Jörgen Ödalen

Sedan mitten av 1990-talet har antalet studenter i högre utbildning i Sverige ökat kraftigt. När fler läser vid högskolor och universitet blir det även fler som har svagare förutsättningar att klara akademiska studier, till exempel de studenter som kommer från studieovana hem eller saknar studievana. Det finns också tecken på att det skett en gradvis, övergripande försämring av studenternas förkunskaper på grund av brister i grund- och gymnasieskola. Har svenska lärosäten de förutsättningar som krävs för att upprätthålla en god kvalitet på undervisningen? Författarna till denna rapport har analyserat hur förutsättningarna för undervisning och forskning kan förbättras så att samtliga studenter kan erbjudas en högkvalitativ utbildning. Författarna landar i ett antal förslag, bland annat att de lärare som möter de mest studieovana studenterna får mer tid till egen forskning för att stärka sin kompentens. Douglas Brommesson är professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet, Sofia Nordmark är universitetslektor i socialt arbete vid Linköpings universitet, och Jörgen Ödalen är docent i statsvetenskap vid Mälardalens universitet och Uppsala universitet. Rapporten är en del i SNS treåriga forskningsprojekt »Högre utbildning och forskning«.

Traditionellt har högre utbildning och forskning ansetts vara kvalitativt annorlunda än renodlade kommersiella varor och tjänster. Precis som vi har svårt att föreställa oss en marknad för medborgerliga rättigheter eller nobelpris, så skulle många av oss inte tänka på högre utbildning och forskning som en marknad där efterfrågan är den styrande mekanismen. Att vinstintresse och konkurrensfördelar skulle få styra den akademiska verksamheten framstår närmast som blasfemiskt. Ändå är det just en sådan utveckling vi ser. Den här boken presenterar ett teoretiskt ramverk för att studera denna utveckling och undersöker vilka konsekvenser den har för olika delar av den akademiska verksamheten. I bokens inledande kapitel ramar redaktören Marcus Agnafors in de följande kapitlen genom att presentera begreppet kommodifiering. Sharon Rider och Alexandra Waluszewski diskuterar hur begreppen ”effektivitet” och ”innovation” kommer till uttryck inom högre utbildning och forskning och Johan Hyrén redogör för hur olika institutionella logiker påverkar den akademiska verksamheten. Petra Angervall och Dennis Beach undersöker vad kommodifieringen av akademins arbetskraft betyder för olika grupper. Den förlorande gruppen är, menar de, kvinnliga lektorer med undervisningstunga anställningar. Margareta Carlén och Goran Puaca ifrågasätter att en marknadsorienterad högre utbildning, där anställningsbarhet och arbetsgivarens kravbild står i centrum, faktiskt levererar det studenter själva letar efter och det som samhället behöver. Till slut undersöker Douglas Brommesson, Gissur Ó. Erlingsson, Johan Karlsson Schaffer och Jörgen Ödalen hur den pedagogiska meriteringen värderas och bedöms.