Josef Pallas

Med jämna mellanrum återuppstår den – debatten om svenska myndigheters kommunikationsverksamheter. Ibland är det enskilda kampanjer som diskuteras och andra gånger principerna. Däremellan hamnar fokus på kostnaderna eller antalet kommunikatörer. Diskussionerna är ofta polemiska, och många gånger kan det vara svårt att få en klar bild av verksamheterna bortom debatten – vilka inriktningar myndigheters kommunikationsverksamheter har, hur pass omfattande de är, vad syftet med dem är och vad det är som bestämmer utformningen. Därför kan det också vara svårt att säga något om verksamheternas styrkor och svagheter, och vilka konsekvenser de har för myndigheter, andra aktörer och samhället i stort. Vad vi vet om svenska myndigheters kommunikationsverksamheter försöker råda bot på detta. I nio kapitel redovisar Magnus Fredriksson och Josef Pallas vad forskningen har att säga om svenska myndigheters kommunikationsverksamheter – hur verksamheterna ser ut, hur de har förändrats över tid, vad som driver dem samt vilka konsekvenser de har för styrningen, organiseringen och ledningen av myndigheter. Resultatet är en bok som ger en bred och nyanserad beskrivning av en verksamhet som omfattar ett stort antal aktiviteter – ibland inom ramen för det som händer på kommunikationsavdelningar men minst lika ofta i andra sammanhang. Magnus Fredriksson är professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet. Josef Pallas är professor i företagsekonomi vid Uppsala universitet och gästprofessor vid Högskolan i Borås.

This book offers a unique perspective on Sweden’s COVID-19 response in its publicly funded welfare sector, which was initially highly criticised but later recognised as exemplary on the global stage in the aftermath of the pandemic. Using diaries, stories and interviews from 73 workers across 30 professions, it reveals the everyday experiences of those maintaining welfare services, both on the front lines and behind the scenes. Covering 2020 to 2022, it spans major cities and smaller municipalities across Gothenburg, Uppsala and Stockholm and introduces 'pandemicracy,' a concept exploring pandemic-era governance and organisation of the public sector. This insightful analysis sparks a wider discussion on adapting to unforeseen challenges in public welfare.

Den 5 maj 2023 deklarerade WHO att covid-19-pandemin äntligen var över. Under den drygt tre år långa pandemin smittade viruset 765 miljoner människor världen över, varav nästan 7 miljoner dog. Världens länder och deras sjukvårdssystem fick under denna svåra period göra sitt yttersta för att minimera antal smittade och avlidna. Men att skydda människor från viruset handlade inte bara om de rent medicinska och folkhälsoaspekterna. Det krävdes stora insatser från hela samhället för att det skulle kunna fortsätta att fungera inom områden som bland annat skola och utbildning, barn- och äldreomsorg, sociala tjänster, försvar, forskning och kultur. Men hur gick detta till? Baserat på dagböcker, observationer och intervjuer med människor som representerar ett trettiotal olika välfärdsyrken och professioner i Sverige tecknar författarna en bild av det dagliga välfärdsarbetet i tider av kris. Detta i ett land som ur ett internationellt perspektiv utmärkte sig som ett undantag i hanteringen av pandemin. Boken innehåller även en analys av pandemikrati: hur samhället organiseras under extraordinära omständigheter. Vilka lösningar finns det på pandemirelaterade utmaningar och kunde pandemin visa oss mer effektiva sätt att organisera den offentliga sektorn?

I en tid då megatrender som klimatförändringar, pandemier, flyktingströmmar och demografiska förändringar visar på världens sårbarhet finns det anledning att fundera över hur det vi kallar välfärd varit, är och kommer att bli. I den här boken sätter vi spaning på styrning, organisering och ledarskapande inom välfärden och hur det tar sig uttryck i olika verksamhetsområden och sammanhang. Det övergripande syftet är att genom ett antal spaningar på aktuella företeelser och observationer med fokus på hur olika välfärdsverksamheter styrs, organiseras och leds presentera reflektioner om framtidens utmaningar och möjliga lösningar. Analyser och reflektioner görs utifrån olika vetenskapliga perspektiv och med teman för en hållbar framtid. Boken vänder sig till dig som ställer dig undrande över vart välfärden är på väg. Författarna har i första hand haft personer som använder sig av olika välfärdstjänster, professionella som arbetar i välfärden, politiker med intresse av välfärden samt studenter som har en framtid inom välfärden i åtanke. Framtidens välfärd – hållbar styrning, organisering och ledning öppnar för en diskussion om att framtidens välfärd även berör andra grupper.

Det här är en bok om organisationer. Om att alla organisationer har mål och syften, medlemmar, strukturer och en identitet, men att det trots det finns en hel del som skiljer dem åt. Förutsättningarna för en miljöorganisation är inte desamma som för ett företag, som i sin tur har andra förutsättningar än en region. Det här är också en bok om kommunikation. Om att organisationer använder sig av kommunikation för att samordna sina aktiviteter, påverka opinioner, bygga varumärken, rekrytera medlemmar och mycket annat som hör verksamheten till. Men eftersom villkoren för organisationer skiljer sig åt, skiljer sig också motiven kring hur, när, vad och med vem organisationer kommunicerar. Organisationer och kommunikation är skriven av ledande svenska forskare och handlar om våra vanligaste organisationer som myndigheter, företag och intresseorganisationer, men också hybrider som universitet, statliga bolag och nätverksrörelser. Boken vänder sig till studenter som studerar medie- och kommunikationsvetenskap men är relevant även för studenter inom företagsekonomi, offentlig förvaltning, sociologi och andra ämnen där organisationer och kommunikation är viktiga områden. Den är också läsvärd för personer som arbetar i organisationer och vill förstå förutsättningarna för sin verksamhets kommunikation.

Universitet och högskolor, liksom andra organisationer, förväntas vara både styrbara och rationella för att möta samhällets och näringslivets krav på kunskap, tillväxt och innovation. Senare års reformer inom den högre utbildningen, främst den så kallade autonomireformen, har formaliserat denna bild av universiteten som självstyrande organisatoriska enheter. I den pågående styrningsdiskussionen är det makten över universitetens funktion och ordning som står på spel. Men vad innebär det att vara självständig och rationell, och hur tar det sig uttryck inom dagens moderna universitet? I denna antologi diskuterar tolv forskare inom företagsekonomi och statskunskap vad självständighet betyder och hur svenska universitet och högskolor organiserar sig för att vara självständiga och rationella organisationer. Svaret söker de genom att empiriskt spåra och analysera några av de organisatoriska uttrycken för självständighet och frihet på dagens svenska lärosäten. Därmed lyfts frågan om styrning av universitet bortom enskilda reformagendor och styrförsök. Författarna undersöker både svårigheterna att styra universitetens olika verksamheter genom policy och övergripande reformer, och de problem som det innebär att tänka sig universitet som i någon mån ostyrda. Kapitlen bygger på forskning om kollegialitet och linjestyrning, mätsystem och utvärderingar för intern organisering, liksom den ökade betydelsen av kommunikation och PR för att visa enhetlighet och sammanhållning mot externa intressenter. Med empiriskt grundad analys ger boken viktiga bidrag till diskussionen om universitetens organisation och styrning, idag och i framtiden. Redaktörerna Linda Wedlin och Josef Pallas är docenter i företagsekonomi vid Uppsala universitet.

Strategisk kommunikation har diskuterats ända sedan retoriken växte fram under antiken. Därefter har strategisk kommunikation haft många namn beroende på synsätt och inriktning, till exempel propaganda, public relations, intern marknadsföring eller planerad kommunikation. Idag är strategisk kommunikation ett växande utbildnings- och forskningsområde nationellt och internationellt, en utveckling som sker parallellt med att strategisk kommunikation får allt mer betydelse för politik, ekonomi, kultur och samhälle. Denna antologi visar den bredd och spets som finns inom den samtida svenska forskningen och praktiken. I boken ges en översikt av forskningsfältet och fördjupningar inom bland annat politisk kommunikation, kriskommunikation, marknadskommunikation och organisationskommunikation. Varje kapitel anknyts till praktiken genom att framstående professionella kommunikatörer bidrar med egna inlägg. Boken riktar sig till universitets- och högskoleutbildningar som behandlar strategiska kommunikationsfrågor, men också till praktiker inom området.