Karin Bojs

Moderne DNA-teknologi har revolusjonert arkeologien. Gjennom DNA-analyser kan forskere ser hvordan mennesker har beveget seg gjennom årtusener. Det viser seg at Europas fedre og Europas mødre har vandret etter ganske forskjellige mønstre. Hva forteller det om fortidens kjønnsroller og vårt samfunn i dag? Når oppsto patriarkatet, og kan vi egentlig si hvorfor? Augustprisvinneren Karin Bojs leter etter svarene i denne fortellingen, som går fra sjimpanser i regnskogen til Nordens skjoldmøyer, via neandertalersex, de første hundene, det første metallet, de første tamme hestene og et fem tusen år gammelt incesttilfelle i Irland.

Moderne DNA-teknologi har revolusjonert arkeologien. Gjennom DNA-analyser kan forskere ser hvordan mennesker har beveget seg gjennom årtusener. Det viser seg at Europas fedre og Europas mødre har vandret etter ganske forskjellige mønstre. Hva forteller det om fortidens kjønnsroller og vårt samfunn i dag? Når oppsto patriarkatet, og kan vi egentlig si hvorfor? Augustprisvinneren Karin Bojs leter etter svarene i denne fortellingen, som går fra sjimpanser i regnskogen til Nordens skjoldmøyer, via neandertalersex, de første hundene, det første metallet, de første tamme hestene og et fem tusen år gammelt incesttilfelle i Irland.

Mycket har hunnit hända inom DNA-forskningen sedan Karin Bojs skrev Augustprisvinnaren Min europeiska familj - de senaste 54 000 åren (2015) och uppföljaren Svenskarna och deras fäder - de senaste 11 000 åren (2016). Bland annat börjar forskare kunna urskilja hur vandringsmönstren har skilt sig åt för Europas fäder och mödrar. En hel del, visar det sig. Karin Bojs borrar i äldre påståenden om folkvandringar och könsroller, och visar vad den allra senaste vetenskapen kan säga. Resan går från regnskogens schimpanser till Nordens sköldmör. Via bland annat neandertal-sex, de första hundarna, den första metallen, de första tama hästarna och ett 5000 år gammalt incestfall på Irland.

Vinnare av Augustpriset 2015 och utnämnd till "Årets bok om svensk historia 2015" av Nättidningen Svensk HistoriaVetenskapsjournalisten Karin Bojs bestämde sig för att släktforska på djupet och låta DNA-trådarna knyta ihop henne själv med forntidens människor. Hon läste studier, intervjuade forskare och reste i ett tiotal länder för att följa spåren bakåt. Sedan 1980-talet har DNA-tekniken genomgått en enastående utveckling. Den har revolutionerat såväl kriminalteknikers arbete som biologisk och medicinsk forskning, och har på senare år börjat bidra till ny kunskap inom arkeologi och historia. Till och med släktforskande privatpersoner har börjat använda DNA som verktyg. Med hjälp av små variationer i DNA-sekvensen går det numera att hitta kusiner, sysslingar och bryllingar, och även släktingar som levde för mycket länge sedan – under den senaste istiden och ännu längre tillbaka. Resultatet av Karin Bojs arbete blev en bok om hennes ursprung och hennes familj. Men också om oss andra. Vi är ju släkt. Någonstans, någon gång levde vår senaste gemensamma förmoder och förfader. DNA-trådarna knyter ihop oss alla.

Utnämnd till "Årets bok om svensk historia 2016" av Nättidningen Svensk HistoriaFörst befolkades nuvarande Sverige av stenåldersjägare. Efter några tusen år anslöt bönderna. Det har DNA-tekniken nyligen lärt oss. Men bara några få procent av nu levande svenska män kan spåra sina fädernelinjer till de första jägarna och de första bönderna. De allra flesta – runt 80 procent – härstammar från ett fåtal mäktiga män som kom hit i samband med bronsåldern. När vi lägger ihop DNA-resultat från professionella forskare och släktforskande privatpersoner, framträder en ny bild av Sveriges historia. En mycket finkalibrerad bild, där de flesta svenska män kan hitta sina egna linjer i det stora gemensamma släktträdet. Svenskarna och deras fäder – de senaste 10 000 åren borrar vidare efter Karin Bojs Augustprisbelönade Min europeiska familj - de senaste 54 000 åren och Peter Sjölunds populära Släktforska med DNA.

Tridtsatiletnjaja Doris, vneshtatnyj korrespondent krupnoj stolichnoj gazety, sobiraet materialy o novom laureate Nobelevskoj premii po fiziologii i meditsine. Islandsko-shvedskij uchenyj Pol Karasson otkryl gen, kotoryj odnovremenno obuslavlivaet sklonnost k tvorchestvu i shizofrenii. Tema vyzyvaet u Doris ne tolko professionalnyj, no i lichnyj interes, poskolku etim nedugom stradaet ee brat, nekogda odarennyj matematik i chempion Shvetsii po igre v Go. Zhurnalistka sluchajno znakomitsja s tridtsatipjatiletnim synom laureata - Ernom, tozhe uchenym, i mezhdu nimi voznikaet simpatija. Karin Bojs (r. 1959) - nauchnyj obozrevatel krupnejshej shvedskoj gazety Dagens nyheter, avtor izdannoj na mnogikh jazykakh nauchno-populjarnoj knigi o genetike (v russkom perevode "Moja doistoricheskaja semja. Geneticheskij detektiv". "Individuum", 2020). Detektiv "Osobyj gen" - ee pervyj opyt v zhanre romana. Kak priznaetsja avtor, "eta kniga po bolshej chasti osnovana na moem sobstvennom opyte. Mnogo let nazad ja prishla v zhurnalistiku v kachestve vneshtatnogo korrespondenta gazety Aftonbladet i pochti dva desjatiletija prorabotala redaktorom nauchnogo otdela Dagens nyheter".

Mycket har hunnit hända inom DNA-forskningen sedan Karin Bojs skrev Augustprisvinnaren Min europeiska familj - de senaste 54 000 åren (2015) och uppföljaren Svenskarna och deras fäder - de senaste 11 000 åren (2016). Bland annat börjar forskare kunna urskilja hur vandringsmönstren har skilt sig åt för Europas fäder och mödrar. En hel del, visar det sig. Karin Bojs borrar i äldre påståenden om folkvandringar och könsroller, och visar vad den allra senaste vetenskapen kan säga. Resan går från regnskogens schimpanser till Nordens sköldmör. Via bland annat neandertal-sex, de första hundarna, den första metallen, de första tama hästarna och ett 5000 år gammalt incestfall på Irland.

Min europeiska familj på litauiska.

Bästsäljaren Karin Bojs första deckare! Samma vecka som årets Nobelpristagare avslöjas hittas Doris träningskompis död. Doris är vikarie på en stor tidning och får i uppdrag att rapportera om Nobelprisen. Som vikarie måste hon leverera många klick på artiklarna, annars åker hon ut. Men Doris kan inte släppa väninnans död. Hon är övertygad om att det var mord, och hon är den enda som vill gräva i händelsen. Omgiven av forskare med stora egon, nya rön om schizofreni och kreativitet, en gåtfull systematränare, en hjälplös men genialisk bror och en fullständigt ouppfostrad labrador gör Doris vad hon kan för att hålla cheferna nöjda och ta reda på sanningen om väninnans död.

The story of Europe and its people, told through its genetic legacy.'An extraordinary book ... part travel narrative, part family history, part scientific study.' - Financial TimesKarin Bojs grew up in a small, broken family. At her mother's funeral she felt this more keenly than ever. As a science journalist she was eager to learn more about herself, her family and the interconnectedness of society. After all, we're all related. And in a sense, we are all family. My European Family tells the story of Europe and its people through its genetic legacy, from the first wave of immigration to the present day, weaving in the latest archaeological findings. Karin goes deep in search of her genealogy; by having her DNA sequenced she was able to trace the path of her ancestors back through the Viking and Bronze ages to the Neolithic and beyond into prehistory, even back to a time when Neanderthals ran the European show. Travelling to dozens of countries to follow the story, she learns about early farmers in the Middle East and flute-playing cavemen in Germany and France, along with a whole host of other fascinating characters. This book looks at genetics from a uniquely pan-European perspective, with the author meeting dozens of geneticists, historians and archaeologists in the course of her research. The genes of this seemingly ordinary modern European woman have a truly fascinating story to tell, and in many ways it is the true story of Europe. At a time when politics is pushing nations apart, this book shows that, ultimately, our genes will always bind us together. Winner of the 2015 Swedish August Prize

Vitenskapsjournalisten Karin Bojs bestemte seg for å ta slektsforskningen et skritt videre og la DNA-trådene knytte henne sammen med fortidens mennesker. Hun har lest, intervjuet forskere og reist i en rekke land for å følge sporene bakover. Siden 1980-tallet har DNA-teknologien gjennomgått en enestående utvikling. Den har revolusjonert både kriminalteknikernes arbeid og biologisk og medisinsk forskning, og har bidratt til ny kunnskap innen arkeologi og historie. Til og med privatpersoner som driver slektsforskning, har begynt å bruke DNA-tester. Små variasjoner i DNA-sekvenser gjør det mulig å finne søskenbarn, tremenninger og firmenninger, og til og med slektninger som levde for veldig lenge siden - under siste istid og enda lenger tilbake. Resultatet av Bojs' arbeid har blitt en bok om hennes opphav og familie. Men også om oss andre. Vi er jo i slekt. Et sted, en gang levde vår siste felles formor og forfar. DNA-trådene knytter oss alle sammen. Bojs vant med denne boken Augustprisen i Sverige.

Utsedd till "Årets bästa kokbok, alla kategorier", i samband med Måltidsakademiens prisutdelning på Sveriges Radio. Motiveringen lyder: Matfantasterierna på festernas fest har satts i ett samtida sammanhang och fått en nutida tolkning av Niclas Wahlström, med bistånd av högsta expertis och vackrast möjliga inramning. Dags för Nobelbankett i hemmaköket! Nobelfesten är världens mest prestigefyllda bankett. Menyn är varje år föremål för stor uppmärksamhet och är en väl förborgad hemlighet fram till dess att faten bärs in i Blå hallen i Stockholms stadshus. Nu har några av de främsta Nobelkockarna skapat en kokbok utöver det vanliga. Här finns utförliga recept på ett femtiotal av de mest välsmakande anrättningarna – såväl förrätter, varmrätter som efterrätter. Detta urval av klassiska och nya rätter bildar en vacker och inspirerande kokbok, som innehåller allt annat än vardagsmat. Här finns rätter som är lätta att tillaga men också mer avancerade för den som vill skapa en måltid långt utöver det vanliga. Recepten är skrivna för åtta till tio personer, vilket ytterligare understryker att det är fråga om festmat. Men allt går att anrätta i ett normalutrustat kök! Niclas Wahlström ansvarade för Nobelmiddagarna 2009 och 2010. Han är gastronomisk ledare vid Saluhallen Slakteriet i Västerås och har tillsammans med Gert Klötzke tidigare skrivit den prisbelönta kokboken Smörgåsbord för Max Ström. Fredrik Eriksson är kulinariskt ansvarig vid Nobelstiftelsen och varje år aktiv i valet av Nobelfestmeny. Han driver till vardags Långbro värdshus och är ordförande i Årets kock. Gert Klötzke är ledare för Kocklandslaget och även han kulinariskt ansvarig för Nobelfesten. Han är en av Sveriges allra mest erfarna kockar och har skrivit ett stort antal kokböcker. Magnus Skoglöf är en av Sveriges främsta matfotografer med mer än 25 års erfarenhet.