Karin Brygger

Dikterna i den här boken är en kör av röster som sjunger om krig och förluster, stängda gränser och längtan efter en annan värld. Det är en samling av 28 poeter och en poesigrupp vars texter vill något mer än att vara ord. Vill vara tröst, men också en väg till tanke, kraft, och handling. Om det som händer i världen just nu sjunger vi inte ensamma. Redaktörer Anna Jörgensdotter & Charlotte Qvandt Medverkande Sara Abdollahi Seluah Alsaati Johannes Anyuru Arazo Arif Helena Boberg Karin Brygger Ce(n)sur Kjell Espmark Athena Farrokhzad Hanna Hallgren Bob Hansson Åsa Maria Kraft Maria Küchen Anna Liv Lidström Jörgen Lind Kristian Lundberg Jasim Mohamed Iman Mohammed Jila Mossaed Felicia Mulinari& Erland Edberg Petra Mölstad Malte Persson Charlotte Qvandt Helene Rådberg Freke Räihä Sofia Stenström Carolina Thorell Jenny WrangborgRecensioner"Om kultur kan leda till revolution, till handling, så är det här den startar." /Magdalena Rozenberg, Arbetarbladet "Nån med perspektiv kan hävda att den här antologin är väldigt sjuttiotalistisk i sin retorik, väldigt proggig. Och det stämmer; det är själva poängen - och det är ingen invändning. Poesin har åter befunnits mogen att ta ställning, att gripa in i världen." /John Swedenmark, Arbetet"Här finns en välgörande spännvidd, och många exempel på den vitalitet som ryms när poeter skriver politiskt." /Björn Kohlström, Jönköpings-Posten

Antologin Jiddisch i Sverige: mir zaynen do samlar 25 berättelser om ett judiskt språk och kultur som vägrar försvinna. En berättelse för varje år som jiddisch varit ett erkänt nationellt minoritetsspråk i Sverige. Texterna rör sig mellan barndomsminnen och litterära möten, mellan bänkraderna i shul och barrikaderna, mellan Drohobych och Klippgatan. Skribenterna skiljer sig åt i ålder, bakgrund, politisk och religiös övertygelse, men delar insikten att jiddisch på olika sätt har format dem. Detta är den första av två antologier där jiddischvärlden står i centrum. En plats dit alla är välkomna. Ett ovanligt rum i dessa tider. Denna volym är tillägnad Salomon Schulman (1947–2024), som med sina berättelser, översättningar och kloka läkarråd lärde en hel generation att älska, käfta och sjunga – på jiddisch – i Sverige. Författarna är: Sofia Berg-Böhm, Håkan Blomqvist, Dorotea Bromberg, Karin Brygger, Urszula Ulla Chowaniec, Ronn Elfors Lipsker, Sari Feld, Alexander Freudenthal, Marianne Goldman, Danny Gordon, Bernt Hermele, Kenneth Hyltenstam, Erik Joas, Ulrika Knutson, Hannah Laustiola Frydman, Sara Mannheimer, Stefan Mehr, Tommaso M. Milani, Simo Muir, Morton Narrowe, Adriana Savin, Aviva Scheiman, Abbe Schulman, Salomon Schulman, Jan Schwarz och Leif Zern.

En gång mötte jag vid en bänk på en kullerstensgata en man med cykel. Han steg av cykeln, och vi följdes åt ett par kilometer. När vi så skildes åt sa han: också denna promenad var en hel kärlekshistoria. De blinda i Venedig omfattar arton essäer, fördelade över sju kapitel. I judisk mystik har siffran arton en särställning. Varje bokstav i det hebreiska alfabetet har sin numeriska motsvarighet. Bokstäverna som bildar ordet för arton (chai), chet och yud, står för respektive åtta och tio. Det hebreiska ordet chai, i sin tur betyder levande, liv. Karin Brygger är poet, kulturskribent och adjunkt i Estetik, medier och berättande vid Högskolan i Skövde. Essäsamlingen De blinda i Venedig är hennes åttonde bok. Det första jag tänker på när jag läser dina essäer är att du skriver tätt intill något annat. Ibland försvinner du över på andra sidan. De flesta litteraturvetare och kritiker är teoretiker. Du är allt annat än teoretiker, om man med teori menar en generaliserande förklaring på hur något komplext fungerar. Du skulle aldrig skriva generaliserande, det vill säga på distans, i stället denna rörlighet i tid och rum som talar ur titlarna och rubrikerna på föregående sidor: "Förlust och fortsättning", "Rörelse och förflyttningar", "Gå (inte)!", "Judisk trottoar". (Ur Leif Zerns "Istället för efterord".)

You may have heard of Anne Frank, Ruth Bader Ginsburg and Marilyn Monroe, but what about Susan Faludi, Rochelle Shoretz or Do a Gracia? Whether you know their names or not, these women were changemakers who contributed to breaking down barriers in their own ways. One of them has explored space, another experienced injustice and fought to make the world a better place and many have accomplished great deeds simply by daring to be themselves. Jewish Changemakers is a biographical collection of heroines and gender-diverse trailblazers, their life stories and achievements that celebrates courage, creativity and diversity. Their stories dismantle stereotypical conceptions about the Jewish people and showcase the incredible depth of Jewish identity. These inspiring women will remind readers that they have the power to choose their own path.

Vad underbart det är att ingen behöver vänta på att börja förändra världen. Anne FrankEmpati är den mest radikala av mänskliga känslor. Gloria SteinemDen mest grundläggande av mänskliga rättigheter är rätten att ha rättigheter. Hannah Arendt En vacker faktabok om judiska hjältinnor, från biblisk tid till våra dagar, full av spännande berättelser och härliga färgillustrationer. Boken innehåller ett hundratal porträtt av kvinnor inom vitt skilda områden, från olika tider och världsdelar, som alla på sitt sätt har bidragit till att bryta barriärer. Judiska hjältinnor demonterar stereotypa föreställningar om judar och visar på den enorma bredd som judisk identitet rymmer. Det är ett inspirerande verk för såväl unga som äldre, för judar och icke-judar, pojkar och flickor, om att våga vara sig själv och välja den väg som passar just dig.

Hur kan människor leva tillsammans i en stad även med skillnader vad gäller geografiskt ursprung, traditioner och religion? Göteborg har ända sedan grundandet varit en mångkulturell stad och i historieskrivningen brukar holländarna som byggde staden, de många tyska köpmännen och de brittiska entreprenörerna nämnas. Men Göteborg har också en lång och innehållsrik judisk historia, inte minst under 1800-talet då judar var högst delaktiga i stadens ekonomiska, kulturella och politiska liv. Plats i staden lyfter fram en för många okänd berättelse om judisk invandring och integration i staden. Frågor om relationer mellan invandrare och mottagarsamhälle är i dag aktuellare än någonsin. Den judiska invandringen till Sverige har pågått under olika historiska skeden och har också nästan alltid mött motstånd, ibland med uppenbart främlingsfientliga argument. Boken bidrar med historiska perspektiv på frågor som är aktuella även i vår samtid. I tjugo kortare och längre kapitel belyses såväl judisk, Göteborgs som 1800-talets historia. Medverkar gör Karin Brygger, Jens Carlesson Magalhaes, Jan Christensen, Kenneth Hermele, Daniel Leviathan, Aviva Scheiman samt Pia Lundqvist som är bokens redaktör.

Det judiska lockar. En betydande del av samtidslitteraturen ägnar sig åt judiska teman. Som en undertext till denna löper en fantasieggande jiddischvärld. Jiddischens konstutövare kunde hålla sig fria från schablonerna. Inspirationen hämtades från östeuropeiskt vansinne, västligt förnuft och orientalisk gåtfullhet. Annorlunda är deras ögon, annorlunda är deras röster men varför är deras ord vassa som sylar , frågar sig en Jisroel Sztern. I Natten läser stjärnor möter vi tjugofyra poeter från tre kontinenter som hämtar inspiration från de judiska urkällorna. I kollisionen med omvärlden sprakar livsgnistorna i desperationens grälla färgskala. Bokens brokiga skara målar en värld av upproriskhet, erotik och mystik. Det förgångna är i hög grad vårt nu. Natten läser stjärnor innehåller dikter av Mosze Kulbak, Jisroel Sztern, Peretz Markish, Uri Tsvi Grinberg, Melech Ravicz, Aaron Zeitlin, Leib Kvitko, H. Leyvik, David Hofshtejn, Chaim Grade, Leyzer Volf, Itzik Manger, Aaron Glants-Leyeles, Moyshe-Leyb Halpern, Celia Dropkin, Beyle Schaechter-Gottesman, Jacob Glatstein, Judd Teller, Kadya Molodovsky, Malka Heifetz Tussman, Moshe Jungman, Rivka Basman Ben-Hayim, Michael Felsenbaum och Abraham Sutzkever. Natten läser stjärnor utkom första gången 1991. Denna utökade nyutgåva är försedd med nytt förord samt ett efterord av Karin Brygger. Salomon Schulman är läkare, författare och översättare. Han skriver även låttexter på jiddisch och har under decennier varit verksam som introduktör och förmedlare av jiddischkulturen till svenska läsare.

Den tredje volymen i Per Magnus Johanssons trilogi om coronapandemin sträcker sig från den 19 april 2021 till den 14 juli 2021. Forskare, kliniker och författare har inbjudits att delge sina tankar om denna turbulenta period. En mosaik av röster bryts i en kör som vittnar om sin samtid. I boken samtalar Per Magnus Johansson med Kate Abrahamsson, professor i barnkirurgi och verksamhetschef för barnkirurgiska kliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset; Christer Andersson, specialist i allmänmedicin och ansvarig för Bergsjön vårdcentral; Håkan Liljeland, enhetschef inom barn- och ungdomspsykiatrin, psykolog och översättare; Amanda Norgren, journalist på SVT och Kulturnyheterna; Martin Nyström, författare och musikkritiker påDagens Nyheter; Marit Kapla, författare och journalist samt Lydia Sandgren, författare och psykolog. Förord av Karin Brygger och David Karlsson. Per Magnus Johansson är psykoanalytiker, utbildad i Paris, och idéhistoriker, verksam vid Göteborgs universitet. Han är författare till en rad böcker om bland annat psykoanalysens historia i Sverige samt redaktör för kulturtidskriften Arche.

Karin Bryggers diktsamling Månader, brev skildrar våren 2020 i poetisk form, med en särskild tonvikt på hur dödens närhet och vissheten om livets utmätthet accentuerar såväl vår vilja att leva och stå i kontakt med det levande, som vår rädsla för döden. Under ett par vårmånader 2020 drabbas världen av Corona, en världsomspännande pandemi. Det ena landet efter det andra ansätts av sjukdomen. Dödstalen rusar snabbt uppåt. Tiden tycks på en gång accelerera och stå stilla. Man kan inte längre resa någonstans. Det egna kvarteret förvandlas till livets mittpunkt, och är samtidigt bara en marginaliserad strimma i en större geografi. Två människor börjar skriva till varandra. De vet inte om de någonsin kommer att träffas. Kommer de att bli sjuka? Kommer de ens att minnas varandra? Blir minnena kvar i kroppen när den dör? Och hur många ska dö innan landssorg utlyses? Karin Brygger (f. 1978) är författare och kulturskribent. Hon är också verksam som adjunkt i Medier, estetik och berättande vid Skövde högskola. Hennes senaste verk, dubbelvolymen Estera (essä) och Stationer (diktsamling), utkom hösten 2019 och handlar om minnesarbete efter Förintelsen. Karin Brygger har givit ut fyra diktsamlingar och två essäböcker. Hon skriver regelbundet i Judisk krönika och frilansar för Sveriges Radio. Hon var tillsammans med David Karlsson redaktör för Korpens antologi Trettiofem röster om covid-19 och kulturen.

År 2018 reste Karin Brygger och Ivar Frischer till Hamburg för att på plats fortsätta flera års sökande i spåren efter Ivar Frischers mor Ester, som överlevde Förintelsen. Resan blev en del i ett redan tidigare påbörjat litterärt projekt som hösten 2019 utkommer i två volymer: Estera och Stationer. Estera är en dokumenterande essä som gräver fram ny kunskap om ett livsöde. Essäistik kombineras med fotografi i detta minnesarbete. Estera tangerar biografin men misslyckas gång på gång med att foga in sig i den traditionella biografins ramar eftersom verket utgår från en människa som valde att i hög grad inte berätta om sitt liv. Därmed synliggörs inte bara hur ett personligt livsöde präglat av tystnad tänjer på biografins traditionella form, utan också att genren vittneslitteratur idag är stadd i förändring. Karin Brygger är författare och doktorand litteraturvetenskap. Hon har tidigare gett ut fyra böcker: tre diktsamlingar och en bok med kulturjournalistik, Visst kan man dansa efter Auschwitz (2018). Karin Brygger är bokens författare. Karin är född 1978 i Göteborg. Ivar Frischer är industridesigner och egenföretagare. Han är bokens fotograf och Ester Frischers son. Ivar är född 1958 i Mölndal.

Dikter År 2018 reste Karin Brygger och Ivar Frischer till Hamburg för att på plats fortsätta flera års sökande i spåren efter Ivar Frischers mor Ester, som överlevde Förintelsen. Resan blev en del i ett redan tidigare påbörjat litterärt projekt som hösten 2019 utkommer i två volymer: Estera och Stationer. Estera är en dokumenterande essä som gräver fram ny kunskap om ett livsöde. Essäistik kombineras med fotografi. Stationer är Esteras systerbok, en volym som genom poesins språk dokumenterar arbetet. Här spelas minnesarbete ut språkligt och dialogen mellan det förflutna och samtiden är ibland lika absurd som minnesarbetet faktiskt är, fyllt av irrfärder, blindspår och avtagsvägar. Men också den fasta punkten förändras ständigt, eftersom forskningsarbetet öppnar nya vinklar vilka gör också de tidigare, välkända platserna, främmande. Verket gestaltar och belyser också att de som försöker resa efter det förlorade för att förstå det, också obönhörligt tvingas förstå sig själva och hur arvet efter Förintelsen påverkar dem. Karin Brygger är författare och doktorand litteraturvetenskap. Hon har tidigare gett ut fyra böcker: tre diktsamlingar och en bok med kulturjournalistik, Visst kan man dansa efter Auschwitz (2018).

Det finns bördor som inte ens syns, men väger ändå alldeles för mycket, så mycket att de gör själva bärandet nödvändigt. I Skamsamlarens vagn, Sam Carlquists fjärde diktsamling, uttrycker han mycket riktigt: ”Häll vatten i min kupade hand och jag skall bära bilden av havet”. Ett hav av ord, varligt satta i rader, för vår varseblivnings skull. En del gör ont, andra lindrar. I Skamsamlarens vagn skildras judiska teman, personer och begrepp. Förutom diktsviter om Nelly Sachs och Marc Chagall, även skildringen av det obeskrivliga, morden i Babi Yar. Följt av Kaddish i november samt dikter om åldrandets kärlek. Karin Brygger, författare och kulturskribent skriver: ”I Sam Carlquists dikt ’Resten av livet’ ställs frågan ’Vad studerar du?’ och svaret är på en gång specifikt och oändligt: ’Glömska och dess motsats’. Dikten med sin klara diktion betraktar jag som en motståndshandling. Den räddar ingen från döden, men den räddar varje läsare från ett inre armod eftersom dess klara blick övertygar oss om att inte blunda, aldrig blunda.”

Visst kan man dansa efter Auschwitz samlar och fogar samman individuella och kollektiva minnen. Den skildrar fragment av Göteborgs judiska historia. Det är en bok som vill förändra och lägga till viktiga bitar till de redan skrivna minnena, det som »är» en stads historia. Bokens fragment förskjuter perspektivet och förändrar därmed berättelsen om en plats och dess befolkning. Karin Brygger är poet och hennes senaste böcker är de kritikerrosade "borta minns" (2016) och "Vi kom från överallt" (2015). Efterord av Mikael van Reis. "Brygger är inte bara väl påläst. Hon är också en oerhört entusiasmerande guide som lotsar läsaren så vi får ta del av allt från resonemang omkring mat till minatyressäer om konst och litteratur. Det blir i det närmaste oavbrutet fascinerande" (Dagens Arbete) "Texterna är folkbildande, intressanta och borde bli lästa av alla som har det minsta intresse för lokalhistoria och samhällsfrågor." (Göteborgs-Posten)

tröstenliknar små bladmassor med små bladde breder ut sigså att vi kan gå över demså att jag kan veta att jag sett demmen att jag inte får lov att plocka upp dem Karin Brygger debuterade 2006 med diktsamlingen What is love, då under namnet Karin Wiklund. År 2015 utkom hon med den kritikerrosade diktsamlingen Vi kom från överallt. Hon är doktorand i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet och skriver en avhandling om Sonja Åkesson.

Vi kom från överallt är en polyfon diktberättelse om utsatthet, kärlek och sorg. Rösterna i Vi kom från överallt är också rösterna från de som blev kvar. Kvar i det frostiga gräset där de matar svanarna och drömmer om att kvantfysiken och poesin ska lysa upp det mörker som ensamhet och fattigdom inte kan hejda. Men barnens ansikten lyser. Som bleka solar skiner de av den kärlek som tar bokens ensamma mödrar från överallt genom varje svårighet, nedslag, förtryck.