk försvarsunion, jämte inrättandet av en europeisk åklagarmyndighet avgörande steg bort från statssuveräniteten? Innebär den nya utformningen av EU:s statsstödsregler ett hot mot demokratin? Hur påverkar rättsstatskrisen integrationen i EU? Hur ser möjligheterna och utmaningarna ut för en gemensam skatte- och finanspolitik inom EU? Vilken roll spelar graden av ekonomisk jämlikhet för EU:s fortsatta utveckling? Finns det en fungerande parlamentarism i EU? Dessa och andra frågor belyses i den tjugofemte årgången av Europaperspektiv. Boken är tvärvetenskaplig och innehåller nio kapitel skrivna av forskare inom juridik, statskunskap och ekonomiska ämnen, som ur olika perspektiv analyserar den europeiska integrationens färdriktning.

I ett användarvänligt pocketformat presenteras här de mest centrala delarna av EU:s primärrätt:• Fördraget om Europeiska unionen (FEU)• Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF)• EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (EUSGR) samt de förklaringar som utarbetats för att ge vägledning ? vid tolkning av stadgan• Protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. För att underlätta förståelsen och göra det enklare att navigera i materialet, har texterna försetts med tydligt markerade sökord i marginalen. Sökorden finns dessutom, tillsammans med andra nyckelord, samlade i ett användbart register sist i boken. En mer fullständig redovisning av EU:s primärrätt, inklusive alla viktiga protokoll till EU-fördragen samt Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, finns i EU:s grundfördrag och annan primärrätt som ges ut av Studentlitteratur.

Affärsrättsligt Centrum vid Lunds universitet (ACLU) bedriver forsknings- och seminarieverksamhet på centrala förmögenhetsrättsliga områden. En av ACLU:s uppgifter är att regelbundet publicera böcker som består av originalbidrag från forskare eller praktiker som har anknytning till ACLU. Målsättningen för ACLU:s publikationer är att de ska belysa praktiskt relevanta frågor och utvecklingstendenser inom affärsrätten på ett sätt som tillmötesgår höga rättsvetenskapliga krav. I denna bok presenteras sexton uppsatser som belyser centrala och aktuella affärsrättsliga frågor. Efter ett fylligt introduktionskapitel följeruppsatser som bl.a. behandlar frågor kring handel och uthyrningöver internet, delningsplattformar, avtalsfrihet, entreprenad, ansvarsbegränsningar, konsumenttjänster, marknadsföring, kommersiellatruster, övergång av verksamheter, processuella överenskommelser,vindikation och separation. Författarna är alla forskare och lärare vid den handelsrättsligaoch den juridiska institutionen vid Lunds universitet. Boken avser att vara av betydelse för det praktiska rättslivet menockså att ge bidrag till den vetenskapliga diskussionen och undervisningenpå affärsrättens område.

Kunskap om EU:s grundläggande rättskällor, den s.k. primär­rätten, har avgörande betydelse för förståelsen av EU-rätten. Genom primärrätten skapas ramen för EU:s rättssystem och de konstitutionella regler slås fast som styr EU:s maktbefogenheter och sätt att fungera. I denna text har vi uppdaterat och samlat de mest centrala delarna av primärrätten och utvecklat hjälpmedel för att användare så enkelt som möjligt ska kunna tillgodogöra sig materialet. Innehåll: EU:s grundfördrag med urval av viktiga protokoll EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna med förklaringar Europakonventionen om skydd för för de mänskliga rättigheterna Sökord som är tydigt placerade i marginalen och samlade i ett register Omvandlingstabell för äldre numrering av artiklar i EU:s grundfördrag.

Som ett led i att uppnå en uthållig lösning på den ekonomiska krisen står nu EU inför utmaningen att stärka sin konkurrenskraft på den globala arenan. Samtidigt har medlemsländerna ambitionen att bygga ut EU-samarbetets sociala dimension och förbättra den sociala och politiska sammanhållningen. I denna bok diskuterar tretton ­ledande svenska forskare inom ekonomi, juridik och statsvetenskap den balansakt som dessa två samtidiga mål kan innebära och utvärderar alternativa vägar framåt. Hur kan EU öka sin konkurrenskraft och ­­samtidigt minska de sociala klyftor och svårlösta politiska motsättningar som krisen har genererat? Tål EU-samarbetet att medlemsländerna konkurrerar med varandra istället för att stå samlade på den globala arenan? Och hur påverkas EU:s konkurrenskraft av den alltmer flexibla form som den europeiska integrationen tagit under eurokrisen, där flera medlemsstater står utanför centrala samarbetsområden, inklusive europakten?

Denna bok har till syfte att ge svenska jurister och andra som kommer i kontakt med EU-rättsliga frågor praktiskt användbara kunskaper om den EU-rättsliga metoden och dess inverkan på nationell rätt. Den nya upplagan har omarbetats väsentligt och beaktar bl.a. de förändringar som följer av Lissabonfördraget. Till de ämnen som behandlas i boken hör:EU-rättens uppbyggnadEU-rättens allmänna rättsprinciperEU:s stadga om grundläggande rättigheterEU-domstolens tolkningsmetoderEU-rättens direkta effekt och företrädeEU-rättens inverkan på nationell process- och förvaltningsrättEU-rättens tillämpningsområdeEU:s processordningBoken är tänkt som handbok för praktiker och kursbok på universiteten. Den är resultatet av ett samarbete mellan lärare och forskare vid universiteten i Stockholm, Lund, Uppsala och Örebro.

Under det svenska ordförandeskapet i december 2009 trädde Lissabonfördraget i kraft. Fördraget är resultatet av en utdragen reformprocess vars syfte har varit att modernisera och effektivisera Europeiska unionen och ge den en struktur och handlingsförmåga som är bättre avpassad för dagens förhållanden. I boken Lissabonfördraget En grundlag för EU? behandlas Lissabonfördragets bakgrund, innehåll och konsekvenser. Författarna ger också sin syn på det nya fördraget och på dess förhållande till det svenska statsskicket och grundlagen.