Kari Melby

Äktenskapet är en ram kring personliga relationer, men det handlar också om politik och makt. I denna bok är det äktenskap som politik som står i fokus, närmare bestämt den process som ledde fram till den djupgående reform av äktenskapslagstiftningen som genomfördes i de nordiska länderna mellan 1909 och 1929, alltså decennier före övriga Europa. Detta föranleder författarna att tala om en specifik nordisk äktenskapsmodell. Den nya lagstiftningen var ett resultat av ett omfattande skandinaviskt harmoniseringsarbete, och innebar en re-formering av såväl reglerna för ingående och upplösning av äktenskap som det rättsliga förhållandet mellan makarna inom äktenskapet. Likställighet var ett honnörsord i debatten, men begreppet hade en annan innebörd än idag. De gifta kvinnorna gavs erkännande som självständiga och myndiga individer, samtidigt som lagen strävade efter att stärka dem i deras ställning som mödrar och husmödrar. Kärnfamiljen satte ramen för likställigheten. I lagen lyser begreppet kärlek med sin frånvaro. Familjerätten handlade om annat om parternas rättigheter och skyldigheter gentemot varandra, gentemot barnen och mot tredje part. Bokens empiriska fokus ligger på lagarnas utformning och på de aktörer som på olika sätt var engagerade i lagstiftningsprocessen juristerna, kvinnorörelsens representanter, politikerna, läkarna och prästerna. Reformen sätts vidare in i ett större samhälleligt perspektiv och ses som ett centralt element i den moderniseringsprocess som skapade den skandinaviska välfärdsstaten. Den nordiska äktenskapsmodellen hade sina historiska rötter samtidigt som den var ytterst modern, i sin tro på vetenskapen, på den individuella friheten och på statens rätt att intervenera i det mest privata. Ingår i serien Centrum för Danmarksstudier.

Gina Krog (1847–1916) var en av Norges viktigste kvinnesaksforkjempere, og denne boken presenterer hennes historie i sin fulle bredde. Boken går tett på denne myteomspunne og litt mystiske skikkelsen som inntar en så sentral plass i den norske feminismens historie. Gjennom et bredt kildemateriale og kritisk analyse blir det klart at kontrovers og konflikt var en viktig del av Gina Krogs liv og virke, samtidig som hun var en lederskikkelse og pioner innenfor kvinnesaksbevegelsen som vokste frem i 1880-årenes Norge. Hun var for eksempel den første kvinnen – og i lang tid den eneste – som ble begravet på statens bekostning. Det forteller om hennes posisjon og rolle i samfunnet. Biografien om Gina Krog belyser sentrale temaer i tiårene rundt århundreskiftet 1900: forsørgelse, ekteskap, reproduksjon og demografi, sedelighet og prostitusjon, demokratiske rettigheter og stemmerett. Gina Krog engasjerte seg i alle disse spørsmålene. Hennes viktigste bidrag til kvinners frigjøring var likevel opprøret mot samtidens dominerende forståelse av kvinnelighet. Hun ville mest av alt vekke kvinner til selvbevissthet. Kari Melby er historiker og prof. em. ved Institutt for tverrfaglige kulturstudier, NTNU. I sin forskning har hun undersøkt kjønnsideologi, hvordan kjønn har blitt anvendt strategisk i interessekamp samt den politiske og juridiske reguleringen av kjønn, alt med hovedtyngde på tidlig 1900-tall.

Med kjønnsperspektiv på norsk historie har i mange år vært standardverket om hvilken rolle skiftende kjønnsmønstre har spilt for samfunnsutviklingen i Norge: Boka spenner fra vikingtid og middelalder, over de store moderniseringsprosessene fra 1700-tallet av, og fram til vår tid. Denne tredje utgaven bringer framstillingen helt fram til 2020, og inkluderer den nyeste forskningen på feltet. Forfatterne viser hvordan bruken av kjønn som analyseredskap gir ny kunnskap om fortida og bidrar til en dypere forståelse av historien. Et sentralt tema i boka er hvilken betydning ulike typer hushold og familiekonstellasjoner har hatt for relasjonen mellom kjønnene, ikke bare for kvinners handlingsrom, men også for samfunnets øvrige institusjoner. Dermed er boka noe langt mer enn en framstilling av kvinnenes rolle i familien og samfunnet. Den framstår som et fulldekkende, historisk oversiktsverk, som, i tillegg til kjønnsdimensjonen, drøfter de demografiske, politiske, økonomiske, kulturelle og sosiale forholdene som har hatt betydning for den historiske utviklingen i Norge.