Karin Åhman

Den offentliga rätten behandlar medborgarnas förhållande till utövare av offentlig makt. De rättsprinciper som utvecklats inom den offentliga rätten är till för att garantera att relationerna mellan den offentliga förvaltningen och medborgarna utformas på ett sätt som tryggar rättssäkerheten. Innebörden i de olika principerna utmejslas och definieras i praxis. Genom detta sker en rättsutveckling som innebär att ramarna för maktutövning preciseras utan att ny lagstiftning införs. Principernas innehåll, som de utvecklats i praxis, påverkar i sin tur lagstiftningens innehåll. Det är mot denna bakgrund angeläget att förstå de offentligrättsliga principernas betydelse för lagstiftning och rättstillämpning, deras status som rättskälla och deras konkreta innehåll. Boken ger både studenter och forskare en bild av offentligrättsliga principer som är nödvändig för att nå djupare förståelse för hur den offentliga makten kan och bör utövas.

Den offentliga rätten behandlar medborgarnas förhållande till utövare av offentlig makt. De rättsprinciper som utvecklats inom den offentliga rätten är till för att garantera att relationerna mellan den offentliga förvaltningen och medborgarna utformas på ett sätt som tryggar rättssäkerheten. Innebörden i de olika principerna utmejslas och definieras i praxis. Genom detta sker en rättsutveckling som innebär att ramarna för maktutövning preciseras utan att ny lagstiftning införs. Principernas innehåll, som de utvecklats i praxis, påverkar i sin tur lagstiftningens innehåll. Det är mot denna bakgrund angeläget att förstå de offentligrättsliga principernas betydelse för lagstiftning och rättstillämpning, deras status som rättskälla och deras konkreta innehåll. Boken ger både studenter och forskare en bild av offentligrättsliga principer som är nödvändig för att nå djupare förståelse för hur den offentliga makten kan och bör utövas.

Övningsbok för Svensk juridik är primärt avsedd att användas som fördjupning och test av kunskapsnivåer vid undervisning med läroboken Svensk juridik, men kan även användas i andra sammanhang där läsaren ska få en grundläggande förståelse för ämnet juridik. Övningsbok för Svensk juridik har samma kapitelindelning och struktur som läroboken Svensk juridik och i ett inledande avsnitt ges läsaren en introduktion till att studera juridik. Övningsboken innehåller ca 850 frågor av tre olika slag – korta kunskapsfrågor utan lösningsförslag, tillämpningsfrågor med pedagogiska lösningsförslag samt tillämpningsfrågor utan lösningsförslag där en del av frågorna har koppling till rättsfall. Rättsfallen återfinns i boken Rättsfallssamling för Svensk juridik som med fördel används tillsammans med övningsboken för en inblick i hur juridiken omsätts och fungerar i praktiken. Övningsboken innehåller frågor inom följande rättsområden:• Konstitutionell rätt• Förvaltningsrätt• Personrätt• Allmän förmögenhetsrätt• Avtalsrätt• Köprätt• Fastighetsrätt• Ersättningsrätt• Arbetsrätt• Associationsrätt• Immaterialrätt• Marknadsrätt• Fordringsrätt• Sakrätt• Exekutionsrätt• Familjerätt• Straffrätt• ProcessrättI ett separat avsnitt i övningsboken finns även en ordlista med förklaringar till ca 900 juridiska termer och begrepp. Övningsbok för Svensk juridik kan med fördel användas som övningsbok på juridiska grund- och introduktionskurser, samt övriga liknande utbildningar.

Svensk juridikär en grundläggande lärobok i juridik där författarna på ett modernt, pedagogiskt och överskådligt sätt beskriver stora delar av det svenska rättssystemet. Boken går förhållandevis djupt för att vara en grundläggande lärobok, samtidigt som författarna lagt ner mycket arbete på att anpassa texten till modernt språkbruk. En mängd exempel och förklarande skisser gör det komplicerade mer lättillgängligt. Författarnas ambition är inte endast att läsaren ska få förståelse för juridiken utan även vinna insikt om hur juridiken används och fungerar i praktiken. Boken behandlar följande rättsområden:• Vad är juridik?• Konstitutionell rätt• Förvaltningsrätt• Personrätt• Allmän förmögenhetsrätt• Avtalsrätt• Köprätt• Fastighetsrätt• Ersättningsrätt• Arbetsrätt• Associationsrätt• Immaterialrätt• Marknadsrätt• Fordringsrätt• Sakrätt• Exekutionsrätt• Familjerätt• Straffrätt• ProcessrättSvensk juridik kan med fördel användas på juridiska grund- och introduktionskurser, samt övriga liknande utbildningar.

Mänskliga rättigheter i det offentliga Sverige tar ett helhetsgrepp om det ansvar som det allmänna har för att säkerställa respekten för de mänskliga rättigheterna. Ledande forskare och specialister förklarar och diskuterar frågan om vad de mänskliga rättigheterna innebär rättsligt, politiskt och etiskt. Flera grundläggande rättighetsperspektiv relateras till konkreta former av det offentliga uppdraget. Både internationella åtaganden och svensk rättslig reglering presenteras i ljuset av det ansvar som legitim förvaltning av demokratin innebär. Vad kräver respekten för de mänskliga rättigheterna av det offentliga Sverige? Hur arbetar vi i praktiken så att de mänskliga rättigheterna skyddar individer och stärker demokratin och rättsstaten? Vilka rättsliga, politiska och moraliska normer gäller, och hur ska dessa tolkas och implementeras? Författarna diskuterar dessa och andra frågor i relation till nutida forskning och svensk förvaltningspraxis. Denna andra upplaga har uppdaterats genomgående med hänsyn till den rättsliga utvecklingen.” Vi behöver göra de mänskliga rättigheterna till våra, låta dem genomsyra alla våra beslut och handlingar. Demokrati och mänskliga rättigheter är inget som erövrats en gång för alla och sedan bara finns där. Mänskliga rättigheter måste ständigt utvecklas och det är vi, medborgare och offentligt anställda, som är ansvariga för att det görs.” Ur förordet av Elisabet Fura

I rapporten anges innebörden i tre principer av vikt för rättsstaten. Det rör sig om legalitets-, objektivitets- och proportionalitetsprinciperna. Legalitetsprincipen innebär ett krav på lagstöd för åtgärder i den offentliga förvaltningen, objektivitetsprincipen att ovidkommande hänsyn inte får påverka bedömningar samt proportionalitetsprincipen att det måste finnas en rimlig proportion mellan vad som vinns med ett ingrepp och intrånget det medför i den enskildes rättssfär. Principerna används som bas för att utreda vilket utrymme som lagregler och rättstillämpning rörande markanvändning kan ge för tjänstemannaaktivism. Tjänstemannaaktivism är ingen juridiska term och ett konstaterande ur ett juridiskt perspektiv att det faktiskt förekommer låter sig svårligen göras. Snarare handlar det därför om att peka på hur exempelvis en lagregel kan öppna för någon form av godtycke i form av exempelvis ett bortseende från legalitetsprincipen. I rapporten berörs delar av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken, intresseavvägningsregler och naturskydd i skogslagstiftningen. Det konstateras att det finns en spänning mellan generellt skrivna regler som ger en vid bedömningsmarginal, något som kan krävas för att ge utrymme för en proportionalitetsbedömning, å ena sidan, och, å andra sidan, specifikt skrivna regler som bör ge förutsebara resultat, men kanske snävar in prövningen på ett problematiskt sett. Här kan en del göras för att skapa mer precisa regler när så kan ske, utan att för mycket begränsa prövningsramen. Ett annat problem som reses är att beslutsskälen, till exempel när det kommer till intresseavvägningar, ofta är så korta att det inte går att utläsa vilka omständigheter som beaktats eller hur det skett. Nära besläktat är att skälen bakom behovet av ett ingrepp sällan är särskilt tydliga. Bägge dessa förhållanden, som innebär att de skäl som faktiskt ligger till grund för ett beslut inte öppet redovisas, ger ett utrymme för godtycke i beslutsfattandet. Problemen går dock att åtgärda genom mer utförliga och konkreta skäl i domar och beslut.

Den 6 mars 1974 fick Sverige en ny regeringsform. Den var en mödosamt hopsnickrad kompromiss som antogs efter flera decenniers utredande. Den tidigare regeringsformen av år 1809 var sedan länge förlegad. Nu ville man modernisera grundlagen så att den bättre återspeglade det faktiska statsskicket. Principen om folksuveränitet, det vill säga att den offentliga makten skulle utgå från folket, ersatte den gamla principen om maktdelning. I denna bok analyseras den författningspolitiska utvecklingen sedan 1974 års regeringsform antogs. Mycket har hänt. Sverige har blivit medlem i EU. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har införlivats i det svenska rättssystemet. Det har bidragit till att de medborgerliga fri- och rättigheterna stärkts och att domstolarnas makt ökat. Det politiska landskapet har också förändrats, vilket gjort att parlamentarismen har blivit mindre stabil. Regeringsformen har sedan den antogs uppdaterats vid några tillfällen, inte minst genom en omfattande grundlagsreform 2010. Boken är utgiven med anledning av regeringsformens femtioårsjubileum. Den är skriven av några av landets ledande experter under ledning av Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet: juristerna Thomas Bull, Johan Hirschfeldt, Joakim Nergelius och Karin Åhman samt statsvetarna Hanna Bäck, Annika Fredén, David Karlsson, Johannes Lindvall, Tommy Möller, Olof Petersson, Göran Sundström och Jan Teorell. Tillsammans täcker de in olika aspekter av hur den svenska regeringsformen har fungerat under det halvsekel som passerat sedan den infördes.

Det är över 25 år sedan som Sverige blev medlem i EU och även som Europakonventioneninkorporerades i svensk rätt. Både EU-rätten och konventionsrätten (europarätten) har utövat inflytande över hur den rättsliga regleringen utformas och hur svensk rätt tillämpas. Detta gäller för i stort sett samtliga rättsområden med några undantag. I boken besvaras tre frågor: Hur har innehållet i regeringsformen påverkats, både uttryckligt och underförstått? Hur har den juridiska metoden och rättstillämpningen påverkats avseende frågor som rör regeringsformen? Vad har denna påverkan inneburit för den svenska författningskulturen?

Svensk juridik är en grundläggande lärobok i juridik där författarna på ett modernt, pedagogiskt och överskådligt sätt beskriver stora delar av det svenska rättssystemet. Boken går förhållandevis djupt för att vara en grundläggande lärobok, samtidigt som författarna lagt ner mycket arbete på att anpassa texten till modernt språkbruk. En mängd exempel och förklarande skisser gör det komplicerade mer lättillgängligt. Författarnas ambition är inte endast att läsaren ska få förståelse för juridiken utan även vinna insikt om hur juridiken används och fungerar i praktiken. Boken behandlar följande rättsområden:• Vad är juridik?• Konstitutionell rätt• Förvaltningsrätt• Personrätt• Allmän förmögenhetsrätt• Avtalsrätt• Köprätt• Fastighetsrätt• Ersättningsrätt• Arbetsrätt• Associationsrätt• Immaterialrätt• Marknadsrätt• Fordringsrätt• Sakrätt• Exekutionsrätt• Familjerätt• Straffrätt• ProcessrättSvensk juridik kan med fördel användas på juridiska grund- och introduktionskurser, samt övriga liknande utbildningar.

Grundläggande rättigheter och juridisk metod handlar främst om hur en rättighetsorienterad jurist bör närma sig ämnet såväl teoretiskt som praktiskt (i lagstiftningsärenden och i det tillämpande, praktiska rättslivet). Den kan ses som en introduktion till ämnet grundläggande rättigheter inom den juridiska disciplinen.

Statsrättens grunderutgör en kommentar av regeringsformen med anslutande författningar. Även EU-rätten och Europakonventionen behandlas i de delar som rör statsrätten. Statsrätten, eller konstitutionell rätt som den också benämns, handlar om formalia kring riksdagsval, regeringsbildning, normgivning etc., men innefattar också många juridiska frågor med direkt anknytning till politik och det omgivande samhället, t.ex. fri- och rättigheter av ett blandat slag. Det är ett dynamiskt rättsområde och mycket har hänt sedan den förra 6:e upplagan 2018. I läroboken eftersträvas ett helhetsperspektiv, innebärande att frågor sätts in i ett större sammanhang:Kan vi förbjuda en förening för att den anses som främlingsfientlig eller våldsinriktad? Kan vi tvinga människor att vaccinera sig mot covid eller inskränka den lagstiftade mötesfriheten? Måste vi följa en EU-rättslig förordning om utökad datalagring av uppgifter? Får en svensk lag föreskriva att svenska medborgare som deltagit i krig ska landsförvisas? Kan en minister ge uttryck för sitt gillande av en viss dom eller kan det uppfattas som otillåtet ministerstyre? Frågorna är många och av blandad art och svaren kan vara mer eller mindre osäkra. Icke desto mindre måste svar eftersökas med någon form av etablerad juridisk metod och med en fingertoppskänsla för den politiska dimensionen. I boken ges många hänvisningar till rättsfall, referenslitteratur och även till andra författningar än de rent statsrättsliga.

Svenska domstolars möjlighet till lagprövning (eller normprövning med ett annat ord) har under större delen av 1900-talet varit oreglerad i svensk rätt. Lagprövningsrätten kodifierades år 1980 i 11 kap. 14 § regeringsformen i vilken också det omdiskuterade uppenbarhetsrekvisitet intogs. Genom europarättens införlivande i svensk rätt år 1995 utökades domstolarnas lagprövningsrätt genom att svenska rättsregler också kan underkännas till förmån för EU-rätten och Europakonventionen om de mänskliga fri- och rättigheterna. I boken redovisas de normprövningsmål som har förekommit i svenska domstolar mellan åren 2000 och 2010. Syftet med denna redovisning är att åskådliggöra hur dom-stolarnas behandling av normprövningsmål har utvecklats, belysa de olika metoder för normprövning som förekommer samt att utifrån redovisningen undersöka i vilken grad europarätten har påverkat utvecklingen. Ett annat syfte med boken är att diskutera betydelsen av att uppenbarhetsrekvisitet utmönstrats ur regeringsformen år 2011. Medför detta att domstolarnas lagprövningsrätt utökas och vilka konstitutionella utmaningar kan detta innebära? Därutöver behandlas den teoretiska grunden för domstolarnas rätt att åsidosätta underordnade regler till förmån för bland annat regeringsformen och europarätten samt lagprövningsinstitutets historiska utveckling i svensk rätt.