Josefin Rönnbäck

Demokrati är ingen självklarhet. Idén om demokrati i betydelsen folkstyre går tillbaka till antikens Aten, men vilka som ska utgöra folket och hur styret ska bedrivas har debatterats alltsedan dess. Över tid har allt fler grupper av människor inkluderats i demos. Samtidigt har det under demokratins hela historia funnits ett motstånd mot att gemene man och kvinna ska ha inflytande över politiska angelägenheter. Borde int­e styret skötas av experter? Räcker det inte med att en upplyst ledare eller ett parti med bred förankring kanaliserar folkviljan? Bokens redaktörer, Jonny Hjelm och Christer Nordlund, är professorer i historia respektive idéhistoria vid Umeå universitet. Övriga med­verkande är: Magnus Blomgren, Anders Burman, S­andra Grahn, Staffa­n I. Lindberg, Anna Lührman, Erland Mårald, Malin Rönn­blom och Josefi­n Rönnbäck.

Trots att rösträtt för kvinnor är en grundläggande förutsättning för demokrati och medborgarskap har kvinnorösträttsfrågan och kvinnokampen osynliggjorts i den nationella historieskrivningen om demokratiseringsprocessen. Kampen för kvinnors rösträtt hör inte till berättelsen om Sverige och behandlas knappast alls i historieböcker som används i grundskola, gymnasium eller på universitet. I denna bok undersöker historikern Josefin Rönnbäck vilka genusgränser som fanns i politiken i början av 1900-talet och hur rösträttskvinnorna utmanade och överskred dem. Politikens genusgränser bidrar med en nytolkning av detta viktiga skede i svensk historia och visar hur det politiska livet strukturerats efter föreställningar om kön. Hur såg rösträttskvinnornas kamp för att erhålla rösträtt och valbarhet på samma villkor som män ut? Hur gick det till när svenska kvinnor inlemmades i den manliga politiska arenan? Josefin Rönnbäck arbetar som lektor i historia vid Luleå tekniska universitet. Detta är hennes doktorsavhandling, framlagd vid Historiska institutionen, Stockholms universitet.