Karin Boye

I denna utökade utgåva av KARIN BOYE:s första roman Astarte har Boyekännaren JOHAN SVEDJEDAL skrivit förordet: Den förgylldafantasin. Här finns också brev som handlar om romanen - och dikter. Dessutom essän Dagdrömmeriet som livsåskådning där Karin Boye utvecklar sina tankar kring innehållet i boken. Astarte blev en av romanerna i den svenska modernismen. Den rör sig snabbt i olika miljöer, en hög berättarpuls och har siktet inställt mot falsk avgudadyrkan och ytlighet. Romanen tar oss från reklamexperternas beslut till damekiperingen på Strandvägen, från veckotidningens redaktion till drömmen i biosalongen, från småstadens gator till storstadens folkvimmel. Karin Boye berättar om klädernas ursprung i tweedens hemland Skottland, och barnarbetets sidenfabrik i Kina: Puh-li heter hon och sköljer kokongen. Hon är en av de hundrafemtio småflickorna i sidenfabriken, som alla sköljer kokonger. Det är barnöga. Vattnet, där bindeämnet ska lösas upp och silkestrådarna bli fria, är skållande hett, och förutom det att barn är billigare, så uthärdar också deras fingrar mer än vuxnas. När Karin Boye skrev sin första roman hade den titeln Skyltdockan. Som utgiven bok 1931 hette den Astarte, efter den antika världens stora kvinnliga gudom. Den utvalda skyltdockan målades i guld och kläddes i skyltfönstret i spets. Karin Boye skriver: Ljuv kvinnlighet är och förblir ändå den nyckel, som öppnar kärlekens slutna dörrar. Köp sex meter spetsar, sex meter kvinnlighet, och nyckeln är din, och lyckan! I JOHAN SVEDJEDAL:s förord, Den förgyllda fantasin, skriver han: "Mest känd har hon nog blivit för sin sista roman, den isande framtidsskildringen Kallocain. Där fanns en kritik mot totalitära samhällen som hängde samman med 1900-talets fasor och det kalla krigets världsbild. I samtidsromanen Astarte finns en annan slags samhällskritik, en som riktar sig mot konsumtionssamhället, medieindustrin och det vi numera kallar globalisering. Nittio år efter utgivningen är den fortfarande en mycket modern roman. Den har en rörlighet och skärpa som innebär en storvädring av romanens möjligheter."

Kallokaiinin tapahtumat sijoittuvat tulevaisuuden Maailmanvaltioon, joka valvoo kansalaisiaan herkeämättä ja käy jatkuvaa sotaa naapurivaltionsa kanssa. Kansalaiset kuuluvat valtiolle, heidät erotetaan lapsena perheistään, kasvatetaan valtion laitoksissa ja sijoitetaan työskentelemään johonkin tuotannonalaan erikoistuneeseen kaupunkiin. Toisinajattelu kitketään ilmiantoverkostoin ja itsekrittiikkiseremonioin. Yksi Maailmanvaltion asukkaista on Leo Kall, järjestelmään vakaasti uskova kemisti. Hän on kehittänyt ruiskeen, joka saa ihmiset paljastamaan sisimmät tuntonsa ja salaisuutensa. Turvallisuusviranomaiset kiinnostuvat Kallin keksinnöstä, koska se tarjoaa mahdollisuuden kriminalisoida tekojen lisäksi myös väärät ajatukset. Kokeet aineella aloitetaan, mutta seuraukset ovat arvaamattomat, sillä kaikilla on jotain salattavaa... Vuonna 1940 ilmestynyt Kallokaiini on ruotsalaisen Karin Boyen (1900-1941) tunnetuin romaani. Se on tieteis- ja dystopiakirjallisuuden klassikko, joka ennakoi muun muassa George Orwellin visioita. Se heijasteli ilmestymisaikanaan 1900-luvun totalitaaristen valtioiden kehitystä, mutta sen ajankohtaisuus on myöhemmin vain kasvanut. Yli kymmenelle kielelle käännetty Kallokaiini ilmestyy nyt Olli Virtasen uutena suomennoksena.

Detta paket är ett perfekt sätt för eleverna att stifta bekantskap med några av Sveriges allra mest tongivande författare - i ett lättillgängligt kortformat! Selma Lagerlöf och Karin Boye skriver om kvinnlig frigörelse, Hjalmar Söderbergs berättelse är en existentiell exposé medan August Strindbergs novell är ett upprört svar på Henrik Ibsens för tiden kontroversiella pjäs Et dukkehjem. I paketet finns en genomarbetad lärarhandledning med frågor som är tänkta att förbättra elevernas läsförståelse och öppna upp för diskussion om bland annat jämställdhet, kärlek och hur samhället ser ut idag jämfört med förr. Handledningen innehåller uppgifter till varje enskild novell, men också ett avsnitt med mer övergripande uppgifter. Lärarhandledningen är framtagen av Carl-Johan Markstedt, lärare i svenska, som tidigare skrivit handledningar för flera olika förlag. Novellerna och handledningarna lämpar sig i första hand för elever i högstadiet och gymnasiet. Paketet innehåller totalt 32 böcker, d.v.s. 8 ex av varje titel. De fyra novellerna är: August Strindberg - Ett dockhemKarin Boye - Ella gör sig fri Hjalmar Söderberg - Med strömmenSelma Lagerlöf - Spökhanden

Boken innehåller Karin Boyes samlade dikter bestående av diktsamlingarna Moln, Gömda land, Härdarna och För trädets skull, utöver ett antal efterlämnade dikter utgivna efter hennes död, bland annat De sju dödssynderna. Karin Boyes och Erik Mestertons översättning av T. S. Eliots dikt Det öde landet har dock av upphovsrättsliga skäl utelämnats ur denna samlingsutgåva..

Kallocain beskriver ett framtida samhälle där allt sker för Statens bästa. Människorna övervakas och kontrolleras ständigt. För att hjälpa Staten att bli mer effektiv, har Leo Kall uppfunnit ett medel - kallocain. Det får människorna att avslöja sina innersta tankar. Men då visar det sig att många drömmer om en helt annan sorts samhälle. Boken är en kuslig vision av den totalitära statens skräckvälde. Men den skildrar också en stark tro på människans förmåga att skapa en annan, levande värld. Dystopin Kallocain utkom 1940 och är Karin Boyes sista och mest kända roman. Den har jämförts med världsklassiker som 1984 av George Orwell och Du sköna nya värld av Aldous Huxley. Boye hämtade inspiration till boken i samhällsutvecklingen i Tyskland och Sovjetunionen före andra världskriget. Klassiker ger en djupare förståelse för vår tid och kan användas i undervisningen. Under konceptet Tidlösa berättelser ger vi ut lättlästa versioner av klassiker och sagor som är just tidlösa. Tack vare det kan alla elever oavsett läsförmåga läsa samma berättelse, men i olika utgåvor.

Karin Boye hör till vår litteraturs mest älskade och mest lästa poeter. Dikten »Ja, visst gör det ont när knoppar brister«, som ingår i samlingen För trädets skull, är troligtvis den mest citerade dikten i svenskspråkig poesi. Boyes människoideal är ett individuellt uttryck så långt drivet att det uppgår i det kollektivas »träd«, samtidigt som det i hennes språks innersta finns ett motstånd mot civilisationens normer. Den dubbelheten, det universella tilltalet och ett känslans motstånd, skapar en spänning i verket, som gör Boyes dikter lika aktuella i dag som när de skrevs. Här samlas Karin Boyes samtliga diktsamlingar: Moln [1922], Gömda land [1924], Härdarna [1927], För trädets skull [1935], samt den postumt utgivna De sju dödssynderna & andra efterlämnade dikter [1941]. Ett oumbärligt verk för alla med intresse för svensk poesi. KARIN BOYE, född 1900 i Göteborg, död 1941 i Alingsås, var poet, romanförfattare, novellist och översättare. Som prosaist är hon mest känd för sin dystopiska roman Kallocain [1940]. Men allra främst är Karin Boye poet. Hennes dikter handlar ofta om en önskan om att leva riktigt, en längtan efter klarhet och rättvisa, samtidigt som hennes språk genom sina anpassningar till kulturens normer visar fler bottnar, inte minst när det gäller temat kärlek.

Merit är änka sedan tre år. Hon vårdar minnet av sin make Sune och deras gemenskap. För Merit saknar livet nya mål – hon anser sig ha upplevt det fullkomliga under sitt äktenskap. En hemlighet om den döde maken får Merit att inse att hennes äktenskap vilade på en lögn... Hon lär känna makarna Willer, som på ytan tycks ha ett bra äktenskap, präglat av ärlighet och rationalitet. Det visar sig dock att även detta äktenskap vilar på en lögn. Huvudpersonerna tvingas ta konsekvenserna av sina handlingar...

I För lite (1936) befinner sig författaren Harald Måhrman i centrum. Han är gift med Gertrud och har två söner. Thea Werring, Måhrmans ungdomskärlek, dyker upp i hans tillvaro igen och väcker honom till liv. Hon tar honom och hans arbete på allvar. Därefter inträffar en katastrof – som förändrar huvudpersonens belägenhet i grunden. ”För lite” kan åsyfta litterära ambitioner som ges för lite utrymme, ett kärlekslöst äktenskap, att våga för lite... Detta är också en roman med flera samtal – om konsten, kärleken och äktenskapet.

Titeln är namnet på en gudinna, men även på en skyltdocka i guld som har tagits fram för att ge mera drömdjup åt nya klädkreationer, påminna om det överjordiska i kvinnligheten. Den modernistiska texten är skapad med collageteknik, med kritik riktad mot konsumtionssamhället. Den utspelar sig i Stockholm, men tar avstickare till tweedens hemland Skottland och till den åttaåriga textilarbetaren Puh-Li, i Kina. Från yta till substans. Från dröm till verklighet.

Denna bok innehåller alla diktsamlingar som Karin Boye gav ut under sin livstid, Moln (1922), Gömda land (1924), Härdarna (1927), För trädets skull (1935), samt den postumt utgivna De sju dödssynderna och andra dikter (1941). Med hela 183 dikter är detta den definitiva samlingen av hennes lyrik.

Kemisten Leo Kall har uppfunnit drogen som ska garantera att även de mest obekväma ställs i Statens tjänst - kallocain får människor att avslöja sina innersta tankar. Redan vid första testerna på frivilliga chockas Kall över vad som döljer sig under ytan även hos absolut lojala medsoldater. När allt kommer omkring hyser kanske även Kall känslor och önskningar han helst inte vill veta av. Vid tiden för sin död stod Karin Boye på höjden av sin litterära skaparkraft. Året innan gav hon ut den mästerliga romanen Kallocain [1940], om ett totalitärt samhälle där alla står under övervakning. Om fångenskap och konformism. Men också om en frihetslängtan som är organisk; i grunden ostoppbar. KARIN BOYE [1900-1941] hör till våra mest klassiska författare och poeter. Boye har blivit folkkär, mest för det universalistiska uttrycket i hennes dikt. Samtidigt reser hennes språks innersta ett uppror mot sin civilisations normer, vilket märks tydligt i Kallocain [1940], som är hennes mest lästa roman. Romanen brukar kallas »dystopisk« och »science fiction«, men kan lika gärna läsas som en samtidsroman.

Journalistik i urval innehåller essäer och recensioner ur Arbetet och Social-Demokraten, skrivna 1933 och 1934. Här möter vi en Boye som undviker betygsättning, men däremot ofta invänder och bedömer den konstnärliga kvalitén för olika alster. Hon kan också ha sociala eller politiska synpunkter där böcker handlar för mycket om privata problem utan att ta hänsyn till de ”samhällsutsikter” som tre av hennes recensioner har som rubrik. I de två avslutande recensionerna av nazistisk litteratur framför hon kritik som fortfarande känns ytterst aktuell.

Världen styrs av två militariserade supermakter, Världsstaten och Universalstaten. Huvudpersonen och kemisten Leo Kall är ”medsoldat” i Världsstaten. Hans sanningsdrog, kallocain, får människor att avslöja sina innersta hemligheter. Angiveri, övervakning och lydnad i skuggan av staten är viktiga komponenter - och Leo blir slutligen själv ett offer för omständigheterna... Kallocain betraktas som Boyes mästerverk som prosaförfattare.

Romanen Krise, som forelå i 1934, er ikke bare en nær.gående beretning om et opprevet ungpikesinn, en ung sjel i de dypeste konflikter mellom tro og tvil og retningsløse drifter. Det er en eksistensielt rystende roman der hele verdensordenen står på spill. Ja, forfatteren lar den gode og den onde makt spille sjakk om hegemoniet, hvit mot svart. En mørk og en lys side som bekjemper hverandre. Den lyse kraften er den kristne moralismen og den mørke kraften pubertetens sprengende vekstkraft med «hemmelige ønsker og fantasier, fulle av raseri og nytelse». Krise er en feberhet roman, ført i pennen med logisk stringens og intellektuell klarhet. Og stor patos. Den har partier som er rent uhyggelige i sine eksatologiske skildringer. Den er et bitende oppgjør med repressiv religionsutøvelse og knugende konvensjonelle autoriteter. Det er en kompromissløst sannhetssøkende tekst, ydmykt lidenskapelig nedtegnet av et varmt poetisk sinn.

Föreliggande volym inleds med ett antal självbiografiskt präglade uppsatser. Karin Boye skrev även skådespel. Enaktaren ”Hon som bär templet” skrevs ursprungligen för radioscenen, men förekom istället på teaterscenen och i BLM. Spännande och intellektuellt. Vi ser motsättningen mellan statsformernas demokrati och sinnets demokrati, mellan människan och samhället, i en farlig, tillspetsad kontext. I treaktaren ”Idol” är syskonen Berenius fostrade i den glödande idealismens farliga omgivning, om vilkas själar äkthetens och förtryckets livsmakter kämpar. Boken avslutas med en reseskildring från en resa till Sarajevo 1931

Bebådelse innehåller romanfragment, noveller och skisser, utgivna efter Karin Boyes död. De ofullbordade romanerna Asketer och Bebådelse behandlar båda på ett personligt vis moraliska problem och trosfrågor aktualiserade av världskrisen på 1940-talet. Romanfragmentet Handicap skildrar den intellektuella kvinnans känslomässiga svårigheter. Bland novellerna märks Världssmärta, som tecknar ett porträtt av Boye i 15-årsåldern, en poet i vardande. Flera av novellerna hämtar sina motiv ur barnens tillvaro. Novellen Ovänner med Orvarssons utgör Boyes enda försök i en burlesk genre. Äventyr i Kandia och Samtal mellan nygifta handlar om erotisk besvikelse. Den senare trycktes postumt och blev bland det allra sista av författarens hand.

Karin Boye skrev under åren 1917-21 ner en samling betydelsefulla tankar, infall och reflexioner i en liten notisbok. Dessa dagboksanteckningar publicerades första gången 1949, under titeln ”Tankejournalen” - en titel som har behållits i denna nyutgåva. Texterna är allvarliga och visar på författarens djup. Ett genomgående tema är hennes funderingar kring hur man bör leva och varför. Liksom i 1949 års utgåva ingår här även en samling anteckningar nedskrivna 1919, då författaren var starkt influerad av kristendomen. 1949 publicerades dessa anteckningar under titeln ”Den kristna dagboken”. Då texten framstår som en samling anteckningar mer än en regelrätt dagbok presenteras de här under titeln ”Tankar kring kristendomen”.

De sju dödssynderna utgavs 1942, kort efter Karin Boyes död. Ett antal dikter i denna samling hade tidigare publicerats i olika tidningar och tidskrifter, men i huvudsak återfanns materialet i Boyes kvarlåtenskap i form av färdiga manuskript och utkast. Först i boken finner vi De sju dödssynderna, en längre diktcykel som Boye aldrig hann färdigställa. De övriga dikterna har delats in tematiskt. Här återfinns bl.a. kärlekspoem, dikter om de yttersta tingen, tankedikter och lyrik skriven för särskilda tillfällen och ändamål.

I För lite befinner sig författaren Harald Måhrman i centrum. Han är gift med Gertrud och har två söner. Thea Werring, Måhrmans ungdomskärlek, dyker upp i hans liv igen och väcker honom till liv. Hon tar honom och hans arbete på allvar. Ska de bli ett par till sist? Därefter inträffar en katastrof - som förändrar huvudpersonens belägenhet i grunden. ”För lite” kan åsyfta litterära ambitioner som ges för lite utrymme, ett kärlekslöst äktenskap, en dålig ekonomi, om att våga för lite. Romanen är också en roman med flera samtal - om konsten, kärleken och äktenskapet.

I Tendens och verkan (1949) har 28 av Karin Boyes essäer och essäartade artiklar sammanförts. Titeln kommer från en av de viktigaste essäerna i samlingen, där Boye belyser grundkonflikten mellan instinkt och intellekt. Diktning och moral och Språket bortom logiken, som utreder den moderna lyrikens egenart, samt en prövning av vad som avses med ”äkta dikt” och ”stor dikt”, anknyter till ämnet för Tendens och verkan. Dagdrömmeriet som livsåskådning ger idébakgrunden till romanerna Astarte och Merit vaknar. I essäerna om Elin Wägner och T. S. Eliot förnimmer man det kommande världskriget. Boye lyfter fram den okuvliga tron på hjärtats förmåga att förnyas. Artiklarna i samlingen är hämtade från bl.a. Spektrum, Arbetet, Socialdemokraten samt Ord och Bild.