Kajsa Lindberg

Hälso- och sjukvården berör alla och debatteras ständigt. De senaste åren har debatten i stor utsträckning handlat om var gränsen ska gå mellan offentligt och privat. Ska privata aktörer äga akutsjukhus? I vilken utsträckning kommer vi att behöva privata vårdförsäkringar? Hur ska samarbetet mellan läke­medelsindustrin och vården se ut? Men debatten handlar också om i vilken utsträckning andra, t.ex. media, patienter och intresse­organisationer, ska ha insyn i vårdens praktik och professionernas utövande. Ytterligare en aspekt som diskuteras i boken är vilka intressen som betraktas som offentliga respektive privata. Kapitlen visar att det i det vardagliga arbetet i hälso- och sjukvården samtidigt pågår både motstridiga och komplementära processer, vilka kan delas in i flera dimensioner av offentligt och privat. Sammantaget pekar dessa processer mot en utveckling som tenderar att fragmentera hälso- och sjukvården. I denna bok ger femton forskare från olika discipliner inblick i detta spännande gränsland mellan offentligt och privat i vården. Författarna är: Petra Adolfsson, Maria Blomgren, Agneta Emanuelsson Blanck, Anders Forssell, Mio Fredriksson, Tina Hedmo, Markus Idvall, Agata Kostrzewa, Kajsa Lindberg, Susanne Lundin, Lars Norén, Eva Sundén, Caroline Waks, Lars Walter, Ulrika Winblad

Denna essäsamling syftar till att belysa och diskutera hur kunskap förstås och genereras i gränslandet mellan akademi och praktik. I detta gränsland utspelar sig en kamp om kunskap en kamp som ofta färgas av förenklade, extrema bilder av forskaren som antingen isolerad i ett elfenbenstorn eller frivolt minglande på marknadstorget. Det är en kamp som väcker frågor om forskarens roll, och synen på kunskap, i samhället. Författarna till bokens tretton essäer kommer från en bredd av discipliner inom humaniora och samhällsvetenskap. Genom att låta varje essä speglas i en seriebild vill vi bidra till ytterligare tanke och reflektion kring vad kampen om kunskap handlar om. Vår ambition och förhoppning är att ge bränsle till en diskussion bortom tornet och torget om möjligheter och utmaningar med dagens syn på kunskapsproduktion och vilken roll samverkan kan, eller bör, spela. Boken är rikt illustrerad i färg.

AI och digitalisering har en stor faktisk regleringsmakt. I förening med teknikens kommersiella potential har den blivit en allvarlig konkurrent till rättens formella regleringsmakt. I den här boken kopplas diskussionen om enstaka teknologiska lösningar till rättens centrala begrepp och institutioner. Hur kommer rätten som sådan att samverka med AI och digitalisering - eller kommer den rentav att motverka dem? Juridiken förändras just nu utifrån - poängen med denna bok är att vara ett steg på vägen att förändra den inifrån och att därmed äga själva processen. AI, digitalisering och rätten ger dig verktyg att tänka klarare om AI- teknikens potentiella återverkningar på rättens olika delar. Boken vänder sig i första hand till studenter på landets juristutbildningar, men är också skriven så att läsare med olika bakgrund och kunskapsnivåer kan tillgodogöra sig innehållet.

Boken presenterar olika bidrag till kunskapsutvecklingen när det gäller samverkan för hälsa och välfärd. Det handlar om teoretiska bidrag såväl som forskningsresultat och praktiska erfarenheter av samverkan. Boken behandlar samverkan mellan olika professioner och organisationer inom hälso- och sjukvård, folkhälsoarbete, vård och omsorg för äldre, psykiatri och miss­bruksvård, arbetslivsinriktad rehabilitering, stöd till utsatta barn och ungdomar samt samverkan på olycksplatser. Genomgående behandlas olika teoretiska frågeställningar i samband med organisering, ledning, utveckling och utvärdering av samverkan. Dessutom behandlas en rad principiella frågor om välfärdssystemets utveckling och betydelsen av samverkan för att möta de komplexa behoven i det postindustriella samhället. Ett stort antal forskare från det svenska nätverket för forskning om samverkan medverkar i denna bok. Det finns även bidrag från norska och danska forskare inom området. Det är forskare från olika vetenskapliga discipliner. Dessutom medverkar personer med praktisk erfarenhet av samverkan. Om samverkan vänder sig till studerande vid universitet och hög­skolor samt till personer som är praktiskt verksamma inom hälso- och sjukvård och andra välfärdsområden, där gränsöverskridande samverkan blir ett allt viktigare inslag i verksamheten.